Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
EU-ländernas stats- och regeringschefer träffas i spanska Granada för det informella toppmötet.

Startskott för debatt om EU:s framtid

BRYSSEL 6 oktober 2023

EU-ländernas högsta politiska ledare inleder diskussionerna om vilka prioriteringar och mål unionen ska ha under kommande mandatperiod. Stor vikt ligger på att göra EU redo att ta emot nya medlemmar.

I dag fredag träffas medlemsländernas stats- och regeringschefer i spanska Granada för ett informellt EU-toppmöte.

– Detta blir ett viktigt EU-toppmöte då det är startskottet för debatten om den strategiska agendan, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel på väg in till toppmötet som han också leder.

Det som avses är de prioriteringar som stats- och regeringscheferna anser att EU ska under åren 2024–2029. Det handlar om allt från säkerhet, energi, hur EU ska reformeras för att ta emot nya medlemsländer till hur det ska bekostas. I dag inleds diskussioner med mål om att ha ett konkret dokument till det formella EU-toppmötet i juni nästa år som alla medlemsländer kan ställa sig bakom.

Hand i hand med detta går den pånyttstartade debatten om att utvidga EU till att omfatta länder på västra Balkan, Ukraina, Moldavien och kanske Georgien. Charles Michel var tidigt ute med förespråka att EU bör vara redo att ta emot nya medlemmar 2030.

– Fler och fler stödjer idén om att ett datum är användbart. Det är en uppmuntran att arbeta mycket hårt på båda sidor. Utan ett datum finns det en lockelse att det skjuts upp saker och ting, sade Michel.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare i veckan sagt att han inte vill låsa sig vid något specifikt datum medan Estlands premiärminister Kaja Kallas menar att det bör ske snabbare.

– 2030 verkar alltför avlägset, sade Kallas på väg in på mötet och motiverade detta med att det finns en begränsad tidsram för när ett land och dess befolkning är villiga att genomgå de tuffa reformer som krävs för att gå med i EU.

– Men den tidsramen stänger. Om vi inte tar tillfället i akt är det till nackdel även för oss eftersom de länderna inte då blir av med korruption och liknande, sade Kallas på väg in på mötet.

Finlands statsminister Pettri Orpo framhävde vikten EU faktiskt tar steg för att släppa in nya medlemmar.

– Utvidgningen är en geopolitisk nödvändighet för EU, sade Orpo.

Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz välkomnade att EU nu på allvar öppnar sina dörrar, inte minst för de länder på västra Balkan som Montenegro och Nordmakedonien som väntat i många år på att få gå med. Han underströk att unionen måste göras framtidsfähig, en av frågorna på det informell toppmötet.

Scholz förde fram två önskningar som Tyskland sedan tidigare driver. Dels att vetot som i dag finns inom EU:s utrikes- och skattepolitik tas bort till förmån för majoritetsbeslut. Sverige är för den första men mot det andra. Dels att antalet kommissionärer minskas, vilket Sverige ogillar, och att finansieringen av EU-budgeten ses över, vilket Sverige har invändningar emot.

– Alla de länder som i dag får mer än de betalar in [till EU-budgeten] kan inte räkna med att det kommer bli så i framtiden, sade Olaf Scholz.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán svarade för ovanlighetens skulle på journalisters frågor på engelska på väg in på mötet. Han uttryckte en betydligt större skepticism mot att ta emot nya medlemmar. Ungern är ett av de EU-länder, sett till befolkningsmängden, som fått betydligt mer från EU i form av olika stöd än man betalat in till EU-budgeten.

– Det finns många frågor och tvivel så vi måste diskuterade på allvar. Vi måste förstå varför det är bra för EU att integrera Ukraina och vilka konsekvenserna är på jordbruk, säkerhet och sammanhållningsfonderna. Först måste vi överväga om det ligger i vårt intresse eller ej, sade Orbán.

Migration väntas bli en annan stor fråga på toppmötet. EU-länderna enades tidigare i veckan om den sista pusselbiten i den nya asyl- och migrationspakten vilket öppnar för slutförhandlingar med EU-parlamentet. Enligt Orbán var Ungern och Polen inte med på den överenskommelsen vilket dock inte räcker för att blockera den.

– Det finns ingen överenskommelse om migration. Polen och Ungern var inte nöjda men [att majoriteten EU-länder] drev igenom förslaget. Efter detta finns ingen möjlighet för kompromiss och avtal om migration. Det är politiskt omöjligt under de kommande åren. Vi är rättsligt våldtagna, sade Viktor Orbán.

Kompromissen i migrationspakten nåddes, såsom EU-fördraget föreskriver, av medlemsländerna i rådet med en majoritetsomröstning. Orbán menar dock att migrationsfrågor enligt en tidigare överenskommelse ska tas av stats- och regeringscheferna där varje medlemsland har ett veto. De flesta andra EU-länder anser dock att lagstiftningsarbetet i asyl- och migrationspakten ska ske i ministerrådet.

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret