Bryssel vill ha byrå för att bomma igen banker

På onsdagen presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag som handlar om hur man på EU-nivå ska hantera och eventuellt avveckla krisande banker via en så kallad rekonstruktions- och avvecklingsmekanism.

– Det är för att undvika det vi sett under de senaste fem åren, där man inte såg kriserna komma, banker som inte var tillräckligt robusta och i en del fall dåligt skötta. Skattebetalarna förväntades att betala och vi måste sätta stopp för det, sade EU:s finansmarknadskommissionär Michel Barnier och nämnde den fransk-belgiska banken Dexia som exempel där skattebetalarna fick gå in med krislån.

Förslaget välkomnades av EU-parlamentets största partigrupper som ett viktigt steg mot den bankunion som ska ”bryta den onda cirkeln mellan banker och skattebetalare”.

Michel Barnier föreslår att en ny byrå upprättas som kan åsidosätta ansvariga nationella myndigheters beslut och ger samtidigt kommissionen i uppgift att besluta om huruvida en bank måste räddas. Detta går dock stick i stäv med tyska krav att det är ett närverk mellan de ansvariga nationella myndigheterna som ska ta sådana beslut, vilket den tyske finansministern Wolfgang Schäuble tidigare krävt. Han menar att en centralisering bryter mot EU-fördraget och att det kan skapa osäkerhet på den finansiella marknaden.

Michel Barnier sade dock att han inte utesluter en fördragsändring i framtiden.

Gunnar Hökmark (M), som är ansvarig EU-parlamentariker för ett liknande krishanteringsförslag som omfattar alla EU-länder, har snarlika invändningar mot kommissionens förslag som han menar underminerar medlemsländernas incitament att kontrollera sina banker när ansvaret flyttas till Bryssel.

– På gemensam europeisk nivå kommer det inte att finnas tillräcklig finansiell förmåga för att hantera krisande banker i händelse av en systemkris i en medlemsstat eller inom unionen. Det innebär att ansvarstagandet för banker i kris faller på andra medlemsstater än på den där krisen uppstår. Det riskerar att leda till en svagare tillsyn och kontroll av banker, sade Gunnar Hökmark i en kommentar.

I förslaget ingår även en fond dit alla 6000 banker som omfattas ska betala in en summa beroende på hur risktagande banken är. Kommissionen räknar dock med att det kommer att ta åtminstone ett årtionde att bygga upp fonden helt. Kritiker menar att detta gör att möjligheterna att rädda stora banker till dess reduceras. För att motverka detta föreslås fonden kunna låna pengar på den internationella finansmarknaden.

Michel Barnier uteslöt inte heller att skattepengar i ”exceptionella fall” kan komma användas för att rädda systemviktiga banker.

Sverige som än så länge ställt sig utanför EU:s bankunion kommer inte att omfattas av rekonstruktions- och avvecklingsmekanismen.   

Nu går förslaget till medlemsländerna och EU-parlamentet. EU-ländernas stats- och regeringschefer vill att en överenskommelse ska nås innan årets slut. Första januari 2015 hoppas man att mekanismen ska kunna tas i bruk.