Tyskland och Frankrike: Sju mål för EU:s framtid

Tysklands regering och förbundskansler Olaf Scholz besökte i helgen den franska regeringen och president Emmanuel Macron med anledning av 60-årsfirandet av Élyséefördraget, ett vänskapsfördrag mellan de båda tidigare historiska ärkefienderna. På dagordningen stod inte minst samarbetet mellan de två länderna inom EU-politiken.

– Målet är ett suveränt, enat och solidariskt EU som tar ödet i egna händer, sade Macron på en presskonferens på söndagskvällen.

Mycket handlade om Rysslands krig och Emmanuel Macrons första konkreta talespunkt var att Tyskland och Frankrike vill att Ukraina så väl som Moldavien och länderna på västra Balkan får tydliga signaler om att de är välkomna och att EU:s utvidgningsprocess skyndas på.

Olaf Scholz upprepade samtidigt sitt tidigare krav att en sådan utvidgning förutsätter förändringar i EU: beslutsprocess. De båda länderna vill se fler slopade veton, inom bland annat utrikespolitik och skattepolitik.

– Det vore en stor framgång, sade förbundskansler Scholz.

Att ta bort vetot inom utrikespolitiken är något Sverige tidigare stött, men inte inom skattepolitiken.

Sju mål för EU

I samband med mötet skrev de båda ledarna en debattartikel i tyska tidningen FAZ där de räknar upp sju mål för att ”forma EU för nästa generation” (se faktaruta).

Det först målet är att stärka EU:s suveränitet och förmåga att skapa ordning på kontinenten.

”För att skapa ett starkt framtida EU måste vi nu investera mer i våra väpnade styrkor och i grunderna för vår försvarsindustri i Europa”, skriver de två ledarna som menar att detta även skulle stärka EU:s position inom Nato gentemot USA.

Det andra målet är att göra EU mindre beroende av enskilda länder för import av energi och andra viktiga ämnen. Det ska ske genom satsningar på förnybart, kärnkraft, vätgas, bättre sammankopplade energinät och gemensamma inköp av gas.

De vill se mer investeringar i grönt och digitalt samtidigt som de statliga finanserna förblir hållbara. De stödjer idén om att EU:s budget ska få ”verkliga” egna medel – alltså fler egna inkomstkällor som inte är beroende av medlemsavgifterna, något bland annat den svenska regeringen traditionellt motsatt sig.

Vidare vill de två göra EU världsledande inom innovation, se till att klimatomställningen sker hand i hand med välstånd eller sociala rättigheter och försvara grundläggande demokratiska fri- och rättigheter.

Öppnar för fördragsändringar

I ett gemensamt uttalande efter regeringsmötet sade sig Tyskland och Frankrike vara redo att öppna EU:s fördrag som så skulle behövas.

”Våra länder är beredda att göra en revision av fördraget såvida detta skulle visa sig nödvändigt för att nå våra mål och förutsatt att konsensus mellan de 27 EU-länderna finns”, heter det.

Sverige tillhör de EU-länder som i dagsläget motsätter sig fördragsändringar.