Migrationskostnader neutrala
7 december 2010 | En ung befolkningInvandring påverkar knappt länders ekonomi sett över tid. Det säger den franska forskaren Xavier Chojnicki, och hänvisar både till den studie han själv nyligen presenterat och liknande undersökningar i andra västländer.
Det är på uppdrag av den franska socialministern som den nya studien tagits fram, som en del i ett större forskningsprojekt. Ekonomen Xavier Chojnicki och hans kollegor på universitetet i Lille har beräknat kostnader och inkomster till följd av invandring i landet år 2005.
I Frankrike finns idag drygt 5 miljoner invandrare, det vill säga
personer med utländsk bakgrund som fötts i ett annat land, och det är
de som undersökningen bygger på. Den stora grupp papperslösa som finns i
landet har man bortsett från.
Som kostnader för invandring har räknats bland annat pensioner, sjukvård, socialförsäkringar och utbildning. Till intäkterna räknas olika skatter, sociala avgifter och konsumtion. Resultaten visar på plus i statskassan med mellan 37 och 114 miljarder kronor, men Chojnicki själv är noga med att påpeka att summan skulle kunna bli helt annorlunda ett annat år.
– Två tredjedelar av kostnaderna för socialsystemen utgörs av sjukvård och pensioner. Invandrare är relativt svagt representerade inom de här systemen, vilket beror på att det är en ung grupp, och det är det som förklarar de positiva resultaten i vår undersökning.
Andra förklaringar, enligt Chojnicki, är att invandrare ofta har lägre pensioner och att många återvänder till sina hemländer som gamla, vilket innebär mindre belastning på sjukvården.
Vad kan man dra för slutsatser av era resultat?
– Vår studie visar att om man använde invandring för att motverka en åldrande befolkning så skulle man behöva få hit väldigt många personer, och det skulle ändå bara ge ett maginellt resultat.
Utgångspunkten är de runt 100 000 dokumenterade invandrare som idag kommer till Frankrike varje år, och jämförelsen bygger på en beräknad fördubbling av invandringen, det vill säga 200 000 om året fram till år 2050.
Chojnicki visar också på att invandrares utbildningsnivå inte skulle göra någon större ekonomisk skillnad.
– Ju mer välutbildade de invandrare som kommer är, desto större effekt på kort sikt, men på längre sikt blir effekten allt mindre. Det beror på att högutbildade personer har lättare att komma in på arbetsmarknaden, och de kommer med större sannolikhet få högre lön och betala in mer sociala avgifter. Som ett resultat får de också tillbaka mer av staten i form av pensionskostnader om de stannar i Frankrike.
Xavier Chojnicki nämner att USA gjort flera liknande undersökningar, men också Tyskland, Österrike och Spanien. Enligt honom kommer de alla fram till mer eller mindre liknande slutsatser, nämligen att den ekonomiska effekten sett över längre tid är mer eller mindre neutral.
Är uträkningar som den ni gjort ett bra sätt att bemöta högerextema gruppers sätt att framställa kostnader för invandring som väldigt höga?
– Det är helt nödvändigt, som jag ser det. Den här diskussionen förekommer ofta i den politiska debatten, framför allt bland högerextrema, utan att det finns någon statistik som grund för olika påståenden.