Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning

Debatt: Maier Söderberg: Ingen vetorätt på utstationeringsdirektivet

13 november 2008

Debatt: När utstationeringsdirektivet antogs i EU var det med kvalificerad majoritet. Frågan om vetorätt utreddes men befanns inte vara tillämplig. De paragrafer i EG-fördraget som Öberg hänvisar till gäller inte anställda utan egenföretagare. Det skriver arbetsrättsjurist Lena Maier Söderberg i replik till Öberg.

Det har här på Europaportalen förts en debatt kring beslutsproceduren vid en eventuell revidering av utstationeringsdirektivet. Ulf Öberg har hävdat att Sverige skulle ha vetorätt och att utgångspunkterna i den politiska debatten vilar på en felaktig grund varför oron för försämringar med svenska ögon sett är obefogad (Europaportalen 081106 och 081111). Lars Nyberg däremot menar att en revidering kan genomföras med kvalificerad majoritet (Europaportalen 081107).

 

Kvalificerad majoritet

 

Utstationeringsdirektivet är antaget med stöd av artiklarna 47.2 och 55 i EG-fördraget. Vid en tillämpning av denna rättsliga grund är huvudregeln att det endast krävs kvalificerad majoritet.

 

Det finns dock ett undantag från denna huvudregel. När det gäller direktiv som medför ändring av gällande principer om yrkeslagstiftningen såvitt avser utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer krävs istället enhällighet.

 

Min rättsliga bedömning är att detta undantag rör regler som snarast handlar om yrkeskvalifikationer och behörighetskrav, det vill säga krav som påverkar möjligheterna för egenföretagare att utöva ett yrke på den inre marknaden.

 

Det är inte detta utstationeringsdirektivet handlar om och även om artikel 55 säger att artikel 47 ska gälla även för tjänster så bedömer jag inte att man kan tolka undantaget så extensivt som Ulf Öberg gör.

 

Frågan utredd

 

Till historien hör även det faktum att Storbritannien och Portugal röstade mot antagandet av utstationeringsdirektivet. De ifrågasatte den rättsliga grunden. De menade att direktivet snarare handlade om skyddet av arbetstagare än om att främja den fria rörligheten.

 

Frågan om rättslig grund blev med andra ord övervägd inom ramen för förhandlingarna. Storbritannien och Portugal överröstades och utstationeringsdirektivet antogs således med kvalificerad majoritet.

Kunde varit minimidirektiv

 

Jag har tidigare i andra sammanhang själv pekat på att den rättsliga grunden kan diskuteras, då utstationeringsdirektivet i stor utsträckning handlar om arbetsrättsliga förhållanden. När utstationeringsdirektivet antogs 1996 fanns inte den arbetsrättsliga EU-kompetens som idag finns artikel 137 EG-fördraget.

 

Däremot fanns motsvarande rättsliga grund i det sociala avtalet, men Storbritannien var inte anslutet till avtalet. Om direktivet idag skulle ha antagits med stöd av artikel 137 skulle det sannolikt vara tillräckligt med kvalificerad majoritet.

 

Däremot kan EU endast anta minimidirektiv med stöd av artikeln. Då hade det helt klart varit tillåtet att på nationell nivå kräva förmånligare villkor för de utstationerade arbetstagarna än den lägsta nivå som ska garanteras enligt direktivet. Men detta är en annan diskussion.

 

Lena Maier Söderberg

 

Jur dr

 

Saco

 

 

 

 

 

 

 

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret