Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
Företrädarna i förhandlingarna om mediefrihetslagen: EU-kommissionens Věra Jourová, EU-parlamentets Ramona Strugariu och Sabine Verheyen samt ministerrådets Ernest Urtasun

Historisk EU-lag ska stärka pressfriheten

BRYSSEL 18 december 2023

EU-förhandlare har enats en ny mediefrihetslag som ska skydda mediers oberoende och säkra mångfald i medielandskapet. – Det är en stor framgång för pressfriheten i Europa, säger EU-parlamentets chefsförhandlare Sabine Verheyen. Även Reportrar utan gränser välkomnar uppgörelsen.

Pressfriheten har under det senaste årtiondet försämras i de flesta EU-länder. För att motverka den trenden förslog EU-kommissionen på hösten 2022 en ny lag om mediefrihet i unionen.

Efter förhandlingar nådde företrädare förför EU-parlamentet och medlemsländerna i fredags i förra veckan en preliminär överenskommelse om hur lagen ska se ut.

En av EU-parlamentets chefsförhandlare, den tyska kristdemokraten Sabine Verheyen, kallade överenskommelsen historisk i och med att det är första gången en sådan lag kommer på plats i EU.

– Det är en stor framgång för pressfriheten i Europa. Pressfriheten är en grundbult i en fungerande demokrat, sade Verheyen under en presskonferens på fredagen.

Även rådets förhandlare, den spanske kulturministern Ernest Urtasun välkomnade uppgörelsen och hoppades att alla medlemsländer kan ställa sig bakom när den formellt ska antas 2024 .

– Detta är ett avgörande steg för att stärka rättsstatsprincipen i Europeiska unionen, sade Urtasun.

Lagen ska bland annat öka öppenheten runt hur medier finansieras och vem som äger dem med nationella databaser över ägarskap.

– Allmänheten har rätt att få veta vem som äger och finansierar medierna, hur staten använder medel för att köpa reklam, sade Věra Jourová, den EU-kommissionär som ligger bakom förslaget.

I länder som Ungern har statliga myndigheter köpt stor annonsplatser i regeringsvänliga medier för att stötta dessa. Med den nya lagen måste statliga annonssatsningar ske på ett icke-diskriminerande sätt och baserat på vissa kriterier så att de kommer flera medier till dels.

Medlemsländerna måste vidare säkerställa statliga mediers redaktionella och funktionella frihet och övervaka deras oberoende från politisk inblandning.

Uppgörelsen ålägger även stora plattformar som Facebook och Google att informera medier om det avser ta bort eller ändra i journalistiska artiklar på deras plattformar.

Spionprogram mot journalister

I flera medlemsländer, bland annat Ungern och Grekland, har det framkommit att staten övervakat journalister genom att låta installera spionprogram på deras mobiltelefoner. Kommissionen ville i sitt ursprungsförslag inskränka den möjligheten.

En knäckfråga i förhandlingarna har varit hur långt stater ska få gå där bland annat Frankrike ska ha drivit på för att kunna göra undantag mot förbudet att installera spionprogram när det gäller "nationell säkerhet". Förhandlarna bakom fredagens uppgörelse menar att förbudet stärkts.

– Det får inte förekomma något missbruk av spionprogram för att få tillgång till journalisters källor eller utöva påtryckningar på dem, sade Věra Jourová.

Enligt henne måste alla undantag från regeln motiveras från fall till fall i enlighet med EU:s rättighetsstadga och uppfylla en rad strikta villkor såsom förhandstillstånd från en oberoende myndighet, även när det handlar om nationell säkerhet och allvarliga brott.

Den internationella journalistorganisationen Reportrar utan gränser välkomnar skrivningen i synnerhet och uppgörelsen i allmänhet.

–En uttrycklig hänvisning i mediefrihetslagen till ett undantag för nationell säkerhet skulle ha öppnat dörren för övervakning av journalister och kränkningar av deras källskydd, och därför är det en seger för journalistiken att det togs bort, trots att flera medlemsländer, framför allt Frankrike, insisterade på det. Mediefrihetslagen fastställer också många andra viktiga skyddsåtgärder för EU-medborgarnas rätt till information, sade Christophe Deloire, generalsekreterare för Reportrar utan gränser i ett uttalande.

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons
TCO
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
TCO
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret