EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna
BRYSSEL 8 december 2023I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.
Rysslands krig mot Ukraina har väckt liv i frågan om EU:s utvidgning. Efter en rekordsnabb procedur godkände medlemsländerna i fjol Ukrainas och Moldaviens ansökningar och gav dem så kallad kandidatstatus. Månaden senare fick kandidatländerna Albanien och Nordmakedonien efter åratal av väntan klartecken att börja förhandla om EU-medlemskap. Även Bosnien-Hercegovina fick 2022 kandidatstatus och samma år skickade Kosovo in sin medlemskapsansökan .
I slutet av nästa vecka träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer vid det årliga decembertoppmötet för att besluta huruvida kandidatländerna Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som står nära den ryske diktatorn och internationellt efterlyste misstänkte krigsförbrytaren Vladimir Putin, har som enda EU-ledare motsatt sig att ge klartecken.
Om länderna får grön ljus inleds förhandlingar om 35 så kallade kapitel som täcker en rad olika områden där blivande EU-medlemmar måste anpassa sig till unionen.
Krav ska uppfyllas
För att få gå med i EU måste kandidatländerna uppfylla en rad ekonomiska, politiska och administrativa krav som ingår i de så kallade Köpenhamnskriterierna.
Europaportalen har sammanställt en rad internationella index som återspeglar vissa aspekter i kriterierna som graden av demokrati och korruption. De visar även hur rika och hur stora befolkningar länderna har – frågor som inverkar på EU-omfördelningen av pengar från rikare till fattigare och på maktförhållanden i unionens institutioner.
Demokrati
EU-samarbetet bygger på demokrati. Även om det råder delade meningar om huruvida ett nuvarande medlemsland, Ungern, alltjämt är en demokrati måste nya medlemsländer vara demokratiska. Den brittiska tidningen The Economists forskningsenhet poängsätter sedan 2006 världens länder efter hur demokratiska de är.
Dess senaste sammanställning täcker läget 2022 och talar ett tydligt språk om var kandidat- och ansökarländerna befinner sig. Alla länder, förutom Montenegro är mindre demokratiska än det minst demokratiska medlemslandet Rumänien. I botten återfinns Turkiet, vars medlemskapsförhandlingar lagts på is på obestämd tid.
Rättsstatlighet
Nära besläktat med demokrati är rättsstatlighet som är en uppsättning principer för att hindra politiker att få allt för stor makt över medborgarna , att garantera likhet inför lagen och att lagar stiftas i en öppen och demokratisk process. Här återfinns de tio länderna längst ned på skalan tillsammans med EU-länderna Ungern och Bulgarien i World Justice Projects senaste rättsstatlighetsindex för 2022.
Pressfrihet och korruption
Graden av pressfrihet och uppfattad korruption visar en liknande bild men med mindre tydlig övergång mellan de bäst presterande kandidat- och ansökarländerna och de nuvarande medlemsländerna. Pressfriheten i Moldavien är högre än i hela 13 EU-länder och Nordmakedonien och Nordmakedonien ligger före 10 EU-länder.
För korruptionsnivån står Georgien ut med en placering i mitten på skalan. Det mest korrupta landet är Ukraina.
Ekonomisk frihet
Ett av Köpenhamnskriterierna är att nya medlemmar har en fungerande marknadsekonomi. Den konservativa amerikanska tankesmedja The Heritage Foundation rankar varje år världens länder efter nivån av ekonomisk frihet som enligt dem bestäms av bland annat graden av rättsstatlighet, skattetryck, regler för företag och arbetskraft och hur öppen marknaden är.
Georgien utgör även på detta område ett undantag från övriga länder som vill gå med i EU medan övriga sökande befinner sig lägre ned på skalan över ekonomiska friheter.
Ekonomi
EU omfördelar genom bland annat sina regionalstöd pengar från rikare delar av unionen till fattigare för att jämna ut skillnader. Ett rikt EU-land som Sverige betalar mer till EU-budgeten i förhållande till befolkningen än ett fattigt som Bulgarien.
Med bara ett undantag – Turkiet är något rikare än Bulgarien och Grekland – är de tio aspirantländerna fattigare än de 27 EU-länderna. Fattigast 2022 räknat i BNP per person var Ukraina vars invånare var mer än fem gånger så fattiga som en svensk.
Befolkning
Antalet ledamöter varje medlemsland får i EU-parlamentet och hur stor röstandel det får i ministerrådet bestäms av antalet invånare. De flesta ansökar- och kandidatländer är mindre länder som alla skulle få mindre tyngd än Sverige. Turkiet, som i dagsläget inte har någon som helst möjligt att gå med i EU, skulle å andra sidan bli det folkrikaste landet i unionen före Tyskland. Ukraina skulle gå om Polen som unionens femte folkrikaste medlem.