Debatt: Sverige bör driva på för större öppenhet i EU:s finansieringssystem

EU:s budget är idag bara en del av ett lapptäcke av olika stödformer, lån och garantier som vuxit fram under den senaste 15-årsperioden. I veckan publicerades en rapport från Europeiska revisionsrätten där vi kartlagt det finansiella landskap, eller den  ”budgetgalax”,  som dessa olika finansiella instrument utgör tillsammans. Det är en svåröverskådlig mängd olika insatser som ligger utanför EU-budgeten och som försvårar styrning, uppföljning och granskning och därmed ansvarsutkrävande.

Vissa instrument utanför budgeten omfattar upp- och utlåning från EU:s sida men garanteras genom EU-budgeten. Det gäller till exempel olika stöd till EU-länder som till exempel SURE-lånet, vilket utgörs av stöd för att minska risken för arbetslöshet samt inte minst hela återhämtningsfonden som finansieras inom ramen för NextGenerationEU. Dessa stödformer motsvarar betydande belopp och har också inneburit att exponeringen av EU:s budget, dvs summan som budgeten skall garantera, mer än dubblerats mellan 2020 och 2021.

Till detta kommer instrument som inrättats helt utanför EU-budgeten t.ex. Europeiska stabilitetsmekanismen och lånefaciliteten till förmån för Grekland med dess olika instrument för ekonomiska stöd som bygger på kapital, garantier eller lån som fastställs genom avtal. I denna grupp av finansiella instrument ingår även Europeiska investeringsbankens egna transaktioner.

En vildvuxen flora

I vår revision har vi granskat om det funnits rimliga skäl till varför instrumenten inte integrerades i EU:s-budget när de infördes, men också om EU har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa en tillfredsställande rapportering, revision och offentlig granskning som underlag för ansvarsutkrävande. Vi konstaterar att det visserligen funnits giltiga skäl när vart och ett av de olika instrumenten inrättades, men att vi saknar belägg för att det mest effektiva alternativet valdes. Vi konstaterar vidare att styrformerna varierar betydligt mellan de olika instrumenten. I vissa fall påverkar styrformerna medlemsstaternas skuldsättning, i andra fall inte.

Styrformerna påverkar också vilka som fattar beslut om olika insatser. När det till exempel gäller den så kallade Innovationsfonden är det kommissionen som fattar beslut medan beslut om Moderniseringsfonden fattas av en investeringskommitté bestående av företrädare för de stödmottagande medlemsstaterna. Också finansieringsformerna varierar. För egna transaktioner inom till exempel Europeiska stabilitetsmekanismen, SURE-låneinstrumentet och NextGenerationEU samt EIB erhålls finansiering genom upplåning på finansmarknaderna. Moderniseringsfonden och Innovationsfonden finansieras genom intäkter från EU:s utsläppshandelssystem. Lånefaciliteten till Grekland utgörs av direkta lån från euroområdets medlemsstater medan den Europeiska fredfaciliteten finansieras genom direkta bidrag. Och så vidare.

Sammanfattningsvis ser vi en ganska vildvuxen flora av olika styrnings- och finansieringsformer där var och en kanske kan motiveras, men som samtidigt lett till en svåröverskådlig galax av olika instrument med varierande grad av transparens och möjlighet till insyn och revision.

Sverige bör trycka på för mer öppenhet

I rapporten lämnar vi därför ett antal rekommendationer. En viktig sådan är att kommissionen bör sammanställa och offentliggöra information om alla instrument i EU:s hela finansiella landskap.

Sverige har en offentlig förvaltning baserad på mål- och resultatstyrning utifrån budgetlagens portalparagraf om effektivitet och god hushållning. Budgetdisciplin och transparens har också varit viktiga utgångspunkter i de svenska ståndpunkterna i EU-arbetet, oavsett regering.

Sverige har nu ordförandeskapet i EU. Sverige bör använda ordförandeskapet för att trycka på för ett mer transparent finansiellt system inom EU som säkerställer en effektiv användning av skattemedel och möjlighet till ansvarsutkrävande. 

Eva Lindström
Ledamot av Europeiska revisionsrätten