Läsartext: Greklandskrisen visar eurons svaghet

Den Grekiska finanskrisen lär inte ha undgått någon i Sverige. Många faktorer ligger bakom. Vissa skyller på marknaden andra på politiskt vanstyre och somliga på ett misslyckande från EU. Krisen drabbar inte bara Grekland utan det är många länder som får smaka på den bittra kakan. Samtidigt som räddningspaket från EU och IMF utlovas så växer kritiken mot EU och EMU. EU-kommissionen svarar med att det behövs ytterligare kontroll av enskilda länders ekonomier.

Faktorerna som har lett fram till dagens ekonomiska kaos i Grekland är många. Landet har under en väldigt lång tid levt över sina tillgångar men blundat för problemet. Detta fenomen är som känt inget nytt. När det var dags för Grekland att träda in i EMU 2001 så ljög man om landets budgetunderskott och hävdade att det låg under 3 procent av BNP vilket är gränsen för ett EMU-medlemskap. Egentligen låg den siffran högt över den tillåtna gränsen. Att ekonomin i Grekland inte var så som de själva hade uppgett var tydligt efter inträdet i EMU.

Men inga direkta åtgärder vidtogs. Under den förra regeringen så ökade underslottet i statsbudgeten markant och slutade på 12,7 procent 2009. Den allmänna ekonomiska krisen tog hårt på landet och viktiga intäkter fån turism och sjöfart minskade. Grekland har under många år varit drabbat av korruption och det grekiska folket har över lag haft dåligt förtroende för sina regeringar. Landet har även en väldigt dyr offentlig sektor med ett pensionssystem som kostar väldigt mycket. Dock så saknas ett fungerande skattesystem som kan möta utgifterna.

Landet har stämplats med att ha en svart ekonomi, de flesta om inte alla jobbar till någon del svart vilket innebär stora förluster av skattemedel till statskassan. Man räknar att hela 30 procent av landets ekonomi utgös av svartjobb. Det är alltså många faktorer som under det gånga decenniet har bidragit till dagens situation i Grekland där statsskulden uppgår till närmare 300 miljarder euro.

EU har beviljat ett räddningspaket på mångmiljardnivån som ska hjälpa Grekland och bevara den ekonomiska stabiliteten i EU. Enligt den svenska regeringen så kommer stödpaketet kunna uppgå till hela 720 miljarder euro. Av dessa pengar så kommer 440 miljarder euro från medlemsländerna, 60 miljarder från hela EU och 220 miljarder euro från IMF, internationella valutafonden.

Det finns inget annat val att tala om. Att slänga ut Grekland från unionen skulle betyda att man kastar hela idén om en union i soptunnan. Om Grekland självmant skulle dra sig ur valutaunionen för en senare devalvering så skulle man göra sig själva en björntjänst och det skulle inte direkt öka populariteten av landet. Skulderna man har i euro skulle bara öka. Grekland får ta pengarna givet att de arbetar efter den egna besparingsplanen som landets regering har beslutat och som de internationella långivarna har ställt.

Landets premiärminister George Papandreou har för tillfället fullt upp med att möta kritiken som kommer från den egna befolkningen och övriga EU-länder. Det är fullt förståeligt att landets befolkning inte uppskattar de hårda besparingskrav som presenterats.
Den nya stabilitetsplanen kalkylerar att underskottet i år ska ned till 8,7 procent och fortsätta minskas till under 3 procent av BNP till 2012. Detta ska ske genom en mängd reformer. Man ska förvandla svartjobb till skattebetalande jobb, löner kommer sänkas, ofantliga nedskärningar inom den offentliga sektorn är planerade och hårdast drabbat blir pensionssystemet. Man kommer inte längre kunna gå i pension vid samma ålder som tidigare och ersättningarna kommer att minska. Strejker och uppror är det grekiska folkets motreaktion. Vilket är förståeligt.

Dock så hjälper inte denna bild av ett Grekland i raseri när pengarna som i huvudsak ska rädda dem kommer från andra länder. Tyskland som är en av unionens ekonomiska grundbultar och som själv har haft problem att återhämta sig efter den ekonomiska krisen, var länge tveksamma till krispaketet. Självklart svider det att ett lands misslyckande ska drabba det egna landet eller en hel världsekonomi för den delen. Sverige står inte utanför det hela. Greklands kris är vår kris.

Men då är det ju så att det är ju det hela den europeiska unionen går ut på. Att hjälpas åt. Från EU:s håll så har man nyligt kommit med förslag om att kontrollerna av medlemsländernas ekonomier ska granskas hårdare. Kommissionen vill att varje land ska lämna in förslag på sina respektive budgetar så att EU ska kunna förhandsgranska innan de fastställs i det egna landet. Detta för att man ska kunna upptäcka underskott och skulder i god tid så att liknande katastrofer inte upprepas. Ur varje kris kommer en chans till mer makt.

För mig är händelserna i Grekland bara ett bevis på vilket självförverkligande skrytprojekt EMU egentligen är. Att locka med en stark valuta för alla medlemsländer som tillsammans kan stabilisera och främja det europeiska samarbetet och hävda sig i världsekonomin låter fint. Men bevisligen så fungerar det inte i praktiken då valutaunionen har bevisat oduglig i att driva en gemensam valutapolitik. Jag hoppas att det svenska folket tar detta till sig.