Sverige: Datalagringsdirektivet är onödigt

Om en dryg vecka har det gått tio år sedan terrorattackerna i USA som krävde cirka 3000 liv. 2004 drabbades Madrid och 2005 London av terrordåd som sammanlagt berövade 243 människor livet. Händelserna ledde bland annat till att EU-parlamentet och ministerrådet antog det så kallade datalagringsdirektivet 2006. Inte minst Sveriges dåvarande justitieminister Thomas Bodström (S) var en drivande kraft i EU.

Datalagringsdirektivet tvingar alla internet- och teleoperatörer att spara information om sina kunders förehavanden. Alla mejl, sms och mms som skickas, alla telefonsamtal som görs, ska kunna spåras i minst sex månader.

Men Sverige är ensamt i EU om att inte ha tagit beslut om att införa direktivet i nationell lag. Därför har ansvarige EU-kommissionär Cecilia Malmström krävt Sverige på höga böter i EU-domstolen – i dag är den ständigt växande bötessumman uppe i cirka 50 miljoner kronor. Ett utslag väntas om cirka ett år.

Sverige har nu svarat domstolen angående EU-kommissionens stämning. I skrivelsen bestrider Sverige det höga beloppet och skriver samtidigt att Sverige redan har lagar som uppfyller syftet med datalagringsdirektivet.

”Vad som nu anförts visar att det grundläggande syftet med datalagringsdirektivet – att säkerställa att uppgifter finns tillgängliga för utredning, avslöjande, och åtal av allvarliga brott – redan i dag uppnås i Sverige i stor utsträckning med stöd av gällande regler.”

Sverige hänvisar till dels möjligheter till telefonavlyssning och dels till lagen om elektronisk kommunikation. Enligt skrivelsen fattar domstolar i Sverige beslut om telefonavlyssning i drygt 1000 fall om året och polisen begär ut uppgifter med ovan nämnda lag i cirka 9 500 fall. Uppgifterna används i princip varje utredning rörande grova brott, skriver regeringen.

Regeringen lade fram en proposition om att införa direktivet i svensk lag från den 1 juli i år, men den bordlades av riksdagen ett år efter motstånd från V, MP och SD.

– Det är intressant att regeringen säger att vi inte ska genomföra datalagringsdirektivet och att det inte tillför något nytt för brottsbekämpning. De ger oss motståndare rätt, säger Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson säger till Europaportalen att det har gått att bekämpa brott på ett effektivt sätt med dagens lagstiftning eftersom de har sparat uppgifter för att kunna ta betalt. Men när fler bolag använder sig av avgifter där användarna kan ringa så mycket de vill för en fast summa ändras förutsättningarna.

– Framöver finns det all anledning att tro att det inte kommer att fungera utan datalagringsdirektivet eftersom telebolagen utan det inte är tvingade att spara olika datauppgifter, säger Johan Pehrson.

– Justitieminister Beatrice Ask har framfört argumentet att vi behöver direktivet för att bekämpa brottslighet. Det hade varit ärligare om hon sagt att vi måste göra det för att EU sagt åt oss att göra det, säger Jens Holm.

EU-kommissionen genomför nu en revidering av datalagringsdirektivet och ska lägga fram förslag på ändringar i slutet av året.

Europaportalen har sökt justitieminister Beatrice Ask för en kommentar utan framgång.