EU-sondering: Fortsatt svensk majoritet för euron – men stödet minskar något

Enligt den senaste Eurobarometern som genomförs årligen av EU-kommissionen sedan 2015 i de medlemsländer som ännu inte infört euron, säger sig 53 procent av de tillfrågade svenskarna personligen vara för att Sverige går med i valutaunionen. Det är en liten minskning jämfört med förra årets 55 procent, men innebär att en majoritet alltjämt ställer sig positiva till ett svenskt eurointräde. Andelen som är emot ligger på 41 procent, medan 6 procent är osäkra.

Samtidigt har andelen svenskar som tror att euron aldrig kommer att införas i Sverige minskat något, från 31 till 28 procent det senaste året. Däremot har andelen som tror att ett införande sker inom fem år minskat med fem procentenheter till 19 procent. I stället har andelen som tror att Sverige gått med i valutasamarbetet inom tio år ökat med fem procentenheter.

Lägre stöd i nationell mätning
Den senaste opinionsundersökningen från Statistiska centralbyrån (SCB), som publicerades i juni, visar att stödet för euron i Sverige minskat från 34,4 till 32,0 procent det senaste året. Samtidigt har motståndet ökat till 49,5 procent. Det innebär att SCB:s mätning, som bygger på frågan om hur man skulle rösta i en folkomröstning, visar ett betydligt lägre stöd än Eurobarometern.

Skillnaden mellan undersökningarna förklaras delvis av att frågorna är olika formulerade. Eurobarometern frågar om man personligen är för eller emot idén att införa euron, medan SCB frågar hur man skulle rösta i en folkomröstning. Dessutom är andelen osäkra betydligt högre i SCB:s mätning.

Historisk utveckling: Från motstånd till majoritet
Svenskarnas inställning till euron har förändrats markant det senaste decenniet. I Eurobarometern låg andelen som var för ett svenskt eurointräde på 30 procent 2016. Därefter har stödet ökat successivt, med ett tydligt trendbrott 2023 då en majoritet för första gången var positiva till euron. Sedan dess har stödet legat kvar över 50 procent, även om det nu minskat något.

När det gäller svenskarnas uppskattning om när euron kan införas har andelen som tror på ett snabbt införande varit låg under hela perioden. 2016 trodde endast 9 procent att euron skulle införas inom fem år, och även om andelen ökade något under 2023–2024 har den nu åter sjunkit till 19 procent. Samtidigt har andelen som tror att euron aldrig införs minskat från 55 procent 2016 till 28 procent i årets mätning.

Skillnader mellan länder
Eurobarometern genomförs i de sex EU-länder som ännu inte infört euron: Sverige, Bulgarien, Tjeckien, Polen, Rumänien och Ungern. Sverige utmärker sig genom att en majoritet är för euron, vilket även gäller i Ungern, Rumänien och Polen. I Bulgarien, som nyligen fått klartecken att införa euron, och Tjeckien är opinionen mer splittrad eller negativ.