Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Hela 97 procent av de tillfrågade svenskarna är mycket eller ganska nöjda med sin levnadsstandard.

Svenskar mest nöjda i Europa

STOCKHOLM 22 augusti 2014 | Liten oro för fattigdom

Den svenska befolkningen är mest nöjd med sin levnadsstandard jämfört med medborgare i andra EU-länder.  Det visar en nyligen gjord opinionsundersökning.

Hela 97 procent av de tillfrågade svenskarna i den senaste Eurobarometern säger sig vara mycket eller ganska nöjda med sin levnadsstandard. Endast tre procent i undersökningen svarade att de var inte speciellt eller inte alls nöjda. Det gör svenskarna sammantaget till de mest nöjda i hela EU.

I sex andra EU-länder: Danmark,  Nederländerna, Luxemburg, Österrike, Storbritannien och Finland svarade 90 procent eller fler att de var nöjda med sin levnadsstandard.

Är det möjligt att 97 procent av befolkningen i ett land är nöjda?

–  Detta är vad folk svarar på en rak fråga. Vi kan bara observera det. Resultatet är inte överraskande oftast är antingen Sverige eller Danmark som toppar [i nöjdhet] beroende på vilken undersökning det där, säger David Voidies på Eurobaraometer i Bryssel till Europaportalen.

På opinionsundersökningsföretaget Sifo som är ansvarigt för att genomföra de svenska intervjuerna för Eurobarometern menar de att det kan finnas ytterligare en förklaring till det höga resultatet.

– Om man lite missnöjd tenderar folk att säga att de ganska nöjda, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.  

När resultatet delas upp i kategorierna mycket nöjda och ganska nöjda svenskar blir förhållandet:  60 procent mot 37 procent. En stor majoritet svenskar är enligt undersökning mycket nöjda med sin levnadsstandard.

För danskar är motsvarande svaren 68 procent mycket nöjda och 28 procent ganska nöjda vilket sammantaget blir 96 procent. Det kan jämföras med Tyskland där endast 29 procent svarar att de är mycket nöjda medan 58 procent bara är ganska nöjda, totalt  87 procent.

– Uppenbarligen finns det en större optimism i Skandinavien än i Centraleuropa, säger David Voidies.

Ländernas placering i nöjdhetstabellen beror i stor drag på vilken materiell nivå befolkningen befinner sig - om landet är rikare eller fattigare. Under EU-snittet på 76 procent nöjda och 23 procent missnöjda återfinns krisländer som Spanien, Portugal, Grekland, Italien och samtliga länder i östra EU.

Bulgarerna är mest missnöjda med sin levnadsstandard och är de enda folk där majoriteten, 65 procent, är uttalat missnöjda och endast 35 procent är nöjda. Det kan jämföras med grekerna och ungrare som är EU:s näst mest missnöjda befolkningar där 55 procent säger sig vara nöjda och 45 procent missnöjda.

Trots den mycket höga grad av nöjdhet hos svenskarna finns det en oro hos 14 procent av de svarande i undersökningen för risken att hamna i fattigdom. Det ligger dock långt under EU-snittet på 32 procent. Endast finländare (9 %) och Malteser (10 %) känner mindre oro för fattigdom än svenskarna. Störst är oron i Grekland där 56 procent av befolkningen ser en risk för att de ska hamna på obestånd.

Mer fakta

Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost
Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret