Bildt: ”EU relativt maktlöst”

EU:s utrikesministrar enades på måndagen vid ett möte i Bryssel om ett uttalande där de uppmanar till en "öppen, inkluderande, meningsfull och nationell Libyen-ledd dialog, som leder till en konstruktiv framtid för landet och för folket". 

Samtidigt, i Libyen, ska militärt stridsplan ha attackerat demonstranter och andra civila i flera städer, enligt tv-kanalen Al-Jazira. 

– Det vi bevittnar i dag är ofattbart. Militärplan och helikoptrar bombar urskiljningslöst det ena området efter det andra. Många, många har dödats, sade en källa till kanalen, enligt TT.

Franco Frattini, Italiens utrikesminister, fick efter mötet frågan hur förutsättningarna för en nationell dialog ser ut med tanke på de statsledda attackerna mot demonstranter som har ägt rum.

– Genom att man göra det som vi har rekommenderat: yttrandefrihet, rätten att samlas och demonstrera i fred, respekt för mänskliga rättigheter och lyssna på folkets aspirationer, svarade Frattini.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt medgav på väg in till mötet att EU:s inflytande i den nuvarande situationen är mycket litet.

– I sådana här situationer ska man vara realistisk och säga att våra möjligheter till konkret inflytande är relativt begränsade. Det här har en utveckling som sker med en egen dynamik, i Libyen med påtagligt mycket dynamik, sade Carl Bildt.

I slutändan kan Libyen gå mot ett veritabelt sönderfall, enligt Bildt.

– I Libyen finns en risk för ett rent sammanbrottsscenario med mycket omfattande humanitära konsekvenser, det är klart att det oroar väldigt mycket.

I utrikesministrarnas uttalande finns inget explicit om president Muammar Khaddafis eventuella avgång. Därmed fullföljs den linje som tidigare använts vid liknande situation i Egypten, där EU avstod från att kräva att den dåvarande presidenten Hosni Mubarak skulle avgå.

– Det handlar inte om att stödja den ena eller andra, det handlar om att få stabilitet och en rimlig utveckling, sade Carl Bildt på väg in till mötet.

Efter ministrarnas möte sent i går kväll gjorde EU:s utrikeschef Catherine Ashton ett uttalande där EU säger sig vara ”extremt oroat” över händelserna i Libyen, man ”fördömer våldet mot fredliga demonstranter” och ”uppmanar myndigheterna att visa återhållning och lugn och att omedelbart avhålla sig från fortsatt våld”. EU uppmanar också myndigheterna att låta media arbeta fritt i landet.

Men uppmaningarna var lönlösa. På måndagen fortsatte rapporterna att komma in från Libyen, främst från privatpersoner eftersom journalister har mycket svårt att verka i landet. I Benghazi, landets näst största stad, ska 25 personer ha dödats och 100 människor skadats under natten till måndag, uppger TT. Staden ska ha tagits över av Khaddafimotståndare och militären har givit upp.

Det står klart att EU:s länder har en splittrad syn på hur EU kan och bör handla i ljuset av de händelser som pågår i Libyen.

Enligt finska nyhetsbyrån FNB skulle Finlands utrikesminister Alexander Stubb på mötet föreslå att EU inför visumrestriktioner för Libyens ledare Muammar Khaddaffi och hans närmaste krets, och även ekonomiska sanktioner mot Libyen.

Det uteslöt dock Italiens utrikesminister Franco Frattini helt.

– Nej, Europa borde inte ingripa, absolut inte. Europa ska understödja all fredlig övergång i Libyen. Vi ska inte inta en nedsättande hållning och inte exportera vår version av demokrati, sade Frattini.

Han varnade istället för vad som komma kan i Libyen.

– Jag är extremt oroad över det så kallade självutnämna islamistiska emiratet i Benghazi. Kan ni tänka er att ha ett sådant emirat vid Europas gränser? Det skulle vara ett allvarligt hot, sade Frattini.

Italien har stora ekonomiska och migrationspolitiska intressen i Libyen. Italien köper cirka en tredjedel av den olja och gas som Libyen exporterar. 2008 tecknade Italien och Libyen ett samarbetsavtal där Italien åtog sig att investera i infrastruktur i Libyen i utbyte mot att Libyen stoppar flyktingströmmarna till Italien.

Frattini föreslår att Europa skapar en så kallad Marshallplan för länderna i Nordafrika för att gå igång ekonomin och dämpa risken för att människor flyr till Europa.

Sex andra sydeuropeiska länder kräver samtidigt i ett brev till Catherine Ashton att EU ställer om sin grannskapspolitik och lägger mer resurser på sina södra grannar än sina östra. De sex länderna, Frankrike, Spanien, Cypern, Grekland, Malta och Slovenien har räknat ut att EU lägger 1,50 svenska kronor per person i Egypten medan moldaverna får 220 kronor per person, skriver nättidningen EUObserver.