Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
EU:s budgetkommissionär efterlyser nya inkomstkällor till budgeten och större möjlighet att flytta om poster för att möta nya utmaningar.

Kommissionär: Låt behoven styra EU:s nästa flerårsbudget

BRYSSEL 29 april 2024

EU:s budgetchef  Johannes Hahn vill se mer behovsstyrd och flexibel EU-budget från 2028  med fler gemensamma satsningar på försvar, klimat och konkurrenskraft.

Förhandlingarna mellan medlemsländerna om EU:s budget är bland de tuffaste i unionen då det rör sig om pengar och varje medlemsland har vetorätt. Förhandlingar om EU:s flerårsbudget – som sätter ramarna för en längre period, hittills sju år – är ännu tuffare. EU:s budgetkommissionär, den österrikiske kristdemokraten Johannes Hahn, inledde i dag måndag en stor konferens om nästa flerårsbudget som ska börja gälla när den nuvarande löper ut i slutet av 2027 och troligen sträcka sig till 2034.

– Med två krig i vårt närområde, migrationstryck och en allt större konfrontation mellan demokratier och autokratier måste vår långtidsbudget anpassas till en ny verklighet, sade Hahn.

Enligt Hahn kan EU inte längre räkna med att USA kan garantera säkerheten. Ett stärkt europeiskt försvar bör åstadkommas genom investeringar i gemensamma förmågor.

– Vi kan åstadkomma mer med samma summa pengar om vi samlar våra krafter och sänker de nationella egona, till exempel genom gemensam upphandling av militär utrustning, sade budgetkommissionären.

Hahn betonade att satsningar på klimat och digitalisering bör prägla den framtida flerårsbudgeten, samtidigt som EU:s konkurrenskraft måste stärkas.

Undvik att binda budgeten till en given storlek

Kärnan i Hahns inlägg är att behoven – vad EU-länderna vill att unionen ska göra – måste styra hur stor budgeten bör vara.

– Vi bör undvika att fastna i tanken att budgeten inte får överstiga procent av EU:s bruttonationalinkomst, sade Hahn.

I dag utgörs största delen av EU:s inkomster av medlemsavgifter. Hahn föreslår att man utforskar nya möjligheter till intäkter till budgeten. En rad förslag om detta har redan lagts men många länder, inklusive Sverige, är skeptiska.

Han hänvisade även till den stora återhämtningsfonden som inrättades under coronapandemin av EU-länderna med gemensam upplåning som ett föredöme. Utbetalningar från fonden kopplas till ett antal villkor som medlemsländerna måste uppfylla och han gav exempel på när medlemsländer genomförde reformer för att uppfylla sådana villkor.

– Italien tog itu med eftersläpningen i reformen av rättsväsendet som hade hämmat företagens investeringar. I Spanien gav [coronafonden] det sista extra incitamentet för att slutföra en sedan länge planerad arbetsmarknadsreform och i den ungerska planen ingår åtgärder för att stärka rättsväsendets oberoende, sade Johannes Hahn.

Större flexibilitet

Johannes Hahn anser att dagens EU-budget alltför rigid och inte gör det möjligt att möta nya situationer såsom Rysslands invasionskrig, inflationen och energikrisen tillräckligt väl.

– Den nuvarande budgetstrukturen […] gör det svårt att reagera på en föränderlig verklighet. I nästa flerårsbudget måste vi se till att det finns en behövlig flexibilitet, sade Hahn.

I dag går stora delar av EU-budgeten, genom främst regional- och jordbruksstöd, direkt tillbaka till medlemsländerna. Endast 2,4 procent av posterna i den nuvarande flerårsbudgeten som täcker 2021-2027 klassas som flexibla för att kunna använda i förutsedda händelser.

Med större flexibilitet skulle, enligt kritiker, medlemsländerna få tillbaka mindre pengar som istället kanske skulle investeras i mer gemensamma satsningar och projekt.

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret