Uppgifter: Tysklands Scholz på väg att svänga om gemensam upplåning

Tyskland, liksom Sverige, har hittills motsatt sig ny gemensam upplåning mellan EU-länderna. Men med hänvisning till källor nära Olaf Scholz rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg om ett skifte hos den tyske förbundskanslern. Han ska vid det informella EU-toppmötet i fredags ska signalerat öppenhet om att stödja gemensam upplåning till åtgärder för att hantera energikrisen under kommande vintern.

Positionsändringen kommer efter kritik från flera andra EU-ledare mot Tysklands 200-miljarderseurosatsning för att klara energikrisen. De anser att det bland annat innebär en orättvis konkurrensfördel för tyska företag som ett ekonomiskt stöd som många andra EU-länder inte har råd att ge sina företag.

Scholz skulle dock bara gå med på detta under förutsättning att pengarna som gemensamt lånas upp därefter fördelas ut som lån till enskilda medlemsländer och inte som direkta bidrag. Det liknar upplägget i början av coronakrisen när EU enades om att låna upp till 100 miljarder euro som i sin tur skulle lånas ut för att skydda arbetstillfällen genom exempelvis korttidsarbete, i det så kallade Sure-instrumentet. 

I förra veckan argumenterade Italiens och Frankrikes EU-kommissionärer, Paoli Gentiloni och Thierry Breton, i en debattartikel för just ett sådant upplägg för att hantera energikrisen.

”Vi måste överväga ömsesidiga verktyg på EU-nivå”, skrev de två kommissionärerna.

Fördelen med gemensam EU-upplåning är att vissa medlemsländer får en längre ränta än om de skulle låna upp på egen hand.

I Sveriges riksdag fanns då stöd för sådan gemensam upplåning till lån under förutsättning att det skulle bli en engångsföreteelse.

Pengarna i EU:s stora coronaåterhämtningsfond som klubbades igenom i slutet av 2020 består av både lån och direkta bidrag som inte behöver betalas tillbaka. Sverige tillsammans med bland annat Nederländerna, Österrike och Danmark var då kritiska till upplägget.