Granskning av vallöften: Klimat, miljö och energi i EU

Europaportalen fortsätter sin granskning av de europeiska partiernas valmanifest inför EU-parlamentsvalet. Denna gång handlar det om hur partierna ser på klimat, miljö och energi och vad de vill att EU ska göra inom de områdena.

Det råder bred samsyn kring behovet av att tackla klimatförändringarna, men tydliga skillnader i ambitionsnivå och konkreta förslag på klimat- och energiområdet. Samtliga partier erkänner klimatförändringarna som en central utmaning och förespråkar åtgärder för att minska utsläppen. En övergång till mer förnybar energi, är andra gemensamma beröringspunkter.

I ena änden av spektrumet finns nationalkonservativa ECR som förespråkar en "balanserad" klimatstrategi och vill “skydda” medborgare och företag från negativa effekter av klimatåtgärder. Partiet vill ompröva de mer "problematiska" delarna av EU:s gröna omställning utan att peka ut vilka dessa är. De vill inte sätta några nya klimatmål innan finansieringen av sådana har säkrats.

I den andra änden återfinns de gröna som driver på för de mest ambitiösa klimatmålen - de vill höja det nuvarande 2030-målet om en utsläppsminskning på minst 55 procent och uppnå klimatneutralitet redan 2040 istället för 2050 som är EU:s mål i dag. En utfasning av alla fossila bränslen till 2040 och omfattande satsningar på förnybart, renovering och hållbara transporter är andra gröna förslag. Även vänsterpartistiska NTP vill ha nollutsläpp som mål redan 2040.

Däremellan intar högergruppen EPP, liberala ALDE och socialdemokratiska PES olika mittenpositioner. EPP stödjer klimatneutralitet 2050 men vill väga klimathänsyn mot andra aspekter. De förespråkar en bred, teknikneutral energimix med förnybart och kärnkraft. PES siktar också på klimatneutralitet 2050 genom ett "starkt" delmål till 2040 dock utan att nämna någon konkret siffra. Ett fokus är att bekämpa energifattigdom och höga energipriser. ALDE vill se satsningar på förnybart inklusive kärnkraft och elektrifiering av kollektivtrafik.

Vänsterpartierna PES, gröna och NTP lägger fokus på att omställningen måste vara “rättvis”. De två förstnämnda vill lansera en ny grön och social giv med detta i fokus.

Alla partier understryker behovet av att minska EU:s beroende av energi från andra länder, inte minst diktaturer. EPP, ALDE och ECR förespråkar användningen av kärnkraft för att minska beroendet.

Ur partiernas valmanifest: Klimat, miljö och energi

EPP – Moderaterna och Kristdemokraterna

EPP ställer sig bakom EU:s redan satta klimatmål men betonar att omställningen måste ske utan att hota den europeiska industrins konkurrenskraft. Receptet är satsningar på ren teknik, cirkulär ekonomi och forskning, snarare än förbud och regler. På energiområdet vill EPP minska beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar och koldioxidsnål energi såsom kärnkraft. Andra prioriteringar inkluderar hållbart företagande, minskad plast och bättre vatten- och luftkvalitet. Genomgående är budskapet att en grönare framtid går hand i hand med ekonomisk utveckling och jobb så länge som EU satsar på innovation och konkurrenskraft. EU ska bli världsledande i att kombinera klimatomställning och tillväxt, enligt EPP.

PES – Socialdemokraterna

För socialdemokratiska PES ska målet om klimatneutralitet senast 2050 nås genom en ny grön giv med "rött hjärta" som kombinerar ekologiska och sociala åtgärder. Till 2040 vill man se ett nytt "starkt" klimatdelmål. Centralt står investeringar i förnybar energi och energieffektivisering av privata byggnader. Samtidigt betonas vikten av att säkra prisvärd och pålitlig energi för alla, särskilt de mest utsatta, genom reform av EU:s energimarknad. PES vill också minska miljöavtrycket, skydda skogar, vatten och ekosystem samt bekämpa föroreningar, inte minst så kallade evighetskemikalier, PFAS.  Sammantaget siktar PES på att förena kraftfulla klimatåtgärder med social rättvisa, där bördan av omställningen inte läggs på de mest utsatta.

ALDE – Centerpartiet och Liberalerna

Liberala ALDE prioriterar genomförandet av de redan antagna klimat- och energilagarna. Man vill dessutom bland annat utvidga EU:s handel med utsläppsrätter till att omfatta alla återstående koldioxidförorenande sektorer. Partiet vill se en snabb utfasning av fossila bränslen genom stora satsningar på förnybar energi, energi med låga koldioxidutsläpp och kärnkraft. Partiet vill se uppsnabbade processer för tillstånd till gröna energiprojekt. Energieffektivisering är en annan hörnsten, med förslag om stöd till renovering och isolering av bostäder. Även jordbruket ska bli mer hållbart och den biologiska mångfalden värnas, bland annat genom reform av EU:s jordbrukspolitik. ALDE driver också på för en cirkulär ekonomi med hållbar produktion och mindre avfall. Företag ska ges incitament att ställa om och planerat åldrande av produkter motverkas.

De gröna – Miljöpartiet

De gröna går längst i sina krav på klimat och miljö. Man vill höja det redan överenskomna klimatmålet för 2030 – utan att ange någon ny nivå – och göra EU klimatneutralt redan 2040 istället för nuvarande slutdatumet 2050. Nyckeln är en snabb utfasning av fossila bränslen och en övergång till 100 procent förnybar energi inom samma tidsram. Massiva investeringar föreslås i sol, vind, vatten och geotermisk energi samt i energieffektivisering. Tillgång till “prisvärd” grön energi ses som en grundläggande rättighet för alla. De gröna vill också skydda naturen genom att bevara en tredjedel av EU:s land- och havsområden, halvera användningen av bekämpningsmedel och uppnå en helt cirkulär och giftfri ekonomi. För att finansiera omställningen föreslås en grön investeringsfond på minst en procent av EU:s BNP årligen, en koldioxidskatt på importerade varor och en skatteväxling från arbete till utsläpp och resurser.

ECR – Sverigedemokraterna

Nationalkonservativa ECR  förespråkar ett "balanserat tillvägagångssätt" som prioriterar socioekonomiskt välbefinnande och skyddar medborgare, jordbrukare och företag från "negativa effekter" av nuvarande klimatpolitik. De betonar vikten av att genomföra befintliga klimatåtgärder och säkra nödvändig finansiering innan man överväger nya regler. Partiet stöder forskning och innovation inom energiområdet och tror att förbränningsmotorn kan förbli livskraftig genom investeringar i lågutsläppsbränslen. ECR vill stärka EU:s oberoende inom energi och råvaror, men understryker samtidigt medlemsstaternas rätt att bestämma sin egen energimix. Man förespråkar ett teknikneutralt tillvägagångssätt som inkluderar kärnkraft och satsningar på geotermisk energi. Partiet vill ompröva vad man anser vara de mer “problematiska målen” i EU:s nuvarande klimatpolitik och istället fokusera på att skapa hållbar tillväxt och jobb i Europa.

NTP – Vänsterpartiet

Vänsterpartistiska NTP vill liksom de gröna tidigarelägga EU:s mål om att bli klimatneutralt med tio år till 2040. Man vill stoppa subventioner till miljö- och klimatskadliga aktiviteter och till fossila bränslen och istället skydda biologisk mångfald. Partiet förespråkar förändringar i de ekonomiska ramverken för att öka investeringar i grön omställning, som hållbara järnvägar och grön industri. NTP betonar att omställningen måste vara rättvis. Stora utsläppare ska betala mest och investeringar ska leda till bra, säkra jobb och utbyggd välfärd. NTP vill att strategiska allmänna nyttigheter som vatten och energi ska återgå till offentlig kontroll. För att möjliggöra stora investeringar i bostadsrenovering, infrastruktur och grön omställning vill NTP revidera reglerna för statsstöd.