EU ytterligare steg på väg mot klimatmål

Efter närmare 17 timmars förhandlingar enades medlemsländernas klimatministrar i ministerrådet om fem delförslag i det stora klimatpaketet Gröna given som ska se till att minska utsläppen i unionen med minst 55 procent till 2030.

– För den europeiska Gröna given är det en mycket viktig dag. Vi har nu en gemensam hållning i de stora delarna i ministerrådet och i EU-parlamentet, sade klimatkommissionär Frans Timmermans under en presskonferens natten till onsdagen.

– Jag vill betona att dagens förhandlingar var långa och ibland komplicerade eftersom dessa förslag är mycket långtgående, fortsatte Timmermans.

Sverige företräddes av klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) som är nöjd med utfallet som ligger förhållandevis nära kommissionens ursprunliga förslag.

– Det har varit tuffa förhandlingar, men nu har vi goda förutsättningar för att arbeta vidare, sade hon till TT.

EU-parlamentet har tidigare i månaden enats om sin position. Onsdagens uppgörelse mellan medlemsländerna innebär därför att förhandlingar mellan rådet och parlamentet kan inledas om lagarnas slutliga utformning.

Svenska invändningar

Sverige har på flera delar i paketet en mer ambitiös hållning jämfört med kommissionens förslag som ligger till grund för förhandlingarna. Men i två frågor har man drivit en linje om lägre nivåer. 

Det ena gäller den nya klimatfond som ska användas till stötta dem som drabbas mest av förväntat ökade priser för vägtransport och uppvärmning av byggnader. Denna har Sverige och andra rika medlemsländer som Nederländerna och Tyskland ansett onödig och att pengar istället kan tas från redan existerande EU-potter.

Nattens kompromiss utmynnade i att klimatfonden ska uppgå till 59 miljarder euro istället för kommissionens föreslagna 72 miljarder och begränsningar för hur mycket av fonden som får ges som direkta inkomststöd.

Den andra är inlagring av koldioxid i skog och mark där trädrika Sverige har det största kravet på hur mycket som ska lagras in till 2030 av alla medlemsländer. Den nivån ligger kvar efter uppgörelsen men Sverige tillsammans med Finland fick igenom krav på att ta bort bindande delmål och den mekanism som ska se till att reglerna följs.

Skillnader i förhandlingspositioner

På flera punkter i sina respektive hållningar skiljer sig EU-parlamentet från medlemsländerna. Parlamentet har exempelvis en mer ambitiös linje när det gäller minskningen av utsläpp från utsläppshandeln (63 mot medlemsländernas 61 procent till 2030).

Parlamentet förespråkar också en kortare tidsfrist för utfasningen av fria utsläppsrätter till företag i samband med att en ny klimattull kommer på plats. Medlemsländerna går på kommissionens linje och vill se 2035 som slutdatum medan parlamentet vill tidigarelägga detta till 2032.

Den kanske största skillnaden mellan de två lagstiftarna är dock delförslaget om att införa en ny utsläppshandel som ska täcka utsläpp från vägtransport och uppvärmning av byggnader. Medlemsländerna stödjer detta, dock med start ett år senare än vad kommissionen föreslår, medan EU-parlamentet vill göra ett undantag för privatfordon och -bostäder med en möjlig infasning av dessa från 2029.

På andra punkter ligger parlamentet och ministerrådet närmre varandra som att utsläpp från bilar ska minskas med 100 procent till 2035 och med hur mycket varje enskilt medlemsland ska minska sina utsläpp från sektorer som inte täcks av utsläppshandeln.

Restriktioner för skogsavverkning

I en separat med närliggande fråga enades även klimatministrarna om att förbjuda varor som bidrar till avskogning eller skogsförstörning. Aktörer och näringsidkare som släpper ut, tillhandahåller eller exporterar palmolja, nötkött, timmer, kaffe, kakao och soja måste iaktta så kallad tillbörlig aktsamhet.

Från svenskt och finskt håll har det dock funnits en oro om att även skogsbruket i Sverige och Finland skulle påverkas av en sådan lag. I nattens kompromiss ändrades definitionen av vilka typer av skogar som ska omfattas till att bara gälla primärskogar, alltså skogar utan mänsklig påverkan. Från klimat- och miljöorganisation Greenpeace kommer stark kritik mot det svensk-finska agerandet som man menar leder till bland annat sämre biologisk mångfald.

– Sverige har använt en motorsåg för att såga sönder lagen som ska hålla produkter kopplade till naturförstöring borta från våra butiker och våra tallrikar. Genom att böja sig för trycket från skogsbolagen har de nu lämnat dörren vidöppen för produkter som bidrar till skogsskövling, och har infört ett kryphål för virke från kalhuggna skogar i Europa och runt om i världen, sade Erika Bjureby, Sverigechef för Greenpeace, i ett uttalande.

Även i denna fråga måste slutförhandlingar med EU-parlamentet fullgöras innan lagen kan bli verklighet. Även i EU-parlamentet är frågan kontroversiell med över tusen ändringsförslag där miljöutskottet väntas rösta om sin hållning om två veckor.