Oklar omfattning av SD-inflytande på svensk EU-politik

När Sveriges nya EU-minister ska välja den viktigaste EU-frågan just nu kommer svaret snabbt. 

– Säkerhetspolitiken utan tvekan, säger moderaten Jessika Roswall. 

– Ukrainas säkerhet handlar ju också om vår säkerhet. Ryssland har attackerat Ukraina och det är ett hot mot den europeiska säkerheten och det tycker jag är den viktigaste frågan just nu, säger hon.

Är det korrekt att tolka det som att den nya regeringen vill ge Ukraina mer stöd ekonomisk och militärt?

– Ja, det skulle jag säga. Dels för att det kommer att behövas dels för att Ulf [Kristersson] sa det i sin regeringsförklaring att det är prioriterat för Sverige. Vi ska vara en stor bidragsgivare när det gäller återuppbyggnaden av Ukraina.

EU-kommissionens ordförande har nyligen föreslagit att EU ska ge Ukraina 1,5 miljard euro i månaden nästa år. Hur förhåller regeringen sig till det?

– Jag har inget bra svar på det. Däremot tycker jag att EU måste steppa upp för att vara en stark part  – så jag tycker att det var ett bra besked.

Finns det någon annan EU-fråga som du vill lyfta fram? 

– Jag tycker att EU ska fokusera på konkurrens- och tillväxtfrågor. Dels tycker jag att den förra regeringen och EU har talat för lite om det, dels för att Sveriges välstånd bygger på det och för att det fått extra tyngd nu givet att vi går in mot en lågkonjunktur och hög inflation. Jag tycker mig också se strömningar för ökad protektionism.

Enligt Jessika Roswall hänger de ekonomiska frågorna ihop med säkerhet och klimat.

– En stor del av tillväxtfrågorna i dag handlar om att ta tillvara på och nyttja klimatomställningen där Sverige och Sveriges företag ligger i framkant. Det hänger också ihop med säkerhetsfrågorna för att en stor del av energifrågan handlar mycket om att göra sig oberoende av rysk energi och att gå mot fossilfri energi, säger hon. 

På vilket sätt kommer det att märkas att Sverige har fått en moderat EU-minister?

– Det är två delar. Dels vill jag lyfta konkurrens- och tillväxtfrågorna och dels att regeringen kommer att ge tydliga instruktioner så att vi är med i [ministerrådets] arbetsgrupper i ett tidigt skede, säger Jessika Roswall och knyter an till tidigare moderat kritik att förra regeringen enligt dem i EU-sammanhang ofta var sena på bollen och därmed inte fullt ut kunde påverka EU-politiken i önskvärd riktning.

Samtidigt som svenska folket, enligt SCB:s stora opinionsundersökning, aldrig varit så EU-positiva väljer regeringen ett nära samarbete med Sveriges mest EU-skeptiska parti, Sverigedemokraterna, vilka senaste mandatperioden röstade nej till var fjärde EU-ärende i riksdagens EU-nämnd. Hur stort inflytande tänker ni ge Sverigedemokraterna i EU-politiken?

–  EU-politiken ingår inte i Tidöavtalet förutom de sex samarbetsområdena, säger Jessika Roswall och antyder att det kanske inte blir så stort inflytande för SD, säger Jessika Roswall. 

Men av de sex så kallade samarbetsprojekten som anges i Tidöavtalet för de närmaste två åren är energi- och klimat, migration och tillväxtfrågor i högsta grad aktuella EU-frågor som på olika sätt dominerar den europeiska politiken. Även frågor om hälso- och sjukvård samt kriminalitet finns på EU:s bord i en blandning av rekomendationer och skarp lagstiftning, medan utbildningsfrågor i huvudsak diskueras på EU-nivå som rekomenationer och frivilligt åttagande. 

Att frågor, som diskuteras och blir till en överenskommelse av något slag i EU, inte i sig är tvingande för medlemsländerna att följa, hindrar inte att de kan ges stort utrymme i den politiska retoriken. Det gäller till exempel kärnkraftens vara eller icke vara som är en nationell fråga, eller EU-kommissionens olika rekommendationer som skogsstrategin eller den omtalade taxonomin för bättre klimatinvesteringar – tre frågor som vållat mycket rabalder i svensk EU-politik på senare år.             

Vad betyder Tidöavtalet för svensk EU-politik?

–  Vi är fyra partier som är beredda att ta tag i Sveriges utmaningar och det inverkar även på EU-politiken. I stora frågor [samarbetsprojekten] ska vi fyra partier hitta lösningar tillsammans, säger Jessika Roswall.

Så Tidöavtalet betyder ganska mycket för svensk EU-politik?

– Man kan inte sätta en siffra på det för allt beror på vilka frågor som kommer upp på EU-nivå.            

Är du rädd att SD får för stort inflytande på svensk EU-politik att de kanske vrider svensk EU-politik bort från det som regeringspartierna tidigare stått för?

– Nu är vi fyra samarbetspartier som jobbar tillsammans. Jag känner mig trygg. Martin Kinnunen sade vid vårt första öppna samråd med Ulf Kristersson [i EU-nämnden] att de kommer fortsatt vara en konstruktiv part. Som en sann EU-vän kommer jag att jobba för att vi ska hitta gemensamma lösningar för frågor som är viktiga för Sverige. Men jag har också sagt flera gånger att EU ska ju inte göra allt, EU ska göra det som är relevant.

Du kallar dig själv för en sann EU-vän. Är Sverigedemokraterna sanna EU-vänner?

– Det får du fråga dom, det kan jag inte uttala mig om.    

De senaste 12 åren av svensk EU-politik har präglats av en mycket stor enighet mellan MP, S, C, L, KD och M. Tror du att den enigheten kommer att fortsätta?

– För mig är det en ambition att vi ska ha breda överenskommelser i stora frågor som vi haft till exempel om långtidsbudgeten och prioriteringarna inför ordförandeskapet [i EU:s ministerråd].

Kommer ni aktivt att söka stöd hos S och MP i olika EU-frågor?

– Frågan är lite för tidigt väckt. Jag ser det framför mig men vi har inte prövat det än.

I regeringsförklaringen nämns inget om aktuella EU-frågor som rättsstatens principer, EU:s utvidgning och unionens framtid. Betyder det att regeringen inte prioriterar dessa frågor?

– Nej, det gör det så klart inte. EU är en värdegemenskap och en prioritering för hela EU och har varit det länge för svensk politik apropå breda överenskommelser, säger Jessika Roswall och förklarar att utvidgningen som moderaterna länge stött ska ses som en del av de prioriterade geopolitiska säkerhetsfrågorna, något som Sverige enligt EU-ministern kommer att jobba med under ordförandeskapet.

Din företrädare EU-minister Hans Dahlgren pratade mycket om att Polen och Ungern måste följa EU:s regler och värderingar. Kommer du att fortsätta den linjen?

– Ja, det hör ihop med rättsstatens principer. EU är en värdegemenskap och det är viktigt att man följer de gemensamma regler som vi satt upp. Jag har ingen annan uppfattning än Hans Dahlgren kring just det. 

Vad är din kommentar till att SD:s ledande Europaparlamentariker Charlie Weimers förra året gick emot Europaparlamentets fördömande av Polen och dess författningsdomstols vägran att följa EU-rätten med motivering att man inte ska “tvinga medlemsstaterna till lydnad”?

– Jag tycker att man ska följa EU-domstolen, självklart. 

“Ett närmare och starkare nordiskt samarbete är avgörande för vår regions samlade inflytande i EU” heter det i regeringsförklaringen. Vad betyder det konkret? Blir det någon skillnad mot tidigare?

– Ja, det tror jag. Pandemin visade brister i det nordiska samarbetet. Framtiden visar att vi behöver stärka vårt samarbete. Vi är en region som faktiskt tänker lite lika som i exempelvis klimatfrågor. Vi kan tillsammans påverka EU. 

Under förra regeringen var Moderater med flera i högeroppositionen noga med att den dåvarande regeringen nämnde kärnkraftens fördelar i olika EU-sammanhang. Kommer ni fortsätta att informera andra länders ministrar hur bra det är med kärnkraft?

– Ja, och framförallt kommer vi att se till att ordet fossilfri används i olika delar och energi- och klimatarbetet. 

Arbetsmarknadens parter uppmanade inför riksdagsvalet regering och riksdag att proaktivt verka för att EU utvecklas så att den svenska arbetsmarknadsmodellen kan fortsätta att fungera. Vad är ditt budskap till dem?

– Vi kommer att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Sverige ska vara aktivt i för Sverige viktiga frågor tidigt i processen och det gäller även arbetsmarknadens parters frågor, självklart. Jag ser fram ett gott samarbete med arbetsmarknadens parter, säger Jessika Roswall och berättar att hon redan haft kontakt med flera fackförbund.

Bör Sverige ges formella undantag i framtida EU-direktiv mot att införa EU-regler som kan lägga hinder i vägen för den svenska arbetsmarknadsmodellen?

– Det kan jag inte svara på, säger Jessika Roswall.