Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning

”Jag vill inte spara sökningar på Google”

18 juni 2010 | Intervju

Italienaren Tiziano Motti som ligger bakom förslaget om att spara sökningar på Google menar att han är missförstådd. I går nådde hans förslag en majoritet i EU-parlamentet.

– Det är inte färgen på katten som räknas utan att katten fångar musen. Och det är jag som är katten.

Så presenterade sig Tiziano Motti sig i ett italienskt TV-program när han kandiderade till EU-parlamentet förra året. Han var en egenföretagare utan politiskt parti som reste runt i nordöstra Italien och träffade ungdomar för att få deras röster med valmottot: ”Rösta på mig – jag är som du”.

Kampanjen var framgångsrik. På bara några månader lyckades Motti få ihop nog med stöd för att ett kristdemokratiskt parti skulle ”adoptera” honom tre dagar innan kandidatlistorna skulle presenteras, och i valet slog han ut regionens sittande EU-parlamentariker.

Valarbetet skötte Motti inte främst på torg eller partimöten. Han åkte till nattklubbarna istället, och stannade ofta till klockan sex på morgonen.
– Man måste vara där ungdomarna är och de finns på diskoteken. Eller på nätet, säger Tiziano Motti.

Han är solbränd, har ett fläckfritt leende, klär sig i kavaj och jeans, vilket är ovanligt för en EU-parlamentariker, framför allt en italiensk sådan. Valkampanjen är inte den enda kopplingen till nätet i Tiziano Mottis fall. Han är upphovsmannen till det uppmärksammade förslaget om att utöka det kontroversiella datalagringsdirektivet till att omfatta även sökmotorer som ett led i kampen mot barnpornografin. Ännu ett steg på vägen mot övervakningssamhället! menar kritikerna.

Efter att Europaportalen skrev om Mottis förslag för ett par veckor sedan började en efter annan parlamentariker dra tillbaka sitt stöd. De hade inte förstått vad de skrev på, eftersom datalagringsdirektivet inte nämndes i förslaget. Bara den tekniska beteckningen, 2006/24/EG, fanns med. Cecilia Wikström (FP) skickade ett brev till alla 736 EU-parlamentariker och varnade dem.

Tiziano Motti känner till den svenska debatten. Han tycker den är orättvis, men är inte förvånad.
– Jag väntade mig de här reaktionerna. Varje gång man diskuterar lagring av data och internet är det två världar som kolliderar: en som vill ha en omfattande frihet på internet och en annan som anser att rättigheten att inte bli kränkt på nätet är mycket viktig.

Och en försvarare av rättigheter anser sig Tiziano Motti vara. Han är skapare av föreningen Rättigheternas Europa med mer än 100 000 medlemmar i Italien. Bland hedersmedlemmarna finns flera parlamentsledamöter, främst från Silvio Berlusconis parti Frihetens folk. Föreningen vill skydda vanliga medborgares fri- och rättigheter.

Hur går försvaret av medborgarnas friheter ihop med att vilja lagra alla människors sökningar på Google?
– Det gör det inte, säger Tiziano Motti. 

Han vill inte alls spara alla sökningar som görs på nätet.
– Förslaget handlar egentligen om så kallade ”content providers”, det vill säga de som gör att man kan lägga upp material på internet, som Facebook, Youtube eller bloggverktyg. Det är de som ska spara IP-nummer, precis som internetoperatörerna måste göra i dag enligt datalagringsdirektivet, säger han.

Motti menar att debatten bygger på en feltolkning av hans initiativ. Men texten är klar och tydlig: ”Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att genomföra direktiv 2006/24/EG och att utvidga det till att omfatta sökmotorer så att barnpornografi och sexuella trakasserier över nätet kan bekämpas”.

Varför skrev du då ”sökmotorer” och inte ”content providers”?
– Jag gjorde det delvis för att jag ville att saken skulle uppmärksammas. Men också för att om jag skriver sökmotor vet alla vad det handlar om, det gör man inte om jag skriver content providers.

Kritiken mot Motti och hans förslag har också handlat om brist på information. Men att vissa parlamentariker har skyllt på att de inte vet vad de skrivit på är märkligt, tycker han.
– Jag tänkte aldrig att ”någon kommer inte att förstå det här”, det vore att ha ett ont uppsåt. En vanlig medborgare kunde kanske kritisera mig för att jag inte var tillräckligt tydlig, men inte en EU-parlamentariker.
– Först informerar man sig ordentligt, sedan skriver man under, understryker Motti.

Motti återkommer ofta till det faktum att en såkallad skriftlig förklaring inte är lagstiftande, utan en ”stimulans till debatt, ett sätt att belysa en fråga”.
– Om den antas ändras absolut ingenting från en dag till en annan. Det verkar många ha missat.

De utlovade femton minuterna växer till tjugofem, till trettiofem. Han är mån om att få fram sitt budskap. Och till slut landar han i en slutsats, det som han kallar det övergripande syftet med initiativet:
– Det ska inte gå att surfa anonymt på internet. Jag vill introducera den så kallade skyddade anonymiteten, säger han och drar ut på de två orden.

Enligt Tiziano Motti måste man hitta en balans på nätet, och det ska ske genom den ”skyddade identiteten”. För att någon ska kunna få tillgång till nätet måste denne identifiera sig genom att skicka in uppgifter till internetoperatören.

Sedan ska varje uppladdning av text, bilder eller videoklipp kunna spåras av myndigheterna. Däremot ska man fortsatt kunna vara anonym gentemot andra internetanvändare.
– Jag är en försvarare av yttrandefriheten, jag gillar inte censur. Men i dag kan någon som blir förtalad eller anklagad för något på nätet inte försvara sig ordentligt.

Hur ska det gå till rent tekniskt?
– Jag är ingen tekniker, fråga inte mig, säger han och fäller ner blicken en sekund för första och enda gången under vårt samtal.

Han vill också införa ett ”tidigt varningssystem”. Syftet är att skapa en europeisk byrå för pedofili som koordinerar alla medlemsländers arbete med frågan och skickar ut varningar så fort pedofilnätverk uppmärksammas.

Tiziano Motti är mycket stolt över sin kampanj i parlamentet. Den nytryckta pamfletten skriker ut i röda bokstäver på gul fond ”315 underskrifter på sex dagar! Skriv under du med!”. Hans hemsida för initiativet kallar han "unik".

Men hans metoder har fått kritik: vissa parlamentariker har känt sig trakasserade av dem när de gått förbi plenisalen. Det gick så långt att parlamentets vice generalsekreterare Francesca Ratti förbjöd den typen av lobbyism utanför plenisalen.

Men dagen efter Rattis förbud står Mottis medarbetare där igen. Motti tycker metoderna är rimliga.
– Man måste utnyttja medel som liknar reklam för att lyckas. Det är viktigt att vara synlig, skapa nyfikenhet. Med manifest, med ett mejl, med allt som kan hjälpa till.

Och medlen var framgångsrika. Efter att ha gått från 330 ner till runt 290 underskrifter förra veckan nådde förslaget gränsen på 369 underskrifter i går, långt innan tidsfristen gått ut. Därmed antas förslaget när parlamentet samlas i juli. Tiziano Motti har lyckats fånga musen den här gången också.

Mer fakta

Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret