Kristerssons kritik mot uppluckrade EU-statsstödsregler: Vi har lärt oss den hårda vägen

Statsminister Ulf Kristersson (M) förankrade på onsdagen i riksdagen EU-nämnd regeringens linje inför veckans informella EU-toppmöte i Bryssel. Medlemsländernas stats- och regeringscheferna ska då diskutera den plan som EU-kommissionen lade fram i förra veckan om hur unionen ska bemöta det stora amerikanska gröna investeringsprogrammet IRA. I planen finns förslag på att lätta upp EU:s statsstödsregler så att medlemsländerna kan satsa mer skattemedel på grön teknik.

Sverige och statsminister Kristersson ser en plats för ”väl riktade” och tidsbegränsade offentliga stöd till gröna företag ”kan ge mervärde i vissa fall”. Han menade att detta dock är mer undantag än regel.

–  Statsstöd som motiveras enbart med att matcha stöd i andra delar av världen är i grund och botten en dålig idé. Det riskerar leda till en överbudsspiral som ingen tjänar på, sade Kristersson som tillade att ”huvudspåret för att finansiera framgångsrik industri i Sverige, Europa och den fria världen ska vara privata och marknadsmässiga investeringar”.

Det finns enligt statsministern vissa EU-länder som har ”mycket nära till statsintervention, mycket nära att använda skattepengar”.

– Och [så finns det] länder som har lärt sig den hårda vägen att vi inte tror att det bygger välstånd, sade Ulf Kristersson.

Omvända roller

Riksdagens två mest EU-kritiska partier – Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet – gick till försvar för EU, om än på motsatt linje. Sverigedemokraternas Martin Kinnunen försvarade EU:s nuvarande statsstödsregler och vill inte ge enskilda EU-länder större möjligheter att stödja sin industri.

– Det är viktigt att behålla ett strikt statsstödsregelverk. Enskilda länders inflytande bör här inte öka, sade Kinnunen.

Vänsterpartiets Ilona Szatmári Waldau gick å sin sida till försvar för EU-kommissionens förslag om att mjuka upp statsstödsreglerna för att tillåta mer statliga investeringar.

–  För att Europa ska kunna konkurrera med Kina och de nya statsstöds- och skattelättnader som USA planerar krävs nog att statsstödsreglerna ses över. EU-kommissionens förslag om statsstödsreglerna som kom nyligen måste tas seriöst och inte förkastas av rådet och Sverige av ren princip, sade Ilona Szatmári Waldau.

Nytt nej till EU-fond

Kommissionens svar på att motverka snedvridning av konkurrensen mellan företag i fattigare och rikare EU-länder är att stödja de länder som har mindre budgetutrymme. Som del av detta lovar kommissionen att innan sommaren lägga fram ett förslag på en ”suveränitetsfond”. Hur en sådan ska se ut är uppe för debatt men förespråkare tänker sig gemensam upplåning bland EU-länderna och att dessa pengar kanaliseras till fattigare medlemsländer antingen som direkta bidrag eller som fördelaktiga lån.

Regeringen är dock avvisande till sådan gemensam upplåning.

– Sverige kommer inte stödja ytterligare steg mot gemensam upplåning, sade Kristersson som menade att det redan finns tillräckligt med pengar i olika existerande EU-fonder.

Han fick stöd i detta av de flesta ledamöterna i EU-nämnden. Diskussionen påminner delvis om den som ägde rum under coronapandemin då regering och riksdag initialt motsatte sig gemensam upplåning men i slutänden kompromissade och stödde EU:s stora återhämtningsfond.

EU-toppmötets diskussion om svaret på IRA ska vara vägledande för kommissionen som senast i mars ska lägga fram skarpa förslag i frågan.