Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Gästkrönikör Mikael Ruukel, jurist på TCO, höjer ett varningens finger för förslaget till EU-lag om företagskonkurser.

Gästkrönika: EU-förslag uppmuntrar till fiffel och båg

25 april 2023 | Mikael Ruukel

Om ett nytt EU-förslag till gemensam konkurslag blir verklighet ökar risken för anställda att behöva återbetala sin lön om arbetsgivaren går i konkurs. Likaså finns det risk för ökat fiffel när ägare får behålla kontroll över företaget under konkursen. Fack- och arbetstagarperspektiven har glömts bort i  detta förslag som framstår som teoretiskt och bitvis naivt. Det skriver gästkrönikören Mikael Ruukel, TCO.

Om EU-ländernas konkursregler blir mer lika och mer lättbegripliga, så blir det lättare för investerare att förutse vilka risker de tar om de satsar pengar i andra länder. Därigenom, hoppas EU-kommissionen, kommer investeringarna över medlemsstaternas gränser att öka. Problemet är dock att kommissionen bara har haft de affärsjuridiska glasögonen på sig. Man har glömt bort att det finns anställda i konkursade företag som behöver få lön, och man har alltför hög tilltro till småföretagare i ekonomisk knipa.

Förslaget som har tagits fram av EU-kommissionen och just nu diskuteras i rådet och Europaparlamentet innehåller flera olika delar. De två delar som skulle få tydligast negativa konsekvenser är de som handlar om så kallad ”återvinning” och om förenklade förfaranden vid avveckling av de allra minsta småföretagen, på EU-språk kallade mikroföretag, – med färre än tio anställda och mindre än två miljoner euro i omsättning.

Återvinning riskerar att bli förlorad lön

”Återvinning” i konkurssammanhang innebär att tillgångar, som har förts ut från ett företag inför en stundande konkurs, under vissa omständigheter kan återkrävas till konkursboet. Återvinning fyller en viktig funktion för att undvika att tillgångar undanhålls från de som bolaget är skyldig pengar. 

Eftersom lönebetalningar ofta fyller en avgörande funktion för att anställda ska kunna försörja sig, så finns dock ett undantag i svensk rätt: endast lönebetalningar som är oskäligt höga kan återvinnas till konkursboet. Dessutom är det då endast den ”överskjutande” delen som är oskäligt hög som ska återbetalas. Tanken är helt enkelt att folk ska kunna betala mat, hyra och räkningar, men om något luktar fiffel så ska det återbetalas.

I det nya direktivförslaget finns inget sådant tydligt undantag för lönebetalningar. Tvärtom kan lönebetalningar som har skett under de närmaste tre månaderna före konkursen återvinnas om de anställda har känt till att företaget har ekonomiska svårigheter och att det funnits risk för konkurs. De anställda kan i och för sig ha möjlighet att senare får dessa löner ersatta genom den statliga lönegarantin, men dels riskerar detta att ta tid och dels ökar då risken att nå garantins beloppstak och därmed risken att de anställda trots allt inte får fullt betalt.

Särbehandling av småföretag

Enligt en annan del av förslaget ska småföretag särbehandlas om de går i konkurs. Kommissionen menar att dessa företag bedriver ”okomplicerad” verksamhet och föreslår därför som huvudregel att ingen förvaltare ska tillsättas om de går i konkurs. Ägaren ska fortsätta att behålla kontrollen över företaget under konkursen och det ska inte finnas någon skyldighet att lämna ifrån sig bokföringen. Ägaren ska själv uppskatta värdet på företagets tillgångar och ange detta till den ansvariga myndigheten. Om värdet visar sig vara lågt,  baserat på uppgifterna från ägaren,  så ska ägaren få behålla sina tillgångar efter konkursen. På detta vis skapas starka incitament att underdriva tillgångarnas värde, och det är inte svårt att föreställa sig frestelsen för en småföretagare i djup kris att tumma på sanningen.

Syftet med en konkurs är att omhänderta företagets tillgångar, omvandla dem till så mycket pengar som möjligt och sedan fördela pengarna till fordringsägarna. Dessa kan vara de anställda i företaget, men det kan även handla om exempelvis skatteskulder eller skulder till andra företag. Det finns därför både starka rättvise- och samhällsaspekter i att en konkurs går till på ett korrekt sätt och att inga pengar undanhålls.

Det vänligaste som går att säga om denna del av förslaget är att det verkar ha dålig verklighetsförankring. Man får lätt intrycket av att kommissionens bild av småföretag är små hobbybetonade källarföretag med kontoret på fickan och kassan i en gammal aladdinask, men inom definitionen av småföretag kan även relativt avancerade affärsrörelser rymmas. Enligt en uppskattning från Ackordscentralen utgör småföretag 95 procent av det totala antalet företagskonkurser i Sverige. Det är alltså inte frågan om någon liten företeelse på marginalen.

Många uppgifter för konkursförvaltare

En konkursförvaltare har flera viktiga funktioner. En av dessa är att omhänderta bokföringen, undersöka om oegentligheter kan ha skett och i så fall anmäla till polisen.  

De har även en viktig roll för de anställda i de konkursade bolagen, eftersom det är förvaltaren som fattar beslut om lönegaranti och ser till att reglerna för arbetsrätt och arbetsmiljö följs. Detta är särskilt viktigt om företaget drivs vidare under konkursen i väntan på avveckling eller försäljning. Idag är det många fackförbunds erfarenhet att de ansvariga ofta gör sig oanträffbara och ”överger” sina företag vid en konkurssituation. Detta gäller särskilt ofta mindre företag. 

Att inte tillsätta konkursförvaltare skulle därför riskera att sätta de anställda i en svår, och i värsta fall farlig, situation. Mot bakgrund av att småföretag, även när de inte är i konkurs, är överrepresenterade när det gäller dålig arbetsmiljö så vore det en särskilt dålig idé att undanta just dem från konkursförvaltning.

Det finns fördelar med att harmonisera delar av konkursrätten och göra systemen mer förutsebara och lättbegripliga. Det skulle inte minst fackförbunden och de fackmedlemmar som är anställda över gränser ha stor nytta av. Men det här förslaget skulle dock må bäst av en ny bearbetning.

Mikael Ruukel
Gästkrönikör
Jurist TCO


 

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret