Kluvet när EU-parlamentet tycker till om grön industriplan

För två veckor sedan presenterade EU-kommissionen sin plan för hur unionen ska bemöta det stora amerikanska gröna investeringspaketet IRA. Frågan diskuterades veckan därefter av medlemsländernas högsta politiska ledare vid EU-toppmötet. Nu har även EU-parlamentet antagit sin syn på vad som bör göras efter en omröstning på torsdagen med siffrorna 310 för, 155 mot och 100 som avstod.

I de allra flesta fall arbetar de största grupperna i EU-parlamentet fram en gemensam kompromiss. Men i detta fall valde den största partigruppen – konservativa och kristdemokratiska EPP – att inte stödja resolutionen.

– Denna text tar helt enkelt inte hänsyn till den europeiska industrins verkliga behov, sade Christian Ehler, en tysk kristdemokrat som EPP:s talesperson i industrifrågor, i ett uttalande.

Han menar att texten är ”dränkt i rödgrön retorik” med för mycket fokus på grön energi när energiförsörjningen istället bör tryggas med ”alla tillgängliga energikällor”.

Inte heller någon av de svenska EU-parlamentarikerna i EPP-gruppen – M och KD – stödde resolutionen. Det gjorde inte heller SD och halva C.

EPP:s beslut att inte stödja texten har stött på kritik.

– Jag vet inte om detta är intern politisk maktkamp för att [göra]det svårt för kommissionsordföranden. EPP-delegationen måste ta sitt ansvar gentemot industri, energiomställningen och framtida jobb, sade Stéphane Séjourné, ledare för den libera RE-gruppen.

Inom EPP-gruppen har det funnits kritiska röster mot beslutet att ge tummen ned till resolutionen. En icke namngiven spansk parlamentariker säger till Politico att texten ”var den mest EPP-aktiga” hen sett på länge. En annan EPP-are säger att nejet är en politisk maktkamp mellan den tyska kristdemokratiska CDU-delegationen och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som kommer från samma parti. Maktkampen skulle ta avstamp i vem som ska bli kommissionens nästa ordförande.

– Vissa inom partiet anser att [EPP:s ledare Manfred] Weber redan har gjort EPP till en kampanjmaskin för [parlamentets talman Roberta] Metsola, sade en annan anonym EPP-ledamot.

Frågan debatterades

Resolutionen debatterades i parlamentet i går onsdag där ledamöter från de olika partigrupperna gav sin syn på hur EU bör hantera industristödsfrågan.

Moderaternas Tomas Tobé ville se ett mycket större fokus på att stärka europeisk konkurrenskraft på lång sikt.

–  I sin iver att framstå som handlingskraftig så verkar EU-kommissionen ha glömt bort vad som en gång gjorde Europa till en attraktiv kontinent för företagande och handel. Det är inte tullar och handelshinder. Det är inte nya fonder eller mer bidrag som byggt Europa starkt, sade Tobé som efterfrågade mer frihandel, ökade investeringar i forskning, mindre byråkrati och att utveckla inre marknaden.

Socialdemokratiska EU-parlamentariker underströk vikten av att statsstöd villkoras med att företag uppfyller arbets- och miljövillkor och ger schyssta löner. Flera stödde även en suveränitetsfond för att motverka splittring mellan rikare och fattigare länder på den inre marknaden.

–     En snabbare energiomställning och satsningar på kompetensförsörjning stärker EU:s konkurrenskraft. I dagsläget får dock kommissionens förslag ses som ett första steg på vägen. Det är många delar som fortfarande behöver redas ut. Ogenomtänkt finansiering kan skada EU:s inre marknad, underblåsa ett handelskrig och sätta Europas industriutveckling på efterkälken, sade Erik Bergkvist (S) i ett uttalande.

Gällande att EPP röstade nej:

– Det var väntat att EPP skulle rösta nej till resolutionen. Medan de väljer att försöka blockera satsningarna, så ser vi det som ett första steg på vägen i en strategi som fortfarande kommer att kräva mycket arbete den närmsta tiden, sade Erik Bergkvist.

Politiker till höger efterfrågade mindre byråkrati för företagen och teknikneutralitet – att stöd inte knyts till vissa varor utan till hur väl lever upp till det uttryckliga målet om att minska klimatutsläppen. Andra kritiserade kommissionens plan för att bygga på planekonomi.

Kommissionen väntas i mitten av mars lägga fram konkreta förslag med utgångspunkt i de olika inspelen från medlemsländerna och EU-parlamentet.