Ljusare tider i EU – men risker kvarstår enligt prognos

Överlag visar EU-kommissionens vårprognos på bättre ekonomiska utsikter än prognoserna som presenterades i februari och november.

– Jag tror vi bör vara stolta över det faktum att den europeiska ekonomin visar en sådan anmärkningsvärd motståndskraft. Det är ingen liten bedrift med tanke på magnituden på de chocker [som EU] varit med om, sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni när han presenterade vårprognosen på måndagen.

Att det ekonomiska läget är bättre än tidigare förväntat har mycket att göra med att energipriserna fallit, något som Gentiloni förklarade med att EU lyckats diversifiera sina energikällor samt har minskat sin konsumtion av gas. Han sade också att risken för gasbrist inför nästa vinter minskat drastiskt. 

Stora skillnader mellan EU-länder

Även konsumenter påverkas av de lägre energipriserna men den privata konsumtionen förväntas fortsätta vara lägre än normalt på grund av att lönerna inte stiger i takt med inflationen.

Enligt den nya prognosen väntas bruttonationalprodukten inom EU växa med 1 procent under 2023 och 1,7 procent 2024.

Inflationen har minskat inom EU generellt. Men samtidigt ser den väldigt olika ut i olika länder. Något som Gentiloni uttryckte oro över.

– Det finns anmärkningsvärda skillnader mellan länderna. Det är viktigt att övervaka dessa skillnader.

Sverige och Estland – enda länder vars ekonomi backar

Vad gäller Sverige visar prognosen på en ekonomisk tillbakagång på 0,5 procent, vilket är något bättre än enligt den förra prognosen från februari som visade på en recession på 0,8 procent för svensk del. Men Sverige och Estland är de enda EU-länder vars ekonomi förväntas krympa i år. De ekonomiska svårigheterna för Sverige förklaras av en fortsatt hög inflation, svårare tillgång till kredit och en låg tillväxt hos svenska handelspartners.

Enligt prognosen väntas inflationen i Sverige minska till 6 procent. Arbetslösheten väntas däremot öka till 7,7 procent i år och till 8,2 procent nästa år. Prognosen konstaterar också att de svenska hushållen påverkats negativt av höga räntekostnader och priser.

Gentiloni manade slutligen till fortsatt vaksamhet vad gäller ekonomin inom EU.

– Rysslands aggressionskrig mot Ukraina fortsätter förstås att kasta en lång skugga av osäkerhet över ekonomin. Detta är inte bara ett mänskligt och geopolitiskt problem, det innebär också en stor ekonomisk risk.