Fördyrat rymdprojekt klart för start

Efter sju sorger och åtta bedrövelser skjuts på torsdag de första satelliterna i EU:s egna GPS-system Galileo upp. Från Europas egen rymdbas mitt i den sydamerikanska djungeln i Franska Guyana kommer två satelliter att lämna jorden som de första av totalt 30 satelliter som ska skjutas upp fram till 2020.

Men projektet har både försenats och fördyrats. Den ursprungliga budgeten var satt till 3,4 miljarder euro, men redan nu har fem miljarder euro spenderats och EU-kommissionen räknar med att ytterligare en miljard euro per år mellan 2014 och 2020 kommer att gå åt.

– Det finns inget projekt av den här storleken i något medlemsland där sådana här budgetmissar inte sker. Det är ingen ursäkt, men vi har lärt av misstagen. De beror på olika orsaker och vi arbetar på att begränsa fördyringarna, säger Paul Weissenberg på EU-kommissionens näringsdirektorat på en pressträff i Bryssel.

Tanken när projektet sattes igång i början på 2000-talet var att även den privata sektorn skulle vara med och finansiera systemet, men eftersom tiden gick och det gick upp för de inblandade företagen att vinstmöjligheterna var begränsade, sjönk deras intresse och sedan 2008 står EU självt för hela budgeten.  I januari i år fick EU:s infrastrukturministrar godkänna att mer pengar måste gå till projektet.

– Vi vet i dagsläget inte om det blir mer eller mindre. Men det har lagts ner ganska mycket pengar redan, det är svårt att bara lägga ner det, sade Catharina Elmsäter-Svärd (M) då till Europaportalen.

Projektet kommer även efter 2020 att kosta pengar, men EU-kommissionen vet inte i dagsläget hur mycket. Däremot menar man att de positiva effekterna för Europas ekonomi i stort kan komma att uppgå till 90 miljarder euro de kommande 20 åren, enligt utredningar man låtit göra.

EU:s näringskommissionär Antonio Tajani kommer att finnas på plats vid uppskjutningen i Franska Guyana tack vare ett specialchartrat plan som tar honom, hans personal och en handfull journalister till Sydamerikas nordöstra spets. Direkt efter att uppskjutningen ägt rum flygs hela sällskapet tillbaka till Europa. Utanför EU-parlamentet i Bryssel sänds uppskjutningen direkt på storbildsskärmar i närvaro av EU-parlamentariker och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Galileo presenterades som ett sätt för Europa att göra sig fritt från beroendet av det amerikanska GPS-systemet, till exempel vid globala militära konflikter då amerikanarna kan stoppa tillgången till GPS. Men EU har hela tiden betonat de civila användningsområdena: 2014 ska människor i Europa kunna använda sig av positioneringssystemet, som ska vara mer precist än GPS, och räddningstjänster ska kunna dra nytta av det i sök- och räddningsaktioner. 2020 ska övriga tjänster vara på plats, som kan handla om vägtullar, nödsignaler, navigering för sjö- och luftfart, med mera.

Efter torsdagens satelliter kommer två till att skjutas upp i början på 2012. De första fyra är testsatelliter och de första ordinarie satelliterna väntas lägga sig i bana runt jorden om ett år.