Toppmöte början på ny era för EU

När de europeiska ledarna samlas till toppmöte på torsdag har de ekonomiska utsikterna sällan varit bistrare. Länderna dignar under budgetunderskott och statsskulder. I land efter land har åtstramningsprogram parade med löften om arbetsmarknadsreformer presenterats – men helt utan koordinering länderna emellan. Toppmötet på torsdag ska därför bli startskottet för ett decennium av gemensam tillväxt och ekonomiska reformer som ska binda ihop EU-länderna ytterligare. Det är i alla fall planen.

Herman Van Rompuy, ordförande för stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet, har sedan det förra toppmötet lett den speciella ekonomiska insatsgruppen som i huvudsak har bestått av EU:s finansministrar. Van Rompuy ska presentera en första rapport innan toppmötet inleds där han väntas föreslå utökade möjligheter att kontrollera ländernas budgetar och hårdare straff för de som bryter mot de ekonomiska spelreglerna som EU har satt upp.

Det sätt på vilket Tyskland och Frankrike kom undan straff 2005 sände helt fel signaler, har Van Rompuy sagt. Och nu vill även de som syndade för fem år sedan se hårdare tag. På måndagen meddelade Angela Merkel och Nicolas Sarkozy att man kommer att lägga fram ett förslag på toppmötet om att dra in rösträtten för länder som bryter mot reglerna. Det är också dags att ta beslut om en "ekonomisk regering" för hela EU, menar Merkel och Sarkozy. Van Rompuys slutgiltiga rapport ska antas i oktober, men många menar – bland andra finansminister Anders Borg har antytt detta –, att tiden är knapp och att rapporten bör komma tidigare än så.

Huvudnumret på toppmötet är ändå antagandet av EU2020-strategin som ska leverera en långsiktig tillväxt i Europa de kommande tio åren. Fem mål kopplade till bland annat fattigdomsbekämpning, utbildning och forskning ska antas och sedan genomföras på nationell nivå. Men om tumskruvarna dras åt för länderna med stora budgetunderskott och felaktiga statistikuppgifter blir det desto lugnare resa för de som inte uppfyller sina EU-2020-mål. Det kommer varken finnas några möjligheter att beordra ett land att anta tuffare mål eller att bestraffa dem som inte uppfyller målen.

EU ska även komma överens om en förhandlingslinje inför G20-mötet i Toronto den 26-27 juni. Möjligheten att få till en global bankskatt är små, motståndet från länder som Kanada, Brasilien och Indien är för stort. Trots detta rör sig EU mot att införa en egen bankskatt. Däremot kommer andra reformer av de finansiella marknaderna att diskuteras. Tyskland och Frankrike i förra veckan tryckt på för att förbjuda så kallad blankning, försäljning av lånade värdepapper, vilket därför kommer att bli en punkt på Torontoagendan. Många europeiska ledare vill därtill se en skatt på finansiella transaktioner.

Till sist ska regeringscheferna komma överens om EU:s linje att driva vid FN:s konferens om millenniemålen i höst samt diskutera klimatförhandlingarna och möjligheten att höja sitt mål att minska utsläppen från 20 till 30 procent till år 2020.