Debatt: Paulsen (FP): Skärp djurskydd och kontroll i EU
22 februari 2010 | DebattDebatt: EU-ländernas djurskydd fungerar dåligt. Därför behövs en djurskyddslag för EU med skärpta kontroller och avskräckande straff, samt ett EU-center för att samordna djurskyddet. Vi måste också få kontroll över användningen av antibiotika. Det skriver EU-politiker Marit Paulsen (FP) som föreslagit förändringarna i Europaparlamentet.
Alla EU-länder har myndigheter med ansvar att kontrollera att våra djur inte far illa och att lagar och regler följs. Tyvärr fungerar detta inte idag. Vi blir återkommande påminda om detta då vi ser de skrämmande bilderna i media av vanvården av grisar. Vi får det bekräftat gång på gång att de gamla systemen inte fungerar. Vi måste vi tänka om och tänka nytt.
Skärpt djurskydd och tuffare kontrollI det betänkande som jag lagt fram till Europaparlamentet och som ska diskuteras under våren föreslår jag därför en allmän gemensam djurskyddslag för hela EU och ett sanktionssystem som bygger på principen i EU:s gemensamma livsmedelslag, det vill säga att de produkter från djur som hanterats på olagligt sätt inte ska få släppas ut på den inre marknaden.
Det räcker nämligen inte med att bara stifta goda lagar, vi måste också ha skärpta kontroller och ett kraftfullt sanktionssystem som avskräcker. Här behöver kommissionen få utökade befogenheter att slå medlemsstater som slarvar med djurskyddet på fingrarna.
Det behövs även en samordnande funktion för djurskydd och djurhälsa inom EU. Ett sådant center bör baseras på den allmänna djurskyddslagen och samla in all befintlig kunskap, samt ha rätten att initiera ny forskning när luckor upptäcks. Centret bör vidare tillhandahålla hela den samlade bilden av kunskapen på en given tidpunkt, och vara rådgivande när det gäller införande av ny teknik.
Använd ny teknik
Jag föreslår vidare att vi ska använda den teknik som redan finns idag. Dagens stora transportföretag har ju inga problem med att hålla glassen kall och tomaterna fräscha. Med andra ord så finns det redan en väl utvecklad teknologi som skulle kunna användas för att se till att grisarna och alla andra djur som transporteras får rätt temperatur, tillräckligt med syre och inte får åka för länge. Den tekniken måste användas.
Hotet mot vår folkhälsaAnvändningen av antibiotika är ett mått på djurens hälsotillstånd, och jag är djupt oroad över det akuta problemet med antibiotikaresistens hos djur och människor. Idag saknar vi information om, och kontroll över, antibiotikaanvändningen. Ett gemensamt intresse är därför att få en europeisk databas för bruket av antibiotika. Hur mycket används? Vilka antibiotika skrivs ut? Inom vilka geografiska områden?
Frågorna är många och viktiga, ty antibiotikaresistens är framför allt ett riktigt allvarligt hot mot barnens och de ungas hälsa. Om vi inte skärper lagstiftningen kring användningen av antibiotika snarast riskerar vi att hamna 100 år tillbaka i tiden, då en ung mor endast fick ett överlevande barn av fyra.
Ett europeiskt kontrollsystem, bör därför vara målinriktat och riskbaserat och objektiva faktorer, såsom bland annat mortalitetssiffror och antibiotikaanvändning, ska stå i centrum.
Alla tjänar på en hög djurskyddsstandard
Att genomföra en samlad och skärpt djurskyddslag kommer givetvis att kosta alla producenter både tid, kunskapsinhämtande och ekonomiska insatser. Att tillhandahålla kunskap är en sak som kan organiseras genom medlemsländernas egna kunskapsbaser, genom producenternas organisationer och ett nytt center inom EU.
Både som medborgare, jordbrukare och konsumenter bör vi alla vara beredda på att bidra till finansieringen av ett kraftigt förstärkt djurskydd. Redan nu finns en del resurser inom EU:s medel för landsbygdsutveckling, men dessa resurser kan inte betraktas som tillräckliga.
I god djurhälsa och djurhållning ligger också vår konkurrenskraft. Vår höga djurskyddsstandard är en del av "varumärket" hos de europeiska jordbruksprodukterna, dock under förutsättning att det befintliga regelverket verkligen efterlevs. Vi kommer alla att tjäna på att upprätthålla en mycket hög djurskyddsstandard om än givet att vi främst ska göra det av etiska, kulturella skäl och folkhälsomässiga skäl.
Och gör vi inte något åt den situation vi har idag, är det inte bara de stackars grisarna som fortsatt kommer att lida, utan även våra barn och unga som inte kommer att klara framtida sjukdomar på grund av antibiotikaresistens.
Marit Paulsen (FP)
Europaparlamentariker