Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 8 juli

Svantesson om tullhotet: Sätt hårt mot hårt mot USA

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill se en tuffare EU-linje och ett snabbt avslut i tullförhandlingarna med USA, även om det innebär en allmän tariff på minst tio procent. Den nuvarande osäkerheten skadar svensk ekonomi och har brutit en påbörjad återhämtning. Det sade Svantesson på väg in på ett möte med sina kollegor i Bryssel på tisdagen

Enligt Svantesson kan EU inte stå med mössan i hand, utan måste driva en hård linje trots att Sverige är ett frihandelsland. Hon menar att ett snabbt besked är viktigare än att dra ut på processen i hopp om ett något bättre avtal, eftersom osäkerheten i sig håller tillbaka tillväxten.

– Vi måste sätta hårt mot hårt. Det är min absoluta övertygelse, sade Svantesson.

USA förlänger tullpaus till augusti

USA skjuter upp hotet om nya handelstullar och förlänger tidsfristen för förhandlingar till den 1 augusti, skriver TT/GP. Beskedet från Vita huset kom i går måndag och ger EU mer tid att nå en överenskommelse. Utan ett avtal hotar USA med tullar på 25 procent eller mer mot flera länder. Sveriges utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) kommenterade beskedet:

– Förhoppningsvis kan vi få ett EU–USA-avtal på plats redan före den första augusti, sade Dousa.

Trump gör helomvändning om vapen till Ukraina

USA:s president Donald Trump lovar nu mer vapen till Ukraina, bara dagar efter att Pentagon plötsligt stoppat viktiga leveranser. Vändningen kommer efter ett telefonsamtal mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i fredags, skriver Financial Times. Det tidigare stoppet, som gällde bland annat luftvärnsrobotar, motiverades med oro för USA:s egna lager.

– Vi kommer att skicka fler vapen. Vi måste, de måste kunna försvara sig, sade Trump nu om sitt nya beslut att återuppta stödet.

Storbritannien samlar allierade för Ukraina-möte

Storbritannien kommer på torsdag att stå värd för ett toppmöte med "de villigas koalition" för att diskutera stödet till Ukraina. Mötet sker mot bakgrund av Rysslands intensifierade flyganfall och ett rapporterat amerikanskt stopp för vissa vapenleveranser, skriver Politico. Mötet, ledd av Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, kommer fokusera på att säkra Ukrainas stridsförmåga och öka trycket på Ryssland. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltar på distans.

Grönt ljus för EU:s nya digitala gränskontroll

EU-parlamentet gav i dag tisdag sitt slutgiltiga godkännande för ett nytt digitalt in- och utresesystem, EES. Systemet ska ersätta manuell pass-stämpling vid Schengenområdets yttre gränser. Biometriska data som fingeravtryck och ansiktsbilder kommer att samlas in från tredjelandsmedborgare. För att undvika tekniska problem införs systemet stegvis under 180 dagar med en planerad start under hösten. Medlemsländerna i ministerrådet måste nu formellt anta lagen innan den kan träda i kraft.

EU ger 15 länder undantag för försvarsutgifter

Femton EU-länder, däribland Finland och Danmark, har i dag tisdag fått undantag från unionens budgetregler för att kunna öka sina försvarsinvesteringar beviljade av unionens finansministrar. Beslutet aktiverar en undantagsklausul som ger ett budgetutrymme på upp till 1,5 procent av BNP under fyra år. Syftet är att stärka försvarsförmågan med anledning av Rysslands krig mot Ukraina. Sverige har inte ansökt om att få undantaget. Tysklands ansökning kommer behandlas först då landet lämnat in en ekonomisk plan.

Pride-deltagare slipper straff i Ungern

Ungerska polisen kommer inte att vidta några åtgärder mot de som deltog i Prideparaden i Budapest i juni trots regeringens förbud, enligt Dagens Nyheter. Polisen hänvisar på sin hemsida till att motstridiga uppgifter och det lokala styrets inblandning kan ha orsakat osäkerhet kring demonstrationens laglighet. Deltagarna hade tidigare hotats med böter för att ha trotsat förbudet mot paraden.

EU-parlamentet godkänner fiskeavtal med Grönland

EU-parlamentet röstade i dag tisdag ja till ett nytt sexårigt fiskeavtal med Grönland. Avtalet, som kostar EU 17,3 miljoner euro årligen, ger EU-fartyg tillgång till fiske av bland annat torsk, hälleflundra och nordhavsräka. Ledamöterna betonar avtalets geostrategiska betydelse i Arktis men uttrycker samtidigt oro över brister i data om fiskbestånd och hållbarheten för räkfisket, som hotas av klimatförändringar och överfiske.

– När USA vill rasera spelreglerna för varje lands rätt till självbestämmande tar EU och Grönland tillsammans nya kliv för att stärka våra relationer. Fisket är ett nyckelområde för ett fördjupat samarbete mellan EU och Grönland, sade EU-parlamentariker Karin Karlsbro (L) i en kommentar efter beslutet.

EU-åtgärder mot Österrike och Rumänien för budgetunderskott

EU:s ministerråd beslutade på tisdagen att inleda ett förfarande mot Österrike för alltför stora budgetunderskott och skärper kraven på Rumänien. Anledningen är att Österrikes underskott 2024 var 4,7 procent av BNP, över EU:s gräns på tre procent. Rumänien anses inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att korrigera sitt underskott. Österrike ska ha åtgärdat sitt underskott senast 2028, medan Rumänien får en tidsfrist till 2030.

Sverige stärker upp Ukrainas cybersäkerhet

Regeringen har beslutat om ett nytt stödpaket om 135 miljoner kronor till Ukraina för att stärka upp landets civila cybersäkerhet, skriver TT/SvD. Paketet finansieras inom ramen för de medel som Sida årligen får för att stödja Ukraina.

EU och Afrikanska unionen håller toppmöte

Ledare för EU och Afrikanska unionen (AU) möts i Luanda, Angola, den 24–25 november för sitt sjunde toppmöte. Mötet, som markerar 25 år av partnerskap, ska fördjupa samarbetet kring säkerhet, handel och grön omställning. EU, som är Afrikas största handelspartner, har utlovat ett investeringspaket på minst 150 miljarder euro för att stödja kontinentens utveckling.

EU-kommissionen vill öronmärka miljardstöd till jordbruket

EU-kommissionen planerar att skydda hundratals miljarder euro i direkta inkomststöd till bönder i den kommande långtidsbudgeten. Detta sker trots ambitioner att omprioritera medel till försvar och konkurrenskraft, rapporterar Financial Times. Enligt anonyma EU-tjänstemän görs detta efter hård press från jordbrukssektorn. Planen, som går emot tidigare idéer om att slå ihop fonder, motiveras med att många mindre gårdar annars riskerar att slås ut. Miljögrupper är kritiska och kallar stöden ineffektiva och i behov av en genuin översyn.

Apple tar strid mot EU-böter

Apple överklagade i går måndag EU-kommissionens böter på 500 miljoner euro till EU:s tribunal, rapporterar Reuters. Böterna utfärdades i april då kommissionen fann att Apple brutit mot lagen om digitala marknader (DMA) genom att hindra apputvecklare från att hänvisa till billigare alternativ utanför App Store. Företaget menar att kommissionens beslut och böter går långt utöver vad lagen kräver.

Paschal Donohoe omvald som eurogruppens ordförande

Irlands finansminister Paschal Donohoe har blivit omvald för en tredje period som ordförande för eurogruppen. Det enhälliga beslutet fattades i går måndag.  Eurogruppen är det informella organ där euroländernas finansministrar samordnar sin ekonomiska politik. Donohoes nya mandatperiod är på två och ett halvt år och inleds den 13 juli.

Notiser 7 juli

Trump och Zelenskyj diskuterade luftvärn

USA:s president Donald Trump och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj har diskuterat Ukrainas akuta behov av luftvärn. Samtalet i fredags, som följde på en rekordstor rysk attack, kan tyda på tinande relationer, skriver Financial Times. Trump sade sig vilja hjälpa och uttryckte frustration över Putin.

– Det verkar som att han vill gå hela vägen, bara fortsätta döda folk, sade Trump.

Samtidigt försöker Tyskland förmå USA att sända Patriotsystem, kort efter att Washington oväntat pausat vissa vapenleveranser till Ukraina.

Detaljhandeln backar i EU – Sverige i botten

Detaljhandelsvolymen minskade i maj i EU med 0,8 procent jämfört med april, enligt preliminära data från EU:s statistikbyrå Eurostat på måndagen. Sverige drabbades hårdast av alla medlemsländer med ett tapp på 4,6 procent. Även på årsbasis backade handeln i Sverige (-1,8 %), medan den ökade i EU som helhet (+1,9 %).

Rapport: EU-länders miljöbrister kostar miljarder

Medlemsländernas bristande efterlevnad av EU:s miljölagar kostar uppskattningsvis 180 miljarder euro årligen. Det framgår av en ny granskning som EU-kommissionen publicerade i dag måndag. Flera länder riskerar att missa återvinningsmålen till 2025 och akuta åtgärder krävs för att hantera försämrad vattenkvalitet, förlust av biologisk mångfald och luftföroreningar. Kommissionen uppmanar länderna att agera och bättre nyttja tillgängliga EU-medel för att möta investeringsbehoven.

USA varnar: Höjda tullar från augusti utan handelsavtal

USA:s finansminister Scott Bessent varnar för kraftigt höjda tullar från 1 augusti för länder som inte har handelsavtal med USA, enligt TT/GP. För EU hotar tullar på 20 procent om inget avtal nås innan nuvarande uppskov löper ut den 9 juli. EU har hotat med mottullar på amerikanska varor.

Investeraroptimism i eurozonen på treårshögsta

Stämningsläget bland investerare i eurozonen steg oväntat mycket i juli till den högsta nivån på över tre år, rapporterar Reuters i dag måndag. Ett index från Sentix visar att den ekonomiska återhämtningen nu breddas, där även Tysklands ekonomi visar fortsatta tecken på förbättring.

Nato-chefen: Så kan ett världskrig starta

Natos generalsekreterare Mark Rutte varnar för ett scenario där en kinesisk attack mot Taiwan koordineras med ett ryskt anfall i Europa. I en intervju med New York Times i lördags sade Rutte att Kinas ledare Xi Jinping skulle be Rysslands president Vladimir Putin att anfalla Nato-territorium för att splittra alliansens fokus. Rutte, som i sammanhanget kallade Putin för den "underordnade partnern", menar att ett starkt Nato är avgörande för att avskräcka ett sådant tvåfrontskrig.

EU planerar beredskapslager på grund av krigsrisk

EU-kommissionen vill bygga strategiska lager av kritiska material som mineraler och reparationsutrustning för kablar. Syftet är att stärka EU:s motståndskraft mot ett försämrat säkerhetsläge med hot från krig, klimatförändringar och sabotage, rapporterar Financial Times. Enligt ett utkast som tidningen tagit del av ska även livsmedel, mediciner och kärnbränsle kunna omfattas. Förslaget väntas bli offentligt i denna vecka.

EU-kommissionen lättar på taxonomins regelverk

EU-kommissionen antog på fredagen ett åtgärdspaket för att förenkla taxonomin, EU:s klassificeringssystem för hållbara investeringar. Syftet är att minska företagens regelbörda, enligt kommissionen. Företag undantas från rapportering på verksamheter som inte är finansiellt betydande och antalet datapunkter i mallarna minskas med upp till 89 procent. Målet är att balansera konkurrenskraft med gröna ambitioner. Paketet ska nu granskas av EU-parlamentet och ministerrådet innan det kan träda i kraft.

Tyskland överväger elsubventioner på 4 miljarder euro

Tysklands regering utforskar ett stödpaket på cirka 4 miljarder euro för att sänka elkostnaderna för den tunga industrin, skriver Financial Times. Syftet är att stärka konkurrenskraften hos bland annat kemi-, glas- och plastindustrin. Planen, som skulle utöka antalet stödberättigade företag från 350 till 2 200, väntas följa EU:s nya statsstödsregler från i juni. Den har dock ännu inte granskats av finansdepartementet och skapar spänningar inom regeringskoalitionen på grund av budgetbegränsningar.

Kina svarar EU med upphandlingsstopp

Kina förbjuder EU-företag att delta i offentliga upphandlingar av medicinsk utrustning, rapporterar TT/Aftonbladet. Beskedet är en direkt vedergällning för EU-kommissionens beslut för tre veckor sedan att utesluta kinesiska bolag från liknande kontrakt. EU:s syfte var att skapa mer rättvisa konkurrensvillkor. Kinas förbud gäller kontrakt över 45 miljoner yuan, men undantar EU-företag som redan är etablerade i landet.

Notiser 4 juli

Rekordattack mot Ukraina efter pausat USA-stöd

Ryssland har i dag fredag genomfört sin hittills största drönar- och robotattack mot Ukraina, skriver Financial Times. Attacken med över 500 drönare riktades främst mot Kiev och kom två dagar efter att USA stoppat leveranser av viktiga luftvärnsrobotar. Anfallet skedde även timmar efter ett resultatlöst samtal mellan USA:s president Donald Trump och den ryske diktatorn Vladimir Putin. 23 personer uppges ha skadats i attackerna mot huvudstaden.

S-ledare Löfven varnar von der Leyen för samarbete med högerextrema

Tidigare statsminister Stefan Löfven (S), numera ledare för Europeiska socialdemokratiska partiet (PES), varnar att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen närmar sig en "röd linje" genom ökat samarbete med högerextrema krafter.

– Jag kommer inte att säga exakt var den röda linjen går, men jag vet att vi närmar oss den och då måste vi agera, sade Löfven till Politico.

Varningen kommer inför ett misstroendevotum mot von der Leyen i EU-parlamentet nästa vecka. Enligt Löfven har Ursula von der Leyens EPP-grupp intensifierat samarbetet med högerextrema särskilt kring urvattning av EU:s gröna planer och att "detta är allvarligt".

Nordiska huvudstäder har renast luft

Stockholm, Helsingfors och Reykjavik har den renaste luften av Europas huvudstäder. Det visar en uppdaterad rankningfrån Europeiska miljöbyrån (EEA) som publicerades i dag fredag. Först på plats 21 finns en icke-nordisk stad (estländska Narva) på topplistan över städer med renast luft. Sämst luftkvalitet har städer i norra Italien och södra Polen.

Den nya metoden bedömer för första gången de långsiktiga hälsoriskerna från tre olika föroreningar – fina partiklar, kvävedioxid och ozon – istället för bara en. Samtidigt har byråns realtidsindex uppdaterats med timvisa data från över 3 500 mätstationer i Europa.

Nederländerna: Ryssland trappar upp kemvapenattacker

Nederländska och tyska underrättelsetjänster har funnit bevis för en utbredd och intensifierad rysk användning av förbjudna kemiska vapen i Ukraina, enligt Reuters. Användningen av bland annat kvävningsgas från drönare beskrivs som systematisk för att driva ut soldater ur skyttegravar. Nederländernas försvarsminister kräver skärpta sanktioner mot Moskva som nekar till anklagelserna.

Ombudsman varnar von der Leyen för snabba avregleringar

EU:s ombudsman Teresa Anjinho varnar kommissionen för att använda snabbspår för avregleringar och därmed kringgå demokratiska processer, skriver Financial Times. Anjinho menar att metoden, där lagförslag drivs igenom utan sedvanliga samråd eller konsekvensanalyser, riskerar att urholka förtroendet. Ombudsmannen har inlett granskningar av ändrade regler för bland annat jordbruksstöd och hållbarhetskrav för företag.

Trump och Putin utan framsteg om Ukraina

USA:s president Donald Trump och Rysslands diktator Vladimir Putin talade i telefon i går torsdag utan att göra framsteg kring en vapenvila i Ukraina. Putin meddelade att Ryssland inte kommer att ge upp sina mål i Ukraina, enligt en Kreml-rådgivare som AFP citerar, skriver SvD.

Tysk vänsterpopulist öppnar för samtal med ytterhögern

Ledaren för Tysklands vänsterpopulistiska parti BSW, Sahra Wagenknecht, öppnar för politiska samtal med ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AfD). Utspelet, som rapporteras av Euractiv, bryter mot den strikta brandvägg som tyska partier upprätthåller mot AfD. Wagenknecht sade i dag fredag att det är odemokratiskt att utesluta ett parti med stöd av var femte väljare. AfD välkomnar utspelet och hävdar att informella samtal redan pågår, vilket BSW förnekar. AfD är klassat som extremistiskt av tyska myndigheter.

Svensk infrastruktur får EU-miljoner

Åtta svenska infrastrukturprojekt får totalt cirka 21,7 miljoner euro i medfinansiering från EU. Pengarna kommer från Fonden för ett sammanlänkat Europa och ska bidra till att bygga ut det alleuropeiska transportnätet. Bland projekten som beviljas stöd finns bygget av Norrköpings nya centralstation, uppgradering av isbrytare samt satsningar på digital trafikstyrning för tåg och flyg.

Danmark drar gräns för USA på Grönland

Danmark kommer aldrig att acceptera ett amerikanskt övertagande av Grönland, men är samtidigt öppet för att USA expanderar sin militära närvaro inom ramen för gällande avtal. Det sade utrikesminister Lars Løkke Rasmussen vid en pressträff i Århus, rapporterar TT/GP.

Rasmussen reser under helgen till USA för fortsatta samarbetssamtal.

– Jag är lugn och optimistisk. Men om det handlar om (att skapa) ett större USA finns det ingen chans att vi kan tillåta det, sade ministern.

EU avvisar krav på paus för AI-lag

EU-kommissionen kommer inte att pausa eller försena införandet av den nya AI-lagen. Det klargjorde en talesperson för kommissionen på fredagen. Beskedet är ett svar på påtryckningar från både tech-industrin och flera medlemsländer som velat se en fördröjning.

Enligt talespersonen ligger de lagstadgade tidsfristerna fast. Kommissionen säger sig dock ta oron på allvar och kommer att erbjuda stöd till företa för att underlätta regelefterlevnaden.

Ryssland genomförde omfattande nattligt anfall mot Ukraina

Ryssland har genomfört ett omfattande drönar- och robotanfall mot flera ukrainska städer under natten till i dag fredag, uppger Ekot. Flera platser i Kiev har träffats och minst 14 personer har skadats, enligt stadens borgmästare. Även andra städer i Ukraina rapporteras ha attackerats i nattens anfall.

Nya radarstörningar på Östersjön

Störningarna i Östersjön har eskalerat och påverkar nu även fartygs radar utöver de redan kända GPS-problemen, skriver Expressen. Svenska Sjöfartsverket bekräftar den nya utvecklingen.

– Det finns inga naturliga förklaringar för en sådan störning, sade Sebastian Wigmo vid Sjöfartsverket.

Medan Estland pekar ut Ryssland och kallar det en hybridattack, kräver flera EU-länder att EU-kommissionen agerar för att stärka de påverkade systemen. Trots störningarna bedömer Sjöfartsverket att sjösäkerheten ännu inte är påverkad.

Ryssland säger upp kärntekniskt avtal med Sverige

Ryssland har sagt upp ett bilateralt avtal med Sverige om samarbete kring kärntekniska anläggningar, enligt Ekot.

"Rysslands aviserade uppsägning av avtalet kommer inte att påverka säkerheten i Sverige", meddelar Utrikesdepartementet i ett uttalande till Ekot.

Fortsatt tyskt nej till gemensam insättningsgaranti i EU

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz signalerade på torsdagen att Tyskland fortsatt motsätter sig en gemensam insättningsgaranti inom EU, medan storbanker ser det som avgörande för att stärka det finansiella bandet inom unionen, uppger Direkt/Di.

Notiser 3 juli

Frederiksen: EU måste fylla luckorna efter USA

Danmarks statsminister Mette Frederiksen sade i dag torsdag att EU måste vara redo att fylla eventuella luckor i stödet till Ukraina om USA minskar sitt engagemang.

– Detta är ett krig om Europas framtid. Jag litar inte för en sekund på att Putin avser att nöja sig med Ukraina. Om det uppstår några luckor [när USA minskar sitt engagemang], anser jag att vi måste fylla dem, sade Frederiksen.

Hon framhöll även att EU, oavsett USA:s agerande, måste påsynda sin egen vapenproduktion för att kunna försvara sig självt och se stödet till Kiev som en del av Europas egen upprustning.

EU siktar på principavtal med USA

EU siktar på att nå ett principavtal, snarare än ett detaljerat avtal, i de pågående handelsförhandlingarna med USA efter att landets president Donald Trump hotat införa höga tullar. Det sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen vid en presskonferens i Århus i dag torsdag.

Enligt von der Leyen är förhandlingarna, med tidsfrist den nionde juli, för komplexa för ett heltäckande avtal på så kort tid.

– Vad vi siktar på är ett principavtal, sade hon.

Samtidigt som EU är redo för en lösning förbereder man sig för möjligheten att ingen tillfredsställande överenskommelse nås och kommer då att försvara europeiska intressen. Alla verktyg finns på bordet, enligt von der leyen.

Uppgift: Kommissionen vill ha permanent krisfond med nya EU-lån

EU-kommissionen förbereder ett förslag om ett permanent instrument för gemensam upplåning för att finansiera medlemsländer i kristider, skriver Financial Times. Planen, som ska presenteras i mitten av juli som del av nästa flerårsbudget, möter hårt motstånd från bland andra Sverige och Tyskland, som motsätter sig lån för att finansiera bidrag. Krav på ökade försvarsutgifter har dock fått andra traditionellt sparsamma länder som Danmark att mjukna. Förslaget kräver enhällighet i rådet.

Tyskland och Sverige skärper kontroll av rysk skuggflotta

Tyskland har, tillsammans med Sverige, skärpt kontrollerna av den ryska så kallade skuggflottan i Östersjön. Sedan i tisdags kräver tyska myndigheter fullgod försäkringsdokumentation från tankfartyg som passerar Fehmarn Bält, skriver Financial Times. Syftet är att upprätthålla G7-ländernas oljesanktioner mot Ryssland och att skydda Östersjön från miljöolyckor. Fartyg som inte uppfyller kraven riskerar europeisk övervakning och att placeras på sanktionslistor.

Oförändrad arbetslöshet i EU

Arbetslösheten låg i maj oförändrad på 5,9 procent. Det visar nya siffror som Eurostat publicerade i går onsdag. Sveriges arbetslöshet var oförändrad på 8,7 procent vilket är den tredje högsta nivån i unionen efter Spanien och Finland men högre än i Grekland.

Näringslivet kräver paus för EU:s AI-lag

Chefer för 44 europeiska storföretag, som Airbus och BNP Paribas, uppmanar EU att pausa den nya AI-lagen i två år. I ett öppet brev varnar de för att oklara regler hotar unionens konkurrenskraft, uppger Financial Times. Företagen fruktar rättslig osäkerhet och att missgynnas i den globala konkurrensen.

Ny EU-strategi ska säkra ledarroll i kvantteknik

EU-kommissionen lanserade i går onsdag en strategi som ska göra Europa till en global ledare inom kvantteknik till 203. Målet är att stärka konkurrenskraften och den tekniska suveräniteten.

Initiativet inkluderar pilotanläggningar för kvantchip och ett europeiskt kvantinternet, samt en kompetensakademi som ska inrättas 2026. EU vill även öka sin andel av globalt privat riskkapital från dagens fem procent. Ett lagförslag väntas 2026 för att ytterligare stärka industrin.

EU lanserar strategi för biovetenskap

EU-kommissionen lanserade i går onsdag en ny strategi för att göra Europa till en global ledare inom biovetenskap till år 2030. Målet är att stärka konkurrenskraften och snabbare få ut innovationer på marknaden.

Strategin, som backas av över tio miljarder euro årligen, ska vända trenden där EU tappar mark till andra regioner. Bland åtgärderna finns en kommande lag som ska förenkla regelverken för biotekniksektorn, samt en investeringsplan för att stärka klinisk forskning över nationsgränserna.

USA stoppar vapen, Ukraina söker EU-hjälp

USA stoppar delar av utlovade vapenleveranser till Ukraina, ett beslut som fattats av president Donald Trump, skriver TT/GP. Beslutet motiveras med oro för USA:s egna vapenlager. Som reaktion kallade Kiev i onsdags upp en amerikansk diplomat och varnar för att agerandet uppmuntrar Ryssland. President Volodymyr Zelenskyj meddelade samtidigt att Ukraina nu söker utökat samarbete med EU-länder om gemensam vapenproduktion.

Notiser 1 juli

Sverige ensamt om att lämna in klimatfondsplan i tid

Sverige är det enda EU-land som lämnat in sin plan för unionens sociala klimatfond innan deadline, meddelade en talesperson för EU-kommissionen på tisdagen. Fonden ska stödja utsatta grupper under den gröna omställningen och planeras vara igång från 2026.

– Det finns inga rättsliga konsekvenser för att inte lämna in i tid. Det handlar mer om att vi ville ha fonden igång från början av nästa år, sade talespersonen.

Flera medlemsländer har skickat in utkast och kommissionen uppmanar nu övriga länder att skyndsamt färdigställa sina planer. Kommissionen behöver fem månader för att utvärdera dem.

Uppgifter: EU kan acceptera 10-procentiga tullar

EU-kommissionen är beredd att acceptera en generell tull på tio procent på de flesta varor som exporteras till USA. Det rapporterar TT/GP, som hänvisar till källor hos Bloomberg. I utbyte kräver EU sänkta tullar på viktiga varor som läkemedel och flygplan samt lättnader i USA:s befintliga tullar på bilar och stål. Handelskommissionär Maroš Šefčovič meddelade i går måndag att han reser till Washington i veckan för förhandlingar inför en tidsfrist den 9 juli.

”Den ryska offensiven verkar ha tappat luften”

Ukrainas högsta militära chef hävdar att Rysslands försök till en sommaroffensiv ”håller på att gå i stöpet”, efter att ukrainska styrkor tryckt tillbaka ryssarna i Sumy-regionen. ”Det finns inga tecken på att det skulle vara på något annat vis”, säger militärexperten Joakim Paasikivi till SvD.

Polen inför gränskontroller mot Tyskland och Litauen

Polen kommer att införa tillfälliga gränskontroller mot Tyskland och Litauen på grund av oro över irreguljär migration, enligt Euronews. Premiärminister Donald Tusk meddelade beslutet i dag tisdag och kontrollerna träder i kraft nästa måndag.

– Vi anser att det tillfälliga återinförandet av kontroller är nödvändigt för att minska de okontrollerade migrationsflödena över den polsk-tyska gränsen till ett minimum, sade Tusk vid ett regeringsmöte.

Beslutet kommer efter att Tusk uttryckt frustration över att Tyskland skickar tillbaka migranter till Polen.

EU-rapport: Rättssystemen stärks och digitaliseras

EU-kommissionen publicerade i dag tisdag sin årliga granskning av medlemsländernas rättsväsen. Rapporten, resultattavlan för rättsskipning, visar på generella framsteg med ökad digitalisering och kortare handläggningstider i flera länder. Nytt för i år är ett fokus på den inre marknaden, där rapporten pekar på ett relativt högt förtroende hos företag för nationella konkurrensmyndigheters oberoende. Granskningen utgör underlag för den kommande rapporten om rättsstatens principer.

Euroområdets inflation når ECB:s målnivå

Inflationen i euroområdet steg till 2,0 procent i juni, upp från 1,9 procent i maj, enligt preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. Det innebär att inflationen nu når Europeiska centralbankens målnivå.

Tjänstesektorn driver prisökningarna med en årlig inflationstakt på 3,3 procent, medan energipriserna fortsätter falla med 2,7 procent jämfört med samma månad förra året. Kärninflationen, rensad för volatila priser på energi och livsmedel, låg oförändrad på 2,3 procent.

Stora skillnader finns mellan medlemsländerna – från Estlands 5,2 procent till Frankrikes 0,8 procent.

Tysk minister i Kiev lovar fortsatt militärt stöd

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul anlände i går måndag till Kiev för att diskutera fortsatt stöd till Ukraina, rapporterar Reuters. Besöket sker i ett läge där osäkerhet kring USA:s engagemang har ökat pressen på de europeiska länderna.

– Vi kommer att fortsätta stå stadigt vid Ukrainas sida så att landet kan fortsätta försvara sig framgångsrikt – med modernt luftvärn och andra vapen, sade Wadephul i ett uttalande.

Tyskland är Ukrainas näst största militära stödgivare.

Sánchez medarbetare häktad i spansk muthärva

Santos Cerdán, en tidigare nära medarbetare till Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, häktades i går måndag, skriver Financial Times. Cerdán utreds för bland annat mutbrott och deltagande i en kriminell organisation i en härva kopplad till offentliga byggkontrakt. Häktningen ökar pressen på Sánchez, vars regering försvagats av flera korruptionsanklagelser.

– Faller den ene i domstol, måste den andre också falla, sade oppositionspartiet PP:s Cuca Gamarra.

Turkiskt domstolsbesked lyfte börsen

Turkiets börs steg kraftigt efter att en domstol i går måndag sköt upp ett politiskt laddat rättsfall mot landets största oppositionsparti, CHP, rapporterar Financial Times. Beslutet skapade ett kortsiktigt andrum för investerare oroade över politisk instabilitet. Analytiker varnar dock för att den förlängda osäkerheten riskerar att försvaga oppositionen och därmed gynnar president Recep Tayyip Erdoğan. Nästa förhandling i fallet är nu satt till den 8 september. Fallet ses av kritiker som ett tecken på urholkad demokrati.

Rysk-azerisk spricka fördjupas efter polisräd

Den diplomatiska spänningen mellan Baku och Moskva har eskalerat efter att azerisk polis i går måndag slog till mot den ryska nyhetskanalen Sputniks kontor i Baku, rapporterar Yle. Två medarbetare greps. Räden följer på en rad händelser som ansträngt relationen. Nyligen ställde Azerbajdzjan in ett planerat Moskvabesök i protest mot att rysk polis dödat två azerier. En misstänkt rysk nedskjutning av ett azeriskt passagerarplan i fjol har också förvärrat den diplomatiska krisen mellan länderna.

Notiser 30 juni

Beräkning: svensk export till USA kan minska med 9 procent

Sveriges export till USA kan minska med omkring 9 procent om de amerikanska tilläggstullarna består under längre tid, enligt en simulering från Kommerskollegium. Trä-, pappers-, fordons- och stålindustrin drabbas hårdast med minskningar på upp till 30 procent.

Samtidigt visar simuleringen att EU:s motåtgärder kan minska svensk import från USA med hela 17 procent. USA:s totala export väntas minska med 12 procent medan Kina ökar sin export till alla regioner förutom USA.

Resultaten avser effekter på medellång sikt, cirka fem år efter att tullarna införts, och bör enligt myndigheten tolkas med försiktighet.

Minskad kolsänka hotar EU:s klimatmål

EU:s förmåga att binda koldioxid i skog och mark har minskat, vilket hotar klimatmålet för 2030. Det framgår av en ny rapport från Europeiska miljöbyrån EEA som publicerades i dag måndag. Kolsänkan har försvagats med 30 procent det senaste decenniet på grund av äldre skogar, ökad avverkning och klimatrelaterade störningar som bränder och torka. Sektorn, som i dagsläget kompenserar för cirka sex procent av EU:s utsläpp, har dock fortsatt stor potential med rätt åtgärder, enligt rapporten.

Massiv rysk flygattack mot Ukraina

Ryssland genomförde natten till söndagen sin mest omfattande flygattack mot Ukraina sedan krigets början, skriver Financial Times. Över 530 robotar och drönare avfyrades i en attack som enligt Kiev syftar till att nöta ut landets luftförsvar. President Zelenskyj vädjar om fler luftvärnssystem från väst och sade att Ukraina är redo att köpa dem från USA. Samtidigt har Zelenskyj undertecknat ett dekret om att dra Ukraina ur Ottawakonventionen, som förbjuder personminor.

Trump avvisar förlängd tullpaus för EU

USA:s president Donald Trump har inga planer på att förlänga den tullpaus som löper ut den nionde juli. Enligt TT/GPgår beskedet emot EU:s förhoppningar och indikationer från Vita huset tidigare i förra veckan. Utan ett nytt handelsavtal hotar Trump med tullar på upp till 50 procent på nästan all EU-export till USA. Brev med besked om strafftullar kommer att skickas ut "ganska snart", sade presidenten till Fox News.

Tyska socialdemokraterna vill förbjuda AFD

Tyska socialdemokraterna (SPD) beslutade under helgen att inleda en process för att förbjuda högerextrema partiet AFD, enligt Ekot. Beslutet fattades på partiets kongress.

– Man måste ta till alla medel som står till förfogande mot ett parti som motverkar demokratin och rättsstaten, säger ungdomsförbundets vice ordförande Lasse Rebbin till Ekot.

Kritiker menar dock att AFD bör bekämpas politiskt istället och varnar för att ett förbud snarare kan stärka partiet.

Montenegro tar steg närmare EU

Montenegro har tagit ett steg framåt i sina medlemsförhandlingar med EU. I fredags stängdes förhandlingskapitlet om offentlig upphandling provisoriskt. Det är det sjunde av 33 öppnade förhandlingskapitel som nu är stängt. 

– Ett meningsfullt steg framåt på Montenegros väg mot europeisk integration, sade Polens EU-minister Adam Szłapka, som företrädde EU-länderna.

Stängningen följer efter att tre andra kapitel stängdes i december 2024. Förhandlingarna fortsätter, och överenskommelser anses inte slutgiltiga förrän alla kapitel är avklarade. Montenegro är det kandidatland som kommit längst på vägen mot EU-medlemskap, läs mer på Europaportalens faktasida.

Tyskland vill blockera omstart av Nord Stream

Tysklands regering undersöker nya lagar för att permanent stoppa en återstart av gasledningarna Nord Stream, rapporterar Financial Times. Beskedet kommer efter rapporter om att investerare vill återuppta driften. Enligt regeringen kan nuvarande lagstiftning inte stoppa ett ägarbyte i det schweiziskbaserade ägarbolaget. Berlin har även drivit ett förbud på EU-nivå, men förslaget blockerades i förra veckan av Slovakien i det senaste sanktionspaketet mot Ryssland.

Serbiens president utlovar hårdare tag efter fortsatta protester

President Aleksandar Vučić utlovar hårdare tag efter att en regimkritisk protest i Belgrad urartade i våld i lördags, rapporterar Financial Times. 77 personer har gripits, det högsta antalet under de åtta månader som demonstrationerna pågått. Protesterna, som utlöstes av en dödlig takkollaps i Novi Sad som skylls på korruption, kräver nyval. Vučić avvisar kraven och sade i söndags att inga våldsamma demonstranter kommer att benådas.

Notiser 27 juni

Orbán varnar för förbjuden Prideparad

Ungerns premiärminister Viktor Orbán varnade i dag fredag för rättsliga följder för den som deltar i helgens Prideparad i Budapest, som polisen förbjudit, rapporterar Reuters

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har uppmanat Ungern att tillåta paraden, en uppmaning Orbán jämförde med order från Moskva. Kritiker ser lagen som ett led i att nedmontera demokratin. Trots förbudet avser Budapests borgmästare att genomföra marschen som en kommunal manifestation.

Tre kandidater vill leda eurogruppen

Tre finansministrar kandiderar till posten som eurogruppens ordförande. Spaniens Carlos Cuerpo, Irlands Paschal Donohoe och Litauens Rimantas Šadžius ställer upp i valet som hålls den 7 juli.

Donohoe är nuvarande ordförande sedan 2020. Vinnaren behöver enkel majoritet – minst 11 av 20 röster från euroländernas finansministrar.

Eurogruppen är ett informellt organ där euroländernas finansministrar samordnar ekonomisk politik. Ordförandeposten gäller för 2,5 år och kan förnyas.

EU-länder minskar luftföroreningar – jordbrukets utsläpp kvarstår som problem

Utsläppen av viktiga luftföroreningar fortsätter minska i de flesta EU-länder, enligt en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, EEA, publicerade på fredagen. 19 av 27 medlemsländer uppfyllde i fjol sina åtaganden för alla fem huvudföroreningar.

Störst framsteg har gjorts med svaveldioxid, där 25 länder redan nått sina mål för 2030. Däremot kämpar sex länder fortfarande med att minska ammoniakutsläppen från jordbruket.

"Många medlemsländer kommer att finna det mycket utmanande att uppnå de strängare utsläppsmålen som satts för 2030 och framåt", skriver EEA i ett uttalande.

Utsläppsmålen är en del av EU:s direktiv om nationella utsläppsminskningar för att skydda människors hälsa och miljön.

EU stärker konsumentskyddet vid tvister

EU-parlamentet och ministerrådet nådde i går torsdag en preliminär överenskommelse om nya regler för tvistlösning utanför domstol. Reglerna ska göra det enklare för konsumenter att lösa problem med företag utan att gå till domstol.

Företag måste nu svara inom 20 arbetsdagar om de vill delta i tvistlösningen. Reglerna omfattar även handlare från länder utanför EU, vilket är viktigt då två av fem nätköp görs från sådana handlare.

Splittring inom tyska SPD om Rysslandspolitiken

Tyska Socialdemokraternas (SPD) ledare Lars Klingbeil möter internt motstånd mot partiets upprustningsplaner inför partikongressen som inleds på fredag, enligt Financial Times. En grupp partimedlemmar, däribland Peter Brandt, son till tidigare förbundskanslern Willy Brandt, har undertecknat ett manifest som förespråkar "gradvis återgång till avspänning och samarbete med Ryssland".

– Jag delar inte uppfattningen att Ryssland kommer att attackera Nato. Den ryska armén har visat svagheter i Ukrainakriget, sade Peter Brandt till tidningen.

Konflikten speglar en djupare splittring mellan partiets yngre pragmatiker och äldre medlemmar som värnar om Brandts "Ostpolitik"-arv.

Apple backar i EU – öppnar App Store

Apple ger efter för trycket från EU-kommissionen och kommer att tillåta appar utanför sin egen App Store i EU, rapporterar Financial Times. Beskedet kom i går torsdag, på sista dagen för att undvika nya böter under lagen om digitala marknader (DMA). Företaget, som redan bötfällts med 500 miljoner euro, är dock kritiskt.

– Vi håller inte med om detta resultat och planerar att överklaga, sade en talesperson för Apple.

EU-kommissionen ska nu granska om ändringarna är tillräckliga för att följa lagen.

EU utökar lista över invasiva arter – flera finns i Sverige

EU har lagt till 26 nya arter på sin förteckning över invasiva arter, enligt TT/GP. Flera av dessa, som lövplattmask och parkslide, finns redan i svenska hem och trädgårdar.

– De har spridit sig väldigt snabbt och det är ju en anledning till varför de orsakar så mycket problem, säger Johan Linnander, handläggare på Naturvårdsverket.

Arter som parkslide och mink undantas från utrotningskrav på grund av stor spridning, men fastighetsägare får inte sprida, sälja eller transportera dem. Listan inkluderar även "dörrknackare" som sikahjort och asiatisk jättebålgeting, som ännu inte finns i Sverige men kan utgöra framtida hot.

Rekordlåg bilproduktion i Storbritannien

Brittisk fordonsproduktion föll i maj till den lägsta nivån på 76 år, enligt siffror som publicerades i dag fredag. Produktionen minskade med 33 procent jämfört med samma månad förra året, rapporterar Financial Times. Raset beror främst på USA:s importtullar som fått tillverkare som Aston Martin att pausa sin export. Ett nytt handelsavtal mellan länderna, som sänker tullarna, väntas träda i kraft på måndag och inge visst hopp för den pressade industrin.

Notiser 26 juni

EU hotar med svarstullar mot USA

EU förbereder svarstullar mot USA även om amerikanerna behåller sina grundtullar på tio procent. Det sade kommissionär Stéphane Séjourné i en intervju med Bloomberg TV i tisdags, rapporterar Affärsvärlden. Enligt Séjourné måste EU ”ombalansera” för att skydda ledande sektorer från vad han kallar ett asymmetriskt avtal. Han lyfte flygindustrin som ett exempel, där europeiska Airbus inte får utsättas för "orättvis konkurrens" från Boeing. Förhandlingar pågår för att undvika kraftigt höjda tullar den 9 juli.

von der Leyen ställs inför misstroendeomröstning efter Pfizergate

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen står inför en misstroendeomröstning efter en skandal kring covidvaccin, rapporterar Financial Times. Högerextrema EU-parlamentariker har samlat tillräckligt med underskrifter för att kräva hela kommissionens avgång.

– Initiativet handlar i grunden om att upprätthålla transparens och säkerställa en rättvis demokratisk process, säger rumänske EU-parlamentarikern Gheorghe Piperea som lägger fram motionen i dag torsdag.

Bakgrunden är den så kallade Pfizergateskandalen där EU-domstolen i maj dömde mot kommissionen för att ha vägrat offentliggöra textmeddelanden mellan von der Leyen och Pfizers vd under vaccininköp 2021.

von der Leyen förväntas överleva omröstningen som kan ske nästa månad, men kan tvingas till politiska kompromisser.

EU förenklar statsstöd till grön industri

EU-kommissionen antog i går onsdag ett nytt ramverk för att påskynda medlemsländernas investeringar i grön industri. Reglerna förenklar stöd till allt från förnybar energi till tillverkning av nettonollteknik och kritiska råvaror. Syftet är att stärka EU:s konkurrenskraft och förhindra att investeringar flyttar från Europa. Ramen, som ersätter den tillfälliga krisramen, ska ge förutsägbarhet fram till slutet av 2030 och tillåter mer stöd till mindre gynnade regioner i medlemsländerna.

EU-uppgörelse ska skydda vid bankkriser

EU:s ministerråd och EU-parlamentet nådde i går onsdag en politisk överenskommelse om nya regler för att hantera krisande banker. Reformen ska underlätta för små och medelstora banker att få tillgång till branschfinansierade skyddsnät, som insättningsgarantifonder, vid en kris. Målet är att skydda skattebetalare och medborgare från att behöva stå för kostnaderna.

Svensk kaffeost får EU-skydd

EU-kommissionen godkände i dag torsdag svensk "kaffeost" som skyddad ursprungsbeteckning. Den färska, osaltade osten som traditionellt serveras i kaffe tillverkas i norra Sverige, bland annat i Norrbotten, Västerbotten och Lappland.

Kaffeost görs av ren-, get- eller komjölk och har en mild smak som påminner om kokt mjölk, ibland med rökiga eller karamelliserade undertoner. Dess särskilda egenskaper kommer från regionens klimat, rika sommarbete och traditionella tillverkningsmetoder, skriver kommissionen.

Produkten ansluter sig nu till över 3 667 andra skyddade namn i EU:s databas.

Ungern varnar diplomater från att delta i förbjuden Prideparad

Ungerska myndigheter har skickat brev till flera ambassader i Budapest där de varnar diplomater från att delta i lördagens Prideparad. 

Paraden har förbjudits av polisen efter en ny kritiserad ungersk lag som, i strid mot EU-rätten,  begränsar  mötes- och demonstrationsfriheten för bland andra homosexuella. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppmanar ungerska myndigheter att låta paraden få äga rum.

Ny krigstribunal ska åtala Rysslands ledning

Ukraina har tillsammans med Europarådet enats om att inrätta en särskild tribunal för att ställa Rysslands ledning till svars för aggressionsbrottet. Avtalet undertecknades i går onsdag, skriver Financial Times. Domstolen fyller ett juridiskt tomrum då Internationella brottmålsdomstolen (ICC) saknar jurisdiktion för just detta brott. Enligt avtalet kan rättegångar hållas även i de anklagades frånvaro.

Island planerar folkomröstning om EU-medlemskap 2027

Islands regering vill hålla en folkomröstning år 2027 om att återuppta samtalen om ett EU-medlemskap, enligt Ekot.

– Det osäkra världsläget har bidragit till att diskussionen har tagit fart, sade Islands statsminister Kristrún Frostadóttir .

Island lämnade in en medlemskapsansökan efter finanskrisen 2008, men drog senare tillbaka den.

Ukraina utmanar Ryssland i Afrika

För att motverka ryskt inflytande i Afrika har Ukraina inlett en diplomatisk offensiv, rapporterar Reuters. Kiev har öppnat åtta nya ambassader, erbjuder militärträning till Mauretanien och använder livsmedelsbistånd för att vinna stöd. Nästan 300 000 ton spannmål har skickats som hjälp. Målet är att utmana Rysslands betydligt större närvaro, som omfattar runt 40 beskickningar och starka säkerhetsband på kontinenten.

EU-utskott vill se stärkt skydd för paketresenärer

EU-parlamentets konsumentskyddsutskott antog i dag torsdagen sin förhandlingsposition för skärpta regler för paketresor. Förslaget, en lärdom från pandemin och tidigare konkurser, ska ge resenärer rätt till återbetalning inom fjorton dagar och möjlighet att neka presentkort. Oanvända presentkort ska återbetalas. Dessutom förtydligas rätten att avgiftsfritt avboka resan vid extraordinära händelser på resmålet. Efter att parlamentet röstat för ståndpunkten väntar förhandlingar med ministerrådet om lagens slutliga utformning.

Spänt i Polen inför dom om presidentval

Polens Högsta domstol ska den 1 juli avgöra giltigheten av det presidentval som oppositionspartiet Lag och rättvisas (PiS) kandidat Karol Nawrocki vann. Regeringskoalitionen kräver omräkning efter larm om felräknade röster, skriver Euractiv. Avgörandet ligger hos en av domstolens kammare, tillsatt under PiS-styret och inte erkänd av EU. Åklagare varnar för att tidsfristen är för kort för att hinna granska över 50 000 valprotester.

EU-hushållens energianvändning minskade igen

Energianvändningen i EU:s hushåll minskade med 5,6 procent under 2023 jämfört med året innan, det andra året i rad med en nedgång. Det framgår av nya data som Eurostat publicerade i går onsdag. I Sverige var minskningen betydligt måttligare: 0,1 procent

Uppvärmning av bostäder och vatten stod för över tre fjärdedelar (77,6 %) av förbrukningen. De viktigaste energikällorna var naturgas (29,5 %), el (25,9 %) samt förnybart och biobränslen (23,5 %). Hushållssektorn representerade drygt en fjärdedel av den slutliga energianvändningen i unionen.

Flexiblare gasregler ska sänka priser

EU-parlamentet och ministerrådet är överens om att införa mer flexibla regler för påfyllnad av medlemsländernas gaslager. Syftet är att motverka prisspekulation och sänka energipriserna. Den informella uppgörelsen nåddes i onsdags. Dagens strikta krav på 90 procent fyllda lager till 1 november har drivit upp priserna. Nu får länderna mer tid och kan även avvika från målet vid svåra marknadsförhållanden.

Kommissionen föreslår ny EU-rymdlag

EU-kommissionen föreslog i går onsdag en ny gemensam rymdlag. Målet är att stärka säkerhet, motståndskraft och hållbarhet i en alltmer trafikerad rymd. Förslaget ska ersätta dagens splittrade nationella regler med ett enhetligt ramverk för att bland annat hantera rymdskrot, införa cybersäkerhetskrav och mäta verksamhetens miljöpåverkan. Enligt kommissionen finns runt 11 000 satelliter i omlopp i dag och ytterligare 50 000 beräknas under det kommande årtiondet. Förslaget ska nu förhandlas mellan EU-parlamentet och ministerrådet.

Teslas försäljning i Europa faller för femte månaden i rad

Teslas försäljning i Europa föll med 27,9 procent i maj jämfört med samma månad förra året, enligt Reuters. Detta är femte månaden i rad med nedgång för den amerikanska elbilstillverkaren, trots att den totala elbilsförsäljningen i regionen ökade med 27,2 procent.

Teslas marknadsandel i Europa har sjunkit till 1,2 procent från 1,8 procent för ett år sedan. Samtidigt har kinesiska tillverkare dubblerat sin marknadsandel till 5,9 procent. Kinesiska BYD registrerade nästan lika många fordon som Tesla i maj, efter att ha sålt fler än Tesla i april.

Nedgången förklaras med att kunder väljer billigare kinesiska elbilar och i vissa fall protesterar mot vd Elon Musks högerpopulistiska  ställningstaganden.

Notiser 24 juni

Zelenskyj vädjar till Nato om stöd för försvarsindustrin

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade i dag tisdag Nato att stödja landets försvarsindustri. Vädjan kom inför alliansens toppmöte i Haag där medlemsländerna väntas anta ett nytt mål för försvarsutgifter på fem procent av BNP, rapporterar Reuters. Det nya målet har drivits av USA:s president Donald Trump. Zelenskyj betonade vikten av att Ukraina leder utvecklingen av drönarteknologi.

– Låt oss säkerställa att vår och våra partners försvarspotential verkar för vår fred, inte för Rysslands galenskap, sade Zelenskyj.

Utelämnat EU-parlament stämmer ministerrådet om försvarsfinansiering

EU-parlamentets rättsliga utskott röstade i dag tisdag för att stämma ministerrådet som samlar medlemsländernas regeringar för att ha uteslutit parlamentet från beslutsprocessen kring försvarsfinansieringsinstrumentet SAFE.

– Även nödvändiga mål rättfärdigar inte att man ignorerar den rättsliga grunden för demokratiskt deltagande i EU, sade den socialdemokratiske EU-parlamentarikern René Repasi, som sitter i utskottet, i ett uttalande.

Ministerrådet antog förordningen den 27 maj genom att använda artikel 122 i EU-fördraget vilket kringgår parlamentets medbestämmande.

Ljusare utsikter för tysk ekonomi

Efter flera års stagnation börjar det ljusna för Europas största ekonomi. Flera tyska ekonomiska institut och banker har höjt sina tillväxtprognoser för i år och nästa år, rapporterar Ekot. Den positiva utvecklingen kopplas till den nya tyska regeringens satsningar på infrastruktur och skattepaket. Men utmaningar kvarstår – särskilt USA:s pågående tullbråk med EU skapar stor oro bland tyska företag.

Rättighetsgrupper kräver EU-åtgärder mot ungersk Pride-övervakning

47 rättighetsorganisationer uppmanar i ett brev EU-kommissionen att agera mot Ungerns nya lagar som tillåter ansiktsigenkänning vid Pride-evenemang. I ett gemensamt brev skickat i tisdags hävdar organisationerna att Ungerns åtgärder bryter mot EU:s nyligen antagna AI-lag.

– Detta är inte bara ett hot mot integriteten utan mot rättsstaten och en rad mänskliga rättigheter, sade Ádám Remport vid ungerska Medborgarrättsförbundet i ett uttalande.

De ungerska lagarna, som trädde i kraft i april, tillåter realtidsövervakning vid offentliga evenemang och hotar Pride-deltagare med böter upp till 500 euro. Två hbtq-evenemang har redan förbjudits under dessa bestämmelser.

Nya regler ska stärka rösträtten i EU-val

Ministerrådet har i dag tisdag antagit nya regler för att göra det enklare för EU-medborgare att rösta och kandidera i EU-valet från ett annat medlemsland än hemlandet. Reglerna ska öka valdeltagandet bland de nära 14 miljoner medborgare det berör. Åtgärderna inkluderar standardiserade anmälningsformulär och bättre information, samt skydd mot dubbelröstning och mot att man oavsiktligt förlorar sin rösträtt i hemlandet. Medlemsländerna har två år på sig att införa reglerna.

Tre dödade i ryska drönarattacker

Ryska drönarattacker har dödat minst tre personer, däribland ett barn, i Sumyregionen i nordöstra Ukraina, uppger lokala myndigheter, enligt TT/SvD. Attacken beskrivs som ”massiv” och genomfördes runt midnatt under natten mot tisdagen.

Tyskland ökar försvarsutgifterna snabbare än Frankrike och Storbritannien

Tyskland planerar att öka sina försvarsutgifter med 70 procent till 162 miljarder euro fram till 2029, enligt Financial Times. Budgetplanerna presenteras av finansminister Lars Klingbeil i dag tisdag.

Förbundskansler Friedrich Merz driver en massiv upprustning av Tyskland mot bakgrund av ett aggressivt Ryssland och ett instabilt USA. Satsningen innebär att Tyskland når 3,5 procent av BNP i försvarsutgifter de närmaste fyra åren, jämfört med Frankrikes mål på 3-3,5 procent till 2030 och Storbritanniens långsammare väg mot Natos nya femprocentsmål.

Apple i sista minuten-förhandlingar med EU om App Store

Apple förhandlar i sista stund med EU-kommissionen om ändringar i App Store för att undvika nya böter, rapporterar Financial Times. Techbolaget förväntas erbjuda eftergifter kring regler som hindrar användare från att nå erbjudanden utanför App Store.

Tidsfristen löper ut på torsdag, två månader efter att Apple bötfälldes med 500 miljoner euro för brott mot EU:s lag som digitala marknader, DMA. De nya böterna kan eskalera till fem procent av bolagets dagliga globala omsättning.

Reform UK största parti i brittisk opinionsundersökning

Högernationalistiska Reform UK är nu största parti i Storbritannien med 34 procent av väljarstödet, enligt en färsk opinionsundersökning. Det rapporterar Ekot. Partiet skulle kunna få egen majoritet om det vore parlamentsval i dag.

Det regerande Labourpartiet hamnar på andra plats med 25 procent, medan konservativa Torypartiet får 15 procent i mätningen.

Storbritannien och Ukraina i nytt försvarsavtal

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj presenterade i går måndag ett nytt avtal om gemensam militär produktion. Enligt Reuters ska avtalet, det första i sitt slag mellan länderna, stärka Ukrainas drönarproduktion genom att dela brittisk teknologi. Samarbetet, som löper över tre år, formaliserades under Zelenskyjs besök i London.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret