Debatt: Debatt: S måste ändra sig – svensk vård och omsorg ska inte bestämmas av EU

EU:s sociala pelare har redan motiverat EU-lagstiftning som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen i grunden. Nu ser vi överhängande risker för liknande hot i vård- och omsorgsfrågorna, när Europaparlamentets majoritet efterfrågar ny EU-lagstiftning och kommissionen aviserar nya initiativ på området.

När Europaparlamentet i september godkände trilogöverenskommelsen om minimilönedirektivet konkretiserades en av de följder av EU:s sociala pelare som vi kristdemokrater varnade för inför att pelaren antogs hösten 2017. Den svenska modellen kommer nu att leva på nåder av EU-domstolens tolkning av direktivet, men problemen på arbetsmarknadsområdet slutar tyvärr inte där. Både lönetransparensdirektivet och plattformsdirektivet, som bägge förhandlas just nu, innebär lika allvarliga hot mot Sveriges framtida möjligheter att besluta om den politik som passar situationen på vår arbetsmarknad bäst.

Medlemsstaternas frågor

Direktiven om minimilöner, lönetransparens respektive villkoren för plattformsarbetare är de hittills i särklass allvarligaste följderna av EU:s sociala pelare. Men framöver ser vi överhängande risker för att EU-kommissionen, med den sociala pelaren som motivering, kommer att föreslå ny EU-lagstiftning också på andra politikområden som hittills har betraktats som medlemsstaternas kompetens.

Ett sådant område är vård- och omsorgspolitiken. Europaparlamentet har redan i flera initiativbetänkanden, senast i juli, efterlyst ny EU-lagstiftning om bland annat långtids- och anhörigvård. Vad gäller frågor kopplade till mental hälsa har Europaparlamentet efterlyst att EU ska ta över regleringen av bland annat distansarbete och arbetstagares rätt att vara nedkopplade.

EU-kommissionen har än så länge inte hörsammat de långtgående kraven om sådan skarp lagstiftning, och den europeiska vårdstrategi som presenterades den 7 september består främst av för medlemsstaterna icke-bindande rådsrekommendationer. Samtidigt är tangentens riktning tydlig, mot allt fler EU-åtgärder kring vård och omsorg. Den 14 september aviserade kommissionsordföranden Ursula von der Leyen i sitt State of the Union-tal nya, ännu ospecificerade EU-initiativ kring mental hälsa till nästa år.

Som Sveriges vård- och omsorgsparti är Kristdemokraternas inställning till de allt fler initiativen på EU-nivå tydlig: Att EU sysslar med erfarenhetsutbyten kring bästa praxis är utmärkt, men ny EU-lagstiftning som beskär Sveriges möjligheter att fatta bästa möjliga beslut om vård- och omsorgspolitiken utifrån svenska förutsättningar är något vi aldrig kan acceptera.

Barnomsorgen, äldrevården och – inte minst – satsningar på att förebygga och behandla mental ohälsa är helt enkelt för viktiga för att centraliseras till Bryssel i kompromisser med portugiser, rumäner och irländare.

Socialdemokraterna olyckliga hållning

För att vi ska lyckas med detta är det för oss uppenbart att Sverige och svenska Europaparlamentariker tydligt måste ta ställning mot de allt fler kraven på ny EU-lagstiftning. Det är därför ytterst olyckligt att Socialdemokraterna fortsätter att ställa sig bakom sådana krav (för att eventuellt ändra åsikt när de negativa konsekvenserna för Sverige väl blivit uppenbara). Senast nu i juli gav de svenska socialdemokraterna sitt stöd till ny EU-lagstiftning om långtids- och anhörigvården.

Allt sedan vi kristdemokrater började varna för att EU:s sociala pelare skulle användas för att motivera ny EU-lagstiftning som skulle komma att hota vår svenska arbetsmarknadsmodell har Socialdemokraterna avfärdat våra farhågor som ”skrämselpropaganda”.

Fem år senare, när den ödesdigra arbetsmarknadslagstiftningen redan har blivit verklighet och den tidiga diskussionen nu gäller vård- och omsorgsfrågor, är det uppenbart att Socialdemokraterna ännu inte har insett sambandet mellan partiets önskemål om ”ett mer socialt Europa” och ny sådan lagstiftning som kommer att hota svenska intressen.

Sara Skyttedal (KD)

Europaparlamentariker, vice gruppledare för EPP i utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL)