Stor oenighet kring att rädda naturen i EU

Det var en kaosartad tillställning i Europaparlamentets miljöutskott på torsdagen när lagförslaget om att återställa skadad natur skulle antas.

 – Det här blev en enda stor fars, säger Centerpartisten Emma Wiesner i ett uttalande.

Först röstade man om huruvida hela förslaget skulle underkännas och skickas tillbaka till kommissionen – en omröstning som där vänster stod mot höger och liberala partigruppen på mitten var splittrade – slutade med röstsiffrorna 44-44 och därmed inte gick igenom då det hade krävts en majoritet för det, något som M, KD, C, SD hade hoppats på.

Därefter följde ett stort antal omröstningar med olika ändringsförslag och efter över tre timmar lyckades utskottet inte hinna gå igenom alla förslag. Frågorna kommer därför att diskuteras igen i miljöutskottet den 27 juni.

– För detta lapptäcke av tilläggsförslag från höger och vänster som nu tagit form ska inte skickas vidare. Jag hoppas verkligen att vi den 27 juni landar i att parlamentets förhandlare ska sätta sig ned och arbeta fram en ny kompromiss och förhoppningsvis kan vi få igenom fler förändringar av ursprungsförslaget i den processen, säger Emma Wiesner som är en av de svenska motståndarna mot hela förslaget.

Förslaget, som lades fram av EU-kommissionen förra sommaren, går ut på att EU-länderna fram till år 2030 ska ha genomfört åtgärder för att återställa skadad natur på hav och land på 20 procent av lands- och havsytorna, samt på samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050. Lagförslaget är en del av EU:s så kallade Gröna giv, där målsättningen är att bli klimatneutralt till 2050.

Men förslaget om att återställa naturen har omgärdats av starkt motstånd både i EU-parlamentet och bland en del av EU-länderna, där Sverige hör till motståndarna. Detta eftersom målsättningarna av motståndarna anses förhindra livsmedelsproduktionen i unionen, samt vara allmänt orealistisk.

– Det här lagförslaget har flera allvarliga brister och saknar analyser om vad konsekvenserna faktiskt skulle bli, inte minst vad gäller samhällsintressen såsom hållbar produktion av livsmedel, fossilfria material och bioenergi, säger Moderaten Jessica Polfjärd i ett uttalande.

Vänsterpartisten Malin Björk deltog också vid torsdagens omröstning och håller med om att det var kaosartat men skyller det på högergrupperna som försökte avfärda hela förslaget.

– Jag har aldrig sett ett sådant fulspel som nu från [konservativa] EPP-gruppen. Att man förhandlar i fem månader och sedan bestämmer att man lämnar och försöker göra någon slags kampanj kring lagen för att skjuta den i sank.

Enligt henne är lagförslaget ett av de viktigaste för denna mandatperiod då det tillför, till de klimatsatsningar EU redan antagit, skyddet av biodiversitet. Angående motståndarnas synpunkt att det kan hota livsmedelsproduktionen menar hon att det finns en flexibilitet för länderna som gör det möjligt att skydda den.

– Men det är klart att på lång sikt måste vi ställa om delar av vår livsmedelsproduktion, men det är ju rimligt.