Adaktusson: Jag brinner för mänskliga fri- och rättigheter
KANDIDATINTERVJU 13 maj 2014 | Full fart från börjanKristdemokraten Lars Adaktusson vill att parlamentet agerar mot diskriminering av romer men han tror inte på ett EU-förbud mot ojämställdhet mellan könen.
Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till Lars Adaktusson.
Lars Adaktusson och hans pressassistent tar emot i riksdagen och vi sätter oss i ett rum på Kristdemokraternas kansli. När Lars Adaktusson i höstas utsågs till Kristdemokraternas första namn var det nog en och annan som höjde på ögonbrynen. En rikskänd journalist som blir politiker och kommer ut som övertygad kristdemokrat. Men för Adaktusson är det en resa som började för länge sedan.
– Jag har röstat på Kristdemokraterna i de flesta val och har följt partiet under många år.
Varför ska väljarna kryssa just dig?
– För att Kristdemokraterna har värderingar och en historia i Europasamarbete som har haft och kommer att ha en väldigt stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av det europeiska samarbetet. Självklart ska jag göra ett så bra arbete som möjligt och det ska vara med full fart från början.
Han listar snabbt upp sina tre viktigaste frågor som han vill engagera sig i om han blir invald i parlamentet, något som inte är helt självklart om man får tro de senaste opinionsundersökningarna.
– Det ena är EU:s utrikespolitik med fokus på mänskliga fri- och rättigheter med syfte att EU ska bli starkare globalt. Det andra är asyl- och flyktingpolitiken där vi tycker att EU:s medlemsländer ska ta ett mycket större ansvar för att visa solidaritet med dem som flyr från krig. Det tredje handlar om företagande och handel och i förlängningen om möjligheten att skapa nya jobb och göra den inre marknaden mer effektiv.
Lars Adaktusson säger att han brinner för mänskliga fri- och rättigheter och kommer direkt in på situationen för den romska minoriteten i Rumänien.
– Det pågår uppenbara brott mot mänskliga rättigheter gentemot romer i Rumänien. EU måste satsa oerhört mycket på att sätta press på den rumänska regeringen att de tar itu med detta på ett konstruktiv sätt.
Europaparlamentet kan inte lagstifta men väl uttala sig om hur Rumänien ska behandla romer. Det finns det ett skydd för minoriteter i EU:s fördrag vilket ytterst tolkas av EU-domstolen.
– Jag tror att parlamentet måste arbeta för att sätta press på de länder som inte lever upp till sina åtaganden. Det handlar om opinionsbildning, politiska påtryckningar och sanktioner i vissa avseenden. Framförallt tror jag att EU:s medlemländer samfällt måste mer tydligt ta avstånd från den här typen av diskriminering.
Liksom flera andra svenska partier kritiserar Kristdemokraterna EU:s makt och inflytande. I deras fall handlar det bland annat om minska och byta inriktning på EU:s budget, att i större utsträckning låta EU-länderna själva bestämma sin regionalpolitik och att begränsa EU:s regionstöd till de regioner i EU som är fattigast. Det blir dock knappast en het fråga för det nyvalda parlamentet eftersom den nuvarande budget sträcker sig fram till och med 2020.
KD är också motståndare till könskvotering i bolagsstyrelser och den skatt på finansiella transaktioner som en grupp EU-länder bestämt sig för att införa i någon form.
– Jag tror att EU ska växa när det gäller miljösamarbete, gemensam utrikespolitik och kampen mot den organiserade brottsligheten. Det är paradoxen i synen på det europeiska samarbetet. Vi vill värna om det nationella beslutsfattandet på de områden där den typen av beslut fattas bäst men samtidigt vill vi också att EU ska vara starkare där just den beslutsnivån är den mest lämpliga – de stora och gemensamma problemen ska vi lösa tillsammans.
Är inte bristen på jämställdhet mellan könen ett stort problem i Europa?
– Jo, men det går inte att på Europanivå implementera jämställdhetsprogram för olika länder och kulturer. Vi befinner oss på lite olika nivåer i den frågan. Detta måste i första hand vara ett arbete som ligger på medlemsländerna själva. Att man kan åstadkomma jämställdhet med några penndrag i Bryssel, det tror inte jag på.
Du ska ju lagstifta om du kommer in i parlamentet. Tänker du då avvisa frågor som handlar om jämställdhet?
– Nej, jag tror inte att det kommer några lagförslag om att förbjuda ojämställdhet. Jag kommer självfallet att medverka till ökad jämställdhet.
Han betonar att ambitionen är att vi ska ha ett jämställt Europa.
– Jag tänker på det som är grunden för kristdemokratisk människosyn nämligen varje människas unika värde. Jag tänker på lika lön för lika arbete, jämn könsfördelning i beslutsfunktioner. Jag tänker på jämställdhet i bred bemärkelse. Vi har ett stort behov av det i samhället.
Kristdemokratin är en bred politisk rörelse som finns representerad i stort sett alla EU-länder. Vilken slags kristdemokrat är Lars Adaktusson? Han skrattar till.
– En svensk kristdemokrat. Angela Merkel fick en fråga i samband med valet i höstas om vad som gör CDU unikt. Då svarade hon att det är C:et. Det är samma för svenska kristdemokrater kopplingen till de kristna värderingarna och traditionen.
Har du någon kritik mot rörelsen. Finns det något du inte håller med och vill distansera dig ifrån?
– Det finns en stor spännvid inom den kristdemokratiska gruppen EPP precis som inom andra partigrupper i parlamentet. Ta de här federalistiska strömningarna som finns till exempel om ett Europas förenta stater. Det är något som vi svenska kristdemokrater inte bejakar.
Är det ett problem att vara med i en sådan partigrupp?
– Nej, det är spännande. Det som ger spänst i debatten är att alla inte tycker likadant. Men federalism finns i många grupper.