”Reformen handlar inte om att spara pengar”
10 FRÅGOR 10 december 2010 | Höjda studentavgifterEn av aktivisterna mot höjningen av de brittiska studieavgifterna, Jim Cranshaw, ger sin syn på konflikten mellan studenter och regering.
Igår röstade parlamentet i Storbritannien med 21 rösters marginal för ett förslag om höjda sparavgifter och på kvällen var det stora och delvis våldsamma protester utanför parlamentet. Jim Cranshaw var en av demonstranterna. Han jobbar till vardags på studentorganisationen People and Planet, och är aktiv i den lokala kampanjen ”Save the services” i hemstaden Oxford som protesterar mot nedskärningar.
Vad händer under demonstrationerna i London igår?
– Det var en väldigt stor och väldigt arg demonstration. Polisen använde tekniken att de låser in demonstranter på en liten yta. Jag såg våldsamheter, men inte mycket.
Vad innebär förslaget?
– De vill tredubbla studieavgifterna, vilket innebär att kostnaderna för högre studier kommer betalas direkt av studenterna.
Vad skulle bli konsekvenserna av det här förslaget, enligt dig?
– Jag tror att det skulle avskräcka fattiga studenter att avstå från att studera på universitet. Så det skulle antagligen göra högre studier till något för privilegierade igen.
– För det andra handlar det om att ta in marknaden i universitetsutbildningen, så de försöker göra utbildning blir en handelsvara istället för en samhällsservice. Universitet kan ta ut olika höga avgifter, vilket kommer innebära att elituniversitet kommer få alla rika studenter och de med lägre avgifter kommer få fattigare studenter.
Varför är folk så arga över det förslaget?
– Jag tror att det finns tre anledningar. Jag tror att folk är arga på marknadsanpassningen och elitismen i förslaget. Sedan har regeringen inte mandat för att genomföra det här förslaget, eftersom Liberaldemokraterna (del av koalitionsregeringen red.anm.) före valet sa att de inte skulle genomföra det här och att de till och med skulle slopa studieavgifterna helt. I proteströrelsen finns många som aldrig demonstrerat förut, men de röstade på Liberaldemokraterna och känner sig svikna.
– Den tredje anledningen till varför protesterna blivit så stora, utdragna och innehållit civil olydnad är att folk inser att studentavgifterna är en del i ett större program som handlar om att förstöra välfärdsstaten.
Hur många skulle fortfarande ha råd att studera med den nya reformen?
– Jag vet att regeringen har ett mål att 50 procent av unga ska läsa på universitet, och idag ligger man nära den siffran, men det målet tror jag att man kommer ta bort nu.
Hur har politikerna bemött de här protesterna?
– Vi har en regering som inte har mandat för att genomdriva det här förslaget och en proteströrelse som det här landet inte har upplevt på flera decennier, men de lyssnar inte. Liberaldemokraterna har gjort vissa eftergifter och genomfört förändringar inom utbildningsförslaget, men de ändrar inte kurs.
Vad kommer hända med förslaget nu?
– Förslaget ska till överhuset för omröstning nu så det finns fortfarande chans att stoppa det. När det gäller andra delar i utbildningspaketet, som till exempel nedskärningar i det offentliga stödet till universitetsutbildning, har det inte tagits beslut om än så det finns stora möjligheter att påverka.
Finns det någon förståelse bland studenter för att man genomför de här nedskärningarna, med tanke på den ekonomiska kris som Storbritannien befinner sig i?
– Inte många vet att den här reformen inte kommer spara några pengar alls för regeringen. Istället kommer regeringen få betala mer för obetalda studielån. Det här kommer inte att minska skulden, det är en ideologisk reform. Enligt opinionsundersökningar motsätter sig runt 87 procent av studenterna reformen.
Hur skulle du beskriva stämningen inom studentrörelsen?
– Folk har sagt att studenter är apatiska och inte bryr sig om politik under de senaste 20 åren. Jag tror ingen säger så nu. Faktum är att studenterna har varit bättre på att protestera mot nedskärningarna i landet än de flesta som är äldre än dem. Landet har helt enkelt blivit väldigt mobiliserat, det är väldigt annorlunda från hur det brukar vara.
Varför har just den här reformen skapat så mycket motstånd?
– Jag tror att det delvis beror på att den finns en genuin känsla av svek. Jag tror också att det beror på att studenter generellt är rätt aktiva och väl organiserade. Men det finns andra stora protester med. Till exempel vill de skära ned på skolidrotten helt och hållet, och 16 miljoner elever har skrivit på protestlistor.