Debatt: Låt inte Putinkramare krossa georgiska EU-drömmar

Den så kallade “agentlagen”, en lag som innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet stämplas som företrädare för främmande makt, är klubbad i Georgien och därmed tynar många människors hopp om den europeiska gemenskapens fördelar bort. Lagen är en direkt tillbakagång dels i landets demokratiska utveckling, dels i sina ambitioner om ett EU-medlemskap. Trots detta ser vi nu konsekvenserna av att som regering gå emot ett enat folk som ser Georgiens framtid i EU, inte hos Putin.

Trots den mångåriga anti-europeiska politiken som drivits i Georgien valde den georgiska regeringen att under våren 2022 ansöka om ett EU-medlemskap. Detta tätt inpå den fullskaliga invasionen av Ukraina. Sedan beviljandet av sin kandidatstatus i december konstaterar kommissionen att landet gjort vissa framsteg i de tolv prioriterade åtgärderna från kommissionens rekommendation. Regeringen har bland annat stärkt det civila samhällets delaktighet i beslutsfattandet och landet har klättrat i rankingen om yttrandefrihet. Kanske är det här problemet för den georgiska regeringen ligger.

Befolkningen vill med i EU 

Trots att Georgiens styrande parti, Georgisk dröm, drivit en direkt anti-europeisk politik i många år, har folkets vilja länge varit en förflyttning västerut. 79 procent av befolkningen 2023 anser att landet ska ansluta sig till EU, vilket har varit dess självklara slutdestination under flera år. Samtidigt som hundratusentals Georgier samlats i huvudstaden Tbilisi, har många känt en besvikelse över passiviteten från Europas ledande regeringar.

EU har gjort rätt i att kvarstå sina principer och rekommendationer gentemot Georgien och inte påskynda medlemskapsprocessen med risk att riktlinjer inte uppnås eller efterföljs. Många menade att Ursula von der Leyen stod inför ett tufft val i att antingen släppa in Georgien i EU med ouppfyllda krav, eller låta Georgien närma sig Ryssland och Putin. Kommissionens ordförande var under hela processen tydlig med att den långsiktiga ambitionen är att Georgien ska tillhöra EU, men efter att riktlinjerna uppfyllts.

EU har en unik möjlighet att fungera som verktyg för demokratisering av länder i Europa. Flera länder vill och har ambitionen att bli medlemmar i EU och ta del av gemenskapens fördelar, däribland grannlandet Moldavien. Detta ger EU möjligheten att påverka länders utveckling i demokratisk riktning genom rekommendationer och riktlinjer för beviljande av ett medlemskap. EU måste därför visa på mer flexibilitet. Likt Ukrainas ansökan om ett medlemskap i EU, måste även Georgien få en tydligare och snabbare färdplan till att bli en fullvärdig medlem av unionen. Om en sådan färdplan inte kan ges, riskerar detta att driva landet in i famnen på den ryska regimen och Putin kan glädjas över ännu en skalp som han tagit.

Oppositionen behöver stöd

EU och unionens statschefer måste fatta beslut om tillfälliga, träffsäkra sanktioner mot den georgiska regeringen så länge den ignorerar befolkningens strävan genom att gå Putins och den ryska regimens ärenden. 

På samma sätt som man tydligt behöver visa sin beslutsamhet mot regeringens beslut, behöver den georgiska oppositionen och det fria civilsamhället stöd. Detta stöd måste komma från ett enat EU som fortsatt ska uppmuntra och stötta oberoende media, bärande institutioner och aktörer inom civilsamhället i Georgien. 

Till sist behöver EU nu ta ett omtag över den långsiktiga planen om ett georgiskt EU-medlemskap med revideringar i de tidigare rekommendationerna från kommissionen. Målet står fast: Georgiens dröm om ett medlemskap i EU måste få fortsätta leva kvar. 

Carl Gustav Pfeiffer
Internationell sekreterare och förbundsstyrelseledamot Moderata ungdomsförbundet

Pontus Lundgren
Internationella kommittén Moderata ungdomsförbundet

Lukas Zeiler
Internationella kommittén Moderata ungdomsförbundet

Bean Khalil 
Internationella kommittén Moderata ungdomsförbundet

Elvira Bergh
Internationella kommittén Moderata ungdomsförbundet