Svenska EU-politiker till Kina: Inga vapen till Ryssland

I veckan är EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Kina för att tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron träffa den kinesiske ledaren Xi Jinping.

Under de senaste åren har Kina, ett av världens mest auktoritära länder, blivit en allt viktigare global maktspelare. 2019 tog EU fram en Kina-strategi där landet beskrivs som en strategisk partner och som en rival. 

Mycket har hänt sedan dess. EU har kritiserat Kinas behandling av uigurer och införde för två år sedan sanktioner mot Kina för detta. Det var första gången sedan 1989 det hände. Kina i sin tur svarade med sanktioner mot flera européer, däribland svenska.

EU har samtidigt tagit fram regler där medlemsländerna uppmanas granska stora utländska investeringar, inte minst kinesiska, i viktig infrastruktur såsom hamnar.

Kina har vidtagit ekonomiska och politiska åtgärder mot Litauen efter att EU-landet knöt närmare band med  Taiwan – en demokrati utanför Kinas kust. Kina har även hotat andra EU-länder som närmat sig Taiwan.

Europaportalen har frågat svenska EU-parlamentariker om vad de anser att unionen ska prioritera under dagens möte. De flesta anser att de ska trycka på för att Kina inte tillhandahåller vapen till Ryssland för användning i invasionen av Ukraina.

– Emmanuel Macron och Ursula von der Leyen borde göra det tydligt att EU under inga omständigheter accepterar att Kina stöttar Putins krig i Ukraina, säger Jakop Dalunde (MP).

Vänsterpartiets Malin Björk vill se garantier från Kina att landet inte stödjer Putins maktambitioner.

Alla anser även att EU bör lyfta fram vikten av mänskliga fri- och rättigheter som i Kina är ytterst begränsade i dag.

– Kina måste stå upp för internationell rätt och respektera mänskliga fri- och rättigheter, säger socialdemokraten Evin Incir.

Kristdemokraten David Lega menar att situationen EU står inför är svår.

– Att försöka se till att Kina inte sänder vapen till Ryssland medan vi samtidigt fortsätter sätta press på kommunistregimen när det kommer till mänskliga fri- och rättigheter är inte lätt, säger David Lega.

Jörgen Warborn från Moderaterna anser att Macron och von der Leyen bör sätta långsiktig konkurrenskraft i centrum och stärka den multilaterala handeln.

– Kina är en viktig partner för den europeiska ekonomin, och inte minst för att uppnå våra gröna och digitala mål. Vi måste hitta sätt att samarbeta på med Kina där våra europeiska standarder inte kompromissas, säger Jörgen Warborn.

Nej till investeringsavtal med Kina

I slutet av 2020 blev ett investeringsavtal mellan EU och Kina klart efter sju år av förhandlingar. Avtalet ska göra det lättare för företag att investera i varandras ekonomier. EU-parlamentet har begränsat inflytande över EU:s utrikespolitik men när det gäller internationella handelsavtal måste parlamentet ge dem sitt slutliga godkännande. 

I maj 2021 röstade EU-parlamentet med stor majoritet för att inte godkänna investeringsavtalet så länge de Kinas sanktioner mot EU-medborgare varav fem EU-parlamentariker ligger kvar. 

Ingen av de fem svenska EU-parlamentarikerna har ändrat åsikt i frågan och villkorar alltjämt ett framtida godkännande av investeringsavtalet.

– En starkare ekonomisk relation med kommunistregimen får inte ske på bekostnad av Hongkongbornas säkerhet, taiwanesernas självständighet, tibetanernas självbestämmande eller uigurernas frihet. EU bör därför inte ingå i ett investeringsavtal med Kina utan hårdare krav på dessa punkter, säger Kristdemokraternas David Lega.