Malmström bemöter kritiken mot medborgarinitiativet

Få personer i Sverige argumenterade starkare för det nya Lissabonfördraget än Cecilia Malmström. Genom sin uppmärksammade namninsamling för att flytta parlamentet från Strasbourg till Bryssel ville hon visa vad ett av fördragets flaggskepp, det nya medborgarinitiativet, kunde innebära. En miljon medborgare skulle kunna göra sin röst hörd ända upp till EU-kommissionen som skulle bli tvungen att lyssna och sedan agera.

Men EU-kommissionens förslag för hur namninsamlingarna ska gå till har fått kritik för att vara alltför komplicerat. Kontrollen på namnen är hård, underskrifterna måste komma från minst en tredjedel av länderna och syftet får inte strida mot EU:s fördrag. Det sistnämnda kriteriet gör det omöjligt att ta upp frågan som Cecilia Malmström själv drev fram till hon blev minister: EU-parlamentets flyttcirkus.
– Ja, så kan det gå. Och att ändra fördraget står väl inte högst upp på medlemsländernas agenda, säger EU-kommissionären själv vid en pressträff för svenska journalister.

I övrigt tror hon att medborgarinitiativet kan bli en framgång, trots den kritik som framförts.
– Det har redan lyckats innan det trätt i kraft. Se på handikapprörelsen som samlat ihop en miljon underskrifter för att få en mainstreaming vad gäller att bygga bort funktionshinder. Det har kommissionen informellt antagit och EU-kommissionären Laszlo Andor har det som väldigt hög prioritet, säger hon.

Den allvarligaste kritiken som riktats mot EU-kommissionens förslag handlar om kontrollen av namnunderskrifterna. Varje person måste ange namn, födelsedatum- och plats, nationalitet och id-, pass- eller personnummer. Uppgifterna ska sedan kontrolleras av en statlig myndighet innan de skickas vidare till Bryssel. Statsvetaren Hans Agne kallade kontrollapparaten ”destruktiv” i en intervju med Europaportalen.
– Vi har försökt få det så obyråkratiskt som möjligt men samtidigt måste man få någon slags rättssäkerhet så att folk inte bara skickar in Kalle Anka-namn. Och medlemsländerna får ju bestämma själva hur de vill göra kontrollen på sina medborgare, säger Cecilia Malmström.

När kommissionen presenterade förslaget underströks det att syftet med insamlingarna inte skulle få se ut hur som helst. Förbud mot minareter eller införandet av dödsstraff skulle med all säkerhet avvisas direkt från EU-kommissionen, oavsett hur många som engagerar sig i frågan eftersom det strider mot EU:s stadga för de mänskliga rättigheterna.

Det dröjer ytterligare några månader innan EU:s institutioner kommer överens om hur det slutgiltiga regelverket ska se ut. Frågan är om det kommer att bli den demokratiska revolution många anser EU är i akut behov av?
– Det är väl inte det här som kommer att avgöra om folk plötsligt känner en jätteentusiasm för det europeiska projektet. Men det är ett led för människor för det civila samhället att engagera sig över gränserna, säger Cecilia Malmström.