EU-valets stridsfrågor
STOCKHOLM 3 april 2014 | Ekonomin tros dominera nästa mandatperiodFrihandelsavtalet med USA, nya klimatmål och starkare personskydd på internet är några av frågorna som väljarna ska ta ställning till i EU-valet.
Under den kommande mandatperioden ska EU-parlamentet fatta en rad viktiga beslut som påverkar väljarnas liv. Exakt vilka frågorna det blir vet ingen i dagsläget men några är redan kända. I kölvattnet av finans- och eurokrisen har ekonomifrågor högsta prioritet.
“Det huvudsakliga målet är att återgå till hållbara offentliga finanser och att verka för jobb- och tillväxtskapande politik”, skriver ministerrådet i sitt arbets- och prioriteringsprogram för 2014.
Maroš Šefčovič, EU-kommissionär med ansvar för kontakterna mellan EU:s institutioner, delar ministerrådets bild. Han besökte nyligen EU-kommissionens informationskontor i Stockholm och konstaterade att han i huvudsak ser två stora utmaningar för EU: Att få fart på ekonomin och minska ungdomsarbetslösheten.
– Det är viktigt att EU förblir den största ekonomin och investeraren i världen för att skydda europeiska värderingar, vår livsstil och levnadsstandard. Jag vill också betona att det är paradoxalt att vi har en stor andel universitetsutbildade ungdomar samtidigt som ungdomsarbetslösheten hög, säger Maroš Šefčovič till Europaportalen.
Den första större frågan som det nyvalda Europaparlamentet ska ta ställning i sommar är vem som ska leda EU-kommissionen och bli dess ordförande efter den avgående José Manuel Barroso. Flera kandidater från höger till vänster har radat upp sig inför EU-valet.
Nästa steg blir att godkänna eller förkasta medlemsländernas förslag till kommissionsledamöter som den nyvalda ordföranden lägger fram. Kommissionen är de som ensamma lägger fram lagförslag som Europaparlamentet och ministerrådet tillsammans har behandla och besluta om.
Den politiska sammansättningen i kommissionen påverkar hur förslagen utformas och om och när de läggs fram. Några tyngre förslag som är presenterade av den nuvarande kommissionen finns dock kvar att behandla.
Förhandlingarna kring det planerade frihandelsavtalet (TTIP) mellan EU och USA väntas pågå i minst två år till innan det hamnar hos EU-parlamentet för beslut.
– EU och USA står för nästan 50 procent av världens produktion och vi har nu möjlighet att forma världsekonomin. Avtalet medför även fördelar för hushållen, vi talar om en årlig utgiftsminskning med 500 euro [cirka 4500 kronor] för varje hushåll. När handeln växer kommer också fler jobb att skapas så jag tror att [frihandelsavtalet] är ett sätt att få igång ekonomin igen, säger Maroš Šefčovič.
En annan viktig fråga är klimatpaketet. EU-kommissionen föreslår en minskning av koldioxidutsläppen med 40 procent i unionen fram till 2030. Dessutom ska 27 procent av den totala energiproduktionen vara förnyelsebar. Koldioxidmålet ska vara bindande och förslaget tas upp på toppmötet i Bryssel i juni och hamnar troligen hos EU-parlamentet i höst.
– Det finns NGO:s [statligt obundna organisationer] som vill att EU ska gå ännu längre. Men med hänsyn till att somliga medlemsstater har en väldigt energiintensiv industri så anser jag att EU-kommissionens förslag sträcker sig så långt som är möjligt. Under kommande förhandlingar kommer säkert vissa medlemsländer vara beredda att gå längre, säger Maroš Šefčovič.
Dataskyddsförordningen pekas också ut som viktig och handlar om i vilken utsträckning företag och statliga myndigheter ska få använda data som människor lämnar efter sig på nätet, till exempel inlägg och bilder man delar i sociala medier och information om inköp man gjort på nätet. Dessa data används i dag för att skapa riktad reklam som skräddarsys för olika målgrupper. EU-parlamentet hoppas nå en överenskommelse med ministerrådet före slutet av 2014.
Enligt EU-kommissionens förslag ska människor få mer kontroll över personliga uppgifter och på sikt även kunna få dem raderade från internet på begäran.
Det nyvalda EU-parlamentet ska även rösta om telemarknadspaketet som handlar om att standardisera telefonkostnader i hela EU. Tanken är att EU-ländernas inrikes priser för telefonsamtal ska vara vägledande.
EU-parlamentet hade till och med februari i år röstat om 868 bindande lagförslag sedan 2009, enligt statistik från VoteWacth.