EU-kandidat Alice Teodorescu Måwe (KD): Ett smalt men starkt EU
BRYSSEL 27 mars 2024KD:s toppkandidat inför EU-valet, Alice Teodorescu Måwe, vill stärka tryggheten i unionen, hålla en stram EU:s budget och ett smalt men starkt EU.
– Det handlar mycket om att gå tillbaka till rötterna, att fokusera på det som bara EU kan göra, säger Alice Teodorescu Måwe och tillägger: Jag är en varm EU-vän.
Så sent som i januari presenterade KD sin nya partimedlem och toppkandidat för EU-valet, opinionsbildaren Alice Teodorescu Måwe, och i mitten av februari blev hon formellt etta på partiets valsedel.
– Det har varit en ganska speciell tid, från att kommentera alla stora politiska händelser till att vara en del av en blivande valrörelse, säger Alice Teodorescu Måwe, som redan varit med på en partigruppskonferens med de konservativa och kristdemokratiska EPP.
Efter valet vill Alice Teodorescu Måwe jobba för att stärka EU:s säkerhet. Hon tycker det är mycket viktigt att EU fortsätter stötta Ukraina i kriget mot Ryssland eftersom konsekvenserna kommer att bli stora för hela Europa om Ryssland vinner. Hon vill också att medlemsländerna fortsätter samarbeta kring gränsöverskridande brottslighet och att skydda EU:s yttre gränser, även i förhållande till migrationen.
Dessutom skriver KD på sin hemsida att EU bör samarbeta mer kring trygghet.
Hur ska du göra EU tryggare?
– För mig är ju trygghet en frihetsfråga. Om man inte är trygg så kan man inte vara fri. Vi har en antisemitism på gator och torg runt om i Europa och Sverige, som skrämmer en minoritet som vi faktiskt lovade aldrig mer skulle behöva uppleva [det].
Vad vill du göra på EU nivå?
– Det får jag återkomma till, vad man konkret kan göra.
För Alice Teodorescu Måwe, som tidigare varit ledarskribent på GP och opinionsbildare i flera olika sammanhang, blir det nytt att behöva förhålla sig till ett partis åsikter och strategi. Hon säger att hon håller med om tillräckligt mycket av KD:s politik för att ställa sig bakom helheten.
– Det kommer alltid finnas frågor eller beslut som någon enskild person kan ha en annan uppfattning kring. För mig är det centralt att det är högt till tak, att man kan stöta och blöta argumentet, men när ett beslut har fattats, då är det ju det som gäller.
Hon resonerar kring vad EU är och vad hon önskat att det skulle vara.
– Europaprojektet med frågor kring fred och frihandel fick sitt stora crescendo när Europa enades och EU med tiden utvidgades mot öst. Det har ju på många sätt varit det framgångsprojekt som man drömde om när man grundade EU.
Men under den långvariga freden i Europa efter murens fall 1989, började EU fokusera på annat än säkerhet och frihandel och fick, enligt Alice Teodorescu Måwe, makt över sådant som egentligen inte var tänkt som en del av projektet.
– Vi måste diskutera vad EU ska göra och inte göra, kring vad subsidiaritet i praktiken betyder. Jag tror att det är väldigt viktigt att man drar slutsatser av brexit och av protesterna som vi ser runt om i Europa, som ger ytterst ärliga uttryck för att det saknas en folklig förankring [i vissa frågor].
Trots att EU:s fördrag har en tydlig socialpolitisk ambition och anger flera långtgående mål när det gäller social- och arbetsmarknadspolitik, tycker hon att EU går över gränsen när minimilöner, elva timmars dygnsvila, könskvotering i bolagsstyrelser regleras på EU-nivå. I frågorna om minimilöner och könskvotering röstade Sverige nej i ministerrådet, men hamnade i minoritet.
Och så tycker hon inte att det finns ett egenvärde i att EU:s budget expanderar. EU:s nuvarande flerårsbudget ligger på 1,03 procent av unionens BNI, vilket är marginellt högre jämfört med den tidigare flerårsbudgeten på 1,00 procent.
Alice Teodorescu säger att om man ger EU mer och mer pengar så finns det risk för att de börjar spenderas det på fler och fler saker, som egentligen inte borde vara på EU-nivå.
– Jag är en varm EU-vän och därför tror jag att man behöver vara kritisk mot de delar där EU går för långt. Det blir inte bättre av att man gör mer, säger hon och lägger till: Precis som jag förordar en smal men stark stat på nationell nivå, så tycker jag att det är exakt samma sak med EU. Det finns inget egenvärde i att försöka göra om EU:s länder till något slags Europas förenta stater.
Alla Europaparlamentariker har rätt till skattefria och redovisningsbefriade kontorspengar på drygt 50 000 kronor per månad för olika utlägg. Men kontorspengarna har kritiserats eftersom det är frivilligt att vara öppen med hur man spenderat dem.
Kommer du att föra en öppen redovisning av kontorspengarna?
– Jag vet inte alls hur det ser ut med det här idag, men min avsikt är att vara så transparent som möjligt, absolut.
Europaparlamentariker David Lega (KD) redovisar inte sina kontorspengar öppet.
– Som sagt, jag tycker att det finns ett värde i att vara transparent och sen hur det där utformas, det ska jag återkomma till när och om det blir aktuellt.