Draghirapporten: Investera 800 miljarder euro för bättre konkurrenskraft
BRYSSEL 9 september 2024 | "Långsamma våndor" hotarHöjd innovationstakt, lägre energipriser och stärkt oberoende och säkerhet är de tre viktigaste åtgärderna för att öka EU:s konkurrenskraft. Det menar EU-veteranen Mario Draghi som räknar med att det kommer att krävas investeringar upp till 800 miljarder euro per år, nya pengar till EU:s budget och 170 konkreta reformer.
författad av den tidigare ECB-chefen och italienske premiärministern Mario Draghi, lägger fram en plan på hur medlemsländernas konkurrenskraft och därmed ekonomi ska stärkas.
– Tillväxten har mattats av under en längre tid i EU. Produktiviteten är mycket svag, sade Draghi under en presentation av rapporten.
Skillnaden i BNP mellan EU och världens största ekonomi USA har under de senaste två årtionden ökat påtagligt: 2002 var USA:s ekonomi 17 procent större än EU:s. I fjol var skillnaden 30 procent. Under tiden har även Kina gått om EU som den näst största ekonomin. Samtidigt har hushållens disponibla inkomst stigit nästan dubbelt så mycket i USA som i EU-länderna.
Den viktigaste förklaringen till detta enligt Draghi-rapporten är den svaga produktivitetsökningen i EU. Medlemsländerna har dessutom halkat efter USA och Kina när det gäller innovation.
Tre externa faktorer pekas även ut: den öppna världshandeln som EU tidigare vunnit mycket på har saktat ned, ökade energipriser efter Rysslands Ukrainainvasion och att EU-länderna tidigare inte behövt satsa stora summor på försvar och säkerhet när USA stod som garant (se även faktaruta).
Tre omställningar väntar
Draghi pekar ut tre stora omställningar som EU nu står inför: hitta sätt att öka innovationstakten, sänkt energipriserna och anpassa sig till en mer instabil omvärld där man inte längre kan förlita sig på andra för sin säkerhet.
Draghi menar att industrin, ofta medelteknologiska företag, i EU-länderna i dag sitter fast i en "statisk struktur" som knappt utvecklats de senaste 20 åren där fokuset – såsom biltillverkning – är i det närmaste oförändrat. I USA som kontrast har nya IT-företag seglat om som de viktigaste för produktiviteten.
– Men det finns alltför många hinder för att kommersialisera innovationer och skala upp dem i EU, sade Draghi som pekade på att nästan en tredjedel av alla europeiska företag som kom att värderas till över en miljard euro flyttat till USA sedan 2008.
Han vill se ytterligare satsningar på grön energi och omfattande reformer av energimarknaden så att priset på energi från fossila bränslen separeras från priset på grön energi.
Den tredje huvuddelen i rapporten är att göra EU mindre beroende av råmaterial från diktaturer som Kina och stärka EU:s säkerhet och möjlighet att försvara sig. Två frågor som sedan ett par år stått högt på dagordningen i Bryssel.
Enligt Draghi finns runt 170 konkreta förslag i rapporten som relativt snart kan genomföras (se faktaruta nedan). EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade under presentationen att en del av dessa redan finns i hennes plan för den kommande mandatperioden och att fler kan komma att inkluderas.
Krävs "massiva" investeringar
För att nå målen i rapporten beräknas ytterligare investeringar på 750–800 miljarder euro per år, motsvarande 4,4–4,7 procent av den samlade ekonomin. Som jämförelse ges Marshallplanen efter andra världskriget vars värde motsvarade 1–2 procent av BNP. För att nå upp till sådana summor krävs både privata och offentliga investeringar.
Även EU:s budget måste reformeras bland annat genom att inrätta en specifik konkurrenskraftdel i nästa flerårsbudget som fokuserar på att stödja innovation, digitalisering, energiomställning, försvar och andra prioriterade områden. Han vill bygga vidare på EU:s stora coronafond där medlemsländerna gemensam lånade upp stora summor som sedan investerades i ekonomin. Nya egna inkomstkällor för EU-budgeten är också en lösning som tas upp.
"Långsamma våndor"
Draghi sade att EU riskerar "långsamma våndor" om man inte tar tag i frågan.
– För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse