Paulsen: Jag ska förändra jordbrukspolitiken i grunden

Inför EU-valet intervjuar Europaportalen toppkandidaterna för de partier som finns representerade i Europaparlamentet – först ut är Marit Paulsen. Marit Paulsen satt i Europaparlamentet mellan 1999 och 2004 och ställer nu upp igen som Folkpartiets förstakandidat i EU-valet.

Vad ser du som de stora förändringarna i Europapolitiken under de år du inte suttit i parlamentet?
– Ja, det är ju förstås utvidgningen. Att det har kommit in tolv nya länder där nära nog ingen av dem har en generationslång tradition av demokrati. Det tar tid att lära sig att kompromissa. Marit Paulsen beskriver de senaste fem åren som stökiga, men säger att parlamentet i och med utvidgningen kommer att bli stabilare och också lite tråkigare.

– I övrigt så gick ju inte Lissabonfördraget igenom. Därför får vi kämpa väldigt mycket mer med komplicerade beslutsgrunder. Det är många svåra beslutsdragningar med Nicefördraget. Är det en folkhälsofråga, och i så fall medbeslutande, eller är det en jordbruksfråga, och i så fall inget medbeslutande?Irländarnas nej till Lissabonfördraget i juni förra året orsakade en institutionell kris i EU. Efter att Irland fått löften om att fördraget inte ska påverka landets skatte-, försvars- eller abortlagstiftning, och att alla länder ska få behålla sin EU-kommissionär, ska en ny omröstning hållas i höst.

Tror du att fördraget kommer att gå igenom i höst?
– Jag hoppas det, för vad har jag annars i Europaparlamentet och göra?
Hon beskriver det som att det hon fortfarande har ogjort befinner sig under jordbrukskapitlet. Med ett godkänt Lissabonfördrag får Europaparlamentet medbeslutande i jordbruksfrågor. Under den förra mandatperioden i Europaparlamentet var Marit Paulsen framför allt aktiv i frågor som angränsade till jordbrukspolitiken som livsmedelspolitik och djurskydd.

Du har sagt att du tänker förändra hela EU:s jordbrukspolitik om du blir invald i Europaparlamentet på nytt. Hur ska du gå tillväga?
– Ja, det du. Det som måste göras genast och med omedelbar verkan är att ta bort export- och importstödet. Detta är en solidaritetsfråga med tredjevärlden, och framför allt med Afrika. Vi har krossat Afrikas jordbruk totalt med EU:s och USA:s jordbrukspolitik.

Marit Paulsen anser också att jordbruket ska göras fossilfritt, det vill säga att bränslet som används i jordbruket ska komma från andra källor än olja, kol och naturgas. Hon menar att tekniken redan i dag finns för att göra jord- och skogsbruket fossilfritt.

Nästa punkt på Paulsens plan för jordbrukspolitiken är att det behövs en ny syn på jordbruket. Det storskaliga jordbruket säger hon klarar sig på marknadens villkor och att politikerna inte ska blanda sig i.
– Däremot, den småskaliga delen av Europas jordbruk är betydelselös ur råvarusynpunkt, men avgörande för vårt kulturarv, för vår biologiska mångfald, och för klotets förmåga att överleva. Den sortens jordbruk måste få betalt för att den håller marker öppna.

Marit Paulsen beskriver den begynnande unionens svårigheter att få fram tillräckligt med mat. Den tidigare jordbruksbefolkningen lämnade landet för städernas arbeten. En jordbrukspolitik arbetades fram för att råda bot på matbrist och höja levnadsstandarden hos bönderna. Politiken ledde till överproduktion och omfattande jordbruksbidrag. Jordbruket tar än i dag upp runt 40 procent av EU:s budget.
– Det tog cirka tjugo år, sedan simmade Europa i oljesjöar och vinälvar och klättrade i smörberg. Det som är absurt, och jag vet inte om man ska skratta eller gråta, är att man fortsatt i precis samma politik i mer än 40 år.

Men när ekologisk odling kommer på tal slår Marit Paulsen bakut.
– Ekoodling är inte lösningen på vare sig Europas eller världens problem. Men den är heller inte problemet. Det är faktiskt i samanhanget en petitess.

Varför?
– Därför att det är en väldigt liten produktion. I ett landskap där biologisk mångfald är viktigast finns det självklart plats för all form av alternativ produktion. Men vi kan inte odla de stora effektiva råvaruåkrarna på det sättet.

Hon kallar det för kvalificerat skitsnack att det skulle vara högre näringsvärde i ekologiska morötter, ett argument som hennes kritiker annars gärna hänvisar till.
– Människor blir lurade, man tror att man är snäll och solidarisk. Men folk som försöker så väl och gör så gott de kan, klart att de blir förbannade på mig när jag säger att det där är fel.

Är det inte bara bättre då att de fortsätter köpa ekologiskt?
– Nej! Köp vanlig mat, och så skickar du resten av pengarna till läkare utan gränser, eller Rädda barnen, eller vad du tror på.

Ett ofrånkomligt ämne i en intervju inför EU-valet blir svenskarnas frånvaro vid valurnorna på valdagen. För varje EU-val minskar antalet röstande, trenden har varit densamma i EU som helhet och i Sverige.

Varför tror du att valdeltagandet har sjunkit i Sverige och EU?
– För det första, få media att sluta skriva att EU-valet är oväsentligt, att folk inte bryr sig och att folk inte vet. Man ger alltså en bild av att är du en god svensk så skiter du i EU-valet. Och där är alla medierna skyldiga till samma jävliga klagosång.

Hon tillägger att det för svensk del också finns vad hon kallar ”kulturell snubbeltråd”. Att även om man vet att det snart är EU-val förväntar man sig att valet ska hållas efter sommaren vid samma tidpunkt som riksdagsvalet brukar hållas.
– Min förhoppning är att vi någonstans ska komma upp till normalamerikanska siffror. Om vi får ett valdeltagande på knappa 50 procent i Europa. I USA har de hållit på med federala val i ett par hundra år och de har inte kommit längre. Inte ens en fantastisk figur som Barack Obama klarar mer är 64 procent.

I förra EU-valet röstade så få som 25 procent av unga personer i åldern 18 till 25 år. Hur ska du göra för att få de unga att bege sig till vallokalerna?
– Jag kan inte göra men än säga vem jag är, vad jag vill och vad jag tänker göra. Att ge mig ut och bada topless eller vara med, Let’s dance, eller jubla i kvällstidningarna över att jag twittrar, nej, jag kan inte göra något extra. Jag är en tant, jag kan inte förvandla mig till en tjej. Jag är ändå rätt övertygad om att mina barnbarn och deras kompisar kommer att rösta på mig. De tycker nog att jag är en ganska häftig kärring.