Gästkrönika: Mer global handel stärker EU och Sverige

Förra året exporterade svenska företag varor och tjänster till ett värde av 3210 miljarder kronor. Handeln skapar jobb i hela vårt land, i alla branscher och såväl i de stora multinationella företagen som i småföretagen. Handel med omvärlden är ett fundament för Sveriges ekonomi och det är till och med svårt att ens föreställa sig vårt land utan dessa handelsrelationer.

74 procent av Sveriges varuexport går till länderna på EU:s inre marknad. Men större delen av världens ekonomiska tillväxt sker utanför Europa och det är de marknaderna vi måste etablera bättre kontakter med för att kunna fortsätta bygga vårt välstånd. Därför är det avgörande att EU är öppet mot omvärlden så att EU kan vara en språngbräda och inte en bromskloss för svenska företags globala möjligheter.

En öppen, internationell handel har gjort EU till den största aktören på den globala handelsarenan. Förra året stod internationell handel för 25% av EU:s BNP. Men att komma vidare med nya handelsmöjligheter har visat sig mycket svårt.

Arbetet med handelsliberaliseringar inom Världshandelsorganisationen WTO har för länge sen kommit av sig. Organisationen spelar fortfarande en viktig roll för att förvalta existerande handelsavtal men förmår inte komma vidare med nya. Istället förhandlar EU sina egna frihandelsavtal, som omfattar alla EU-länder, inklusive Sverige. Dessa avtal gör det enklare och billigare för svenska företag att exportera och importera genom att ta bort såväl tullar som andra handelshinder. Men även här ser det alltmer ut som förhandlingsläget ofta låser sig.

Problem i EU och omvärlden

Delvis beror problemen på vår omvärld. Det geopolitiska läget, med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, kan staplas överst på en rad tidigare existerande problem som USA:s allt större inåtvändhet, ett delvis aggressivt Kina och olika störningar och flaskhalsar i de globala leveranskedjorna.

Men problemen finns även på hemmaplan, i EU. De senaste fem åren har EU tagit fram en stor mängd nya lagar som på olika sätt minskar möjligheterna att handla med omvärlden. De flesta av dessa är vällovliga och flera av dem till och med behövliga för att hantera snedvriden konkurrens och av hållbarhets- och säkerhetsskäl. Problemet är att balansen nästan helt slagit över till förmån för handelshindrande åtgärder. Mycket lite har beslutats de senaste åren som ökar möjligheterna till handel. EU ställer i vissa fall så långtgående krav i sina förhandlingar om frihandelsavtal att avtalen aldrig blir klara. Noterbart är “the never ending story” med förhandlingarna med länderna i den sydamerikanska unionen Mercosur. Det finns också en allmänt ökande tilltro till självförsörjningstankar och industripolitik som med subventioner och restriktioner ska göra EU mer ”suveränt”.

Ökad öppenhet – vägen framåt

Snart är det dags för val till Europaparlamentet. Många tunga beslut, inom inte bara handelspolitik utan även inom klimatomställningen och säkerhetsrelaterade frågor, kommer fattas av det nya parlamentet och dessa beslut kommer på olika sätt påverka EU:s öppenhet. Svenskt näringsliv anser att ökad öppenhet i all internationell handel bör vara ledstjärnan för svenska europaparlamentarikernas engagemang. 

I stället för att införa nya restriktioner måste vi nu åter fokusera på öppna marknader, inklusive vår egen öppenhet. Det är det enda hållbara, långsiktiga sättet att få EU och Sveriges ekonomi att växa.

Vågskålen måste tippa över åt andra hållet, åt fler istället för färre handelsmöjligheter.

Den 14 maj arrangerar Svenskt Näringsliv en handelspolitisk debatt i Göteborg med ledande svenska kandidater till Europaparlamentsvalet för att lyfta just dessa frågor. 

Henrik Isakson
Gästkrönikör
Policyansvarig handelspolitik
Svenskt Näringsliv