Schlyter: Dagens EU behövs inte om tio år
BRYSSEL 2 april 2012 | Tre frågor till EuropaparlamentarikerCarl Schlyter (MP) vill förvandla unionen till en diskussionsklubb. Han utdelar även en grön smocka mot EU:s ekonomiska politik. – Systemet kommer alltid att kollapsa.
Europaportalen träffar alla svenska Europaparlamentariker för att se vad de har för sig och hur deras vision för EU ser ut. Nu har turen kommit till miljöpartisten Carl Schlyter.
Vad jobbar du med i Europaparlamentet under våren?
– Jag jobbar med att förhindra stora industrikatastrofer, skiffergas, Acta, datalagringsdirektivet, offentlig upphandling, djurtransporter, hormonstörande ämnen, lobbyism och lax i Östersjön, säger Carl Schlyter och frågar sina politiska assistenter om det är något han glömt.
Laxfrågan handlar om att vattenkraftverk runt Östersjön vill återskapa beståndet i älvarna med lax som Carl Schlyter menar är varken livduglig eller har en tillräcklig genetisk variation.
– Vi vill att man under en sjuårig övergångsperiod slutar sätta ut laxen och i stället återskapa de vilda bestånden, säger Carl Schlyter som vill förbjuda allt laxfiske i Östersjön om åtta år.
I miljöfacket hamnar även frågan om hur företag ska hantera farliga kemikalier. Ärendet har precis förhandlats färdigt mellan ministerrådet och EU-parlamentet och ska upp för omröstning snart. Carl Schlyter arbetar också med vilka villkor som ska ställas på företag som exporterar kemikalier som är förbjudna i EU.
En annan av vårens frågor för Schlyter är det omstridda handelsavtalet Acta som ska förhindra varumärkesförfalskning och piratkopiering.
– Texten ändrar verkligheten, säger Carl Schlyter och tillägger att det finns skrivningar som går emot vanligt folk och är för stora företags intressen.
– Det jag tycker man missat i Acta-debatten är att användningen av lagligt köpta produkter begränsas, säger Carl Schlyter och pekar på olika begränsningar av hur musik, data och liknande varor och tjänster får användas.
– Om du köper en morot då kan du välja om du ska äta den eller stoppa den i en snögubbe, men när du köper en film så ska de bestämma hur du ska använda den, säger han. Exempel på sådana begränsningar är på vilka plattformer eller för vilka människor filmen får visas.
Vilken är den viktigaste frågan i Europa just nu?
– Att inse att det är en ohållbar lösning att ta sig ur krisen med hjälp av tillväxt som skapas med nya lån, säger Carl Schlyter.
– Man hoppas att ekonomin växer snabbare än lånen, säger Schlyter och tillägger att även om det fungerar ett tag så blir nästa kris ännu värre och då med ännu större kostnad för naturen eftersom den teknologiska utvecklingen inte hinner kompensera för ökade utsläpp.
– Det enda sättet att skapa jobb idag, som alla stora partier kämpar för, bygger på ett system som alltid kommer att kollapsa. Även om det systemet fungerar under 10-15 år så kollapsar de ekologiska systemen.
Carl Schlyter menar att lösningen på arbetslöshet och kris är att se kopplingen mellan den ekonomiska och ekologiska krisen.
– Det är avarter av ett system som fungerade mycket bra på 50-talet när Europa reste sig ur ruinerna, man behövde ett hus, en bil, mat och transportmedel, det fanns en tydlig koppling mellan ökad köpkraft och ökad lycka, säger han.
– I dag kan vi producera hur mycket som helst. Utmaningen är att producera så att vi inte förbrukar mer naturresurser än de som nyskapas och att konsumera det vi producerar på ett mer effektivt sätt – det vill säga en jämnare fördelning, säger Carl Schlyter och ser en förkortning av arbetstiden som ett sätt att lösa problemet med den höga arbetslösheten utan att öka produktionen.
Om du fick bestämma, hur skulle då EU se ut om tio år?
– Då finns och behövs inte EU, säger Carl Schlyter och tillägger att EU om tio år huvudsakligen fattar beslut om övergripande miljöproblem och gränsöverskridande skydd för mänskliga rättigheter.
Hans vision är att EU främst blir en diskussionsklubb där man utbyter idéer och lär av varandra och inte “en enorm lagstiftningsmaskin styrd av storföretag”.
– Om tio år har ungdomen vuxit upp och släppt det här med att livet är att ha mer än grannen, säger han och önskar att de hellre satsar på icke-materiella saker som att umgås, utveckla sig själv och sin kultur.