EU-uppgörelse – viktigt steg mot ny migrationspolitik

Migrationsministrarna från EU-länderna enades på torsdagskvällen om sin förhandlingsposition i två viktiga delar i arbetet med att förnya unionens gemensam asyl- och migrationsregler. Uppgörelsen kom till under ledning av det svenska ordförandeskapet och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) kallar den ”historisk”

– Jag är extremt nöjd och stolt att kunna meddela ministrarna har antagit allmänna riktlinjer. Dessa två filer utgör de två huvuddelarna i reformen av EU:s asylsystem, sade Malmer Stenergard efter förhandlingarna.

Inte alla EU-länder ställde sig dock bakom uppgörelsen. Polen och Ungern röstade mot medan Bulgarien, Malta, Litauen och Slovakien lade ned sina röster.

Delarna rör framför allt hur och var inkommande migranter och deras asylansökningar ska hanteras.

Enligt uppgörelsen, som bara är en position inför kommande slutförhandlingar med EU-parlamentet, kommer det liksom i dag i de flesta fall vara första ankomstlandet som ansvarar för asylmottagningen. Ett nytt gränsförfarande ska införas som ska göra det lättare att ta snabba beslut om asylansökningar från person som kommer från länder där det inte finns några konflikter, så kallade ekonomiska migranter. De som får avslag ska snabbare kunna avvisas till inte bara deras hemländer utan även vissa ”säkra” transitländer som de har någon koppling till.

– Detta kommer att motverka missbruk av asylsystemet och minska antalet asylsökande som inte är berättigade för internationellt skydd samtidigt som skyddsbehövande får tillträde, sade Maria Malmer Stenergard.

”Obligatorisk solidaritet”

Vid väldigt stora inflöden av migranter till ett eller flera EU-länder måste övriga medlemsländer bidra – antingen genom att ta emot asylsökande eller betala 20 000 euro för vare migrant som man inte tar hand om.

EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson lade sitt ursprungliga förslag om en ny migrations- och asylpolitik på hösten 2020. Frågan hade innan dess varit helt låst efter den stora osämjan mellan medlemsländerna i ministerrådet som satts igång av den så kallade flyktingkrisen 2015–2016. Även hon kallar torsdagens uppgörelse för historisk.

– Det är ett historiskt tillfälle att värdesätta att tillit och samarbete är tillbaka i ministerrådet när det gäller migration, sade Ylva Johansson.

Förhandlingar med EU-parlamentet

EU-parlamentet har redan enats om sina positioner. Nu väntar slutförhandlingar mellan parlamentet och medlemsländerna. Målet är att nå en slutlig uppgörelse om hela migrations- och asylpaketet senast april 2024.

Vänsterpartiets Malin Björk är kritisk mot torsdagens uppgörelse mellan medlemsländerna.

– Den kommer leda till massförvar och massavvisningar, och innebär i praktiken att internationell asylrätt trampas på, sade Björk i ett uttalande.