Debatt: Europarådet – en garant för våra gemensamma värderingar

Europarådet inrättades 1949 i efterdyningarna av andra världskriget för att borga för hållbar fred och demokrati, och har än i dag ett oumbärligt uppdrag som kontinentens ledande organisation för de mänskliga rättigheterna. Dess kärnvärderingar – mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen – är grundläggande även för de nordiska länderna och har länge utgjort grunden för nordisk utrikespolitik.

Europarådet har lyckats hantera geopolitiska förändringar och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Europa. Det är en institution som har bidragit till att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, ofta under svåra förhållanden.

Ryssland uteslöts ur Europarådet

I dag är stödet till Ukraina och ansvarsutkrävande gentemot Ryssland våra tydliga prioriteringar. Ryssland uteslöts ur Europarådet strax efter att landet inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Kort därefter inrättade Europarådet ett skaderegister för Ukraina där man dokumenterar bevis och ersättningsanspråk för skador och förluster som Rysslands folkrättsstridiga handlingar orsakat det ukrainska folket och den ukrainska staten, vilket är ett viktigt första steg i arbetet med att skipa rättvisa för krigets offer. Europarådet underlättar också ansträngningarna för att skapa en kompensationsmekanism och kan bidra till diskussionerna i den kärngrupp som arbetar för att inrätta en särskild domstol för Rysslands aggressionsbrott.

Europarådet spelar en viktig roll för säkerheten i Europa. Vi måste ha ett brett säkerhetsbegrepp, vilket innebär att demokrati och mänskliga rättigheter inom stater hänger ihop med säkerheten mellan stater. Exempelvis kan kränkningar av rättigheter för personer som tillhör minoriteter eller urholkning av rättsstatsprincipen utvecklas till konkreta säkerhetsfrågor. Ryssland är ett tydligt exempel på kopplingen mellan inre repression och yttre aggression.

Europarådet levererar. Mer än 700 miljoner människor i 46 medlemsstater skyddas av Europakonventionen och Europadomstolens tillsyn. Man har lyckats skapa en zon fri från dödsstraff, liksom gemensamma rättsliga standarder som omfattar mer än 200 människorättskonventioner. 

Europarådet och EU har samma grundläggande värderingar men fyller olika, kompletterande funktioner av central betydelse i Europas politiska arkitektur. Europarådet bidrar i stor utsträckning till reformer i EU-kandidatländer och till EU:s utvidgningsprocess, vilket stärker demokratin, rättsstatsprincipen, stabiliteten och respekten för de mänskliga rättigheterna på vår kontinent.

100 icke-europeiska länder partners till Europarådet

Att ha världens mest utvecklade människorättssystem innebär ett ansvar att nå ut även till länder utanför Europa. I dag är över 100 icke-europeiska länder parter i Europarådets fördrag eller instrument. Samarbetet med andra internationella organisationer som OSSE och FN är också av central betydelse. 

Framsteg för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen kan dock inte tas för givna – Europarådets kärnvärderingar utmanas alltmer på olika fronter i såväl Europa som övriga världen. Vi ser en oroväckande utveckling där demokratin inskränks, jämställdheten urholkas, könsrelaterat våld och våld i nära relationer ignoreras och mediefriheten och journalisters säkerhet hotas. På många håll ser vi också hur rättsstatsprincipen avsiktligen åsidosätts.

De mänskliga rättigheterna kan inte vara statiska, utan måste anpassas och utvecklas i takt med att världen förändras. Europarådets nya konvention om artificiell intelligens är ett tydligt exempel på hur Europarådet tar sig an nya utmaningar även för framtida generationer.

Fortsatt en  viktig roll 

I 75 år har Europarådet visat prov på sin förmåga att vara framåtblickande och anpassa sig till nya tider och nya behov. Europarådet spelar därför fortsatt en mycket viktig roll både för oss i Norden och för hela Europa.

Tobias Billström, Sveriges utrikesminister
Espen Barth Eide, Norges utrikesminister
Lars Løkke Rasmussen, Danmarks utrikesminister
Elina Valtonen, Finlands utrikesminister
Thórdís Kolbrún R. Gylfadóttir, Islands utrikesminister