EU antar ännu ett sanktionspaket mot Ryssland

En dag efter telefonsamtalet mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands diktator Vladimir Putin samlades EU:s försvarsministrar i Bryssel med ett tydligt budskap: de ser inga tecken på att Ryssland är redo att sluta fred och de lovar att fortsätta stödet till Ukraina genom att godkänna det 17:e sanktionspaketet mot Ryssland.

– Detta är den mest omfattande sanktionsrundan sedan krigets början, tillsammans med nya sanktioner relaterade till hybridhot, mänskliga rättigheter och kemiska vapen, sade EU:s höga representant för utrikesfrågor Kaja Kallas i en kommentar från tisdagens möte.

Hon tillade att ytterligare sanktioner redan håller på att förhandlas fram.

– Medan Putin låtsas vara intresserad av fred förbereds fler sanktioner. Rysslands handlingar och de som möjliggör dem möter allvarliga konsekvenser. Ju längre Ryssland fortsätter sitt illegala och brutala krig, desto hårdare blir vårt svar, sade Kallas.

Skepsis mot Putins fredsvilja
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur uttryckte stark skepsis mot Putins avsikter på väg in till mötet.

– Putin har aldrig ändrat sin position. Ryssland vill inte avsluta kriget. De vill fortfarande ta dessa fyra regioner plus Krim, sade Estlands försvarsminister Hanno Pevkur på väg in till mötet.

Även Tysklands försvarsminister Boris Pistorius uttryckte stark skepsis mot Putins avsikter.

– Man kan säga att samtalet i går återigen bekräftade att Ryssland ger förklaringar men att det saknas bevis för deras uttalade avsikter. Putin tycks fortsätta spela på tid, sade Pistorius.

Han påpekade att Ryssland natten före mötet genomförde massiva drönarattacker mot Ukraina.

– De mest omfattande drönarattackerna sedan krigets början, med uppskattningsvis mer än 270 drönare. Flera människor i Ukraina dödades, många skadades. Det talar ett tydligare språk än de läpparnas bekännelser vi hittills har hört, sade Pistorius.

Tillslag mot ryska skuggflottan
Det nya sanktionspaketet som antogs under dagens möte är särskilt inriktat på den ryska skuggflottan – fartyg som används för att kringgå tidigare oljesanktioner.

Det är EU:s hittills största åtgärd mot skuggflottan, med 189 nya fartyg som nu omfattas av hamntillträdesförbud och förbud mot en rad tjänster. Totalt är nu 342 fartyg listade.

Den estniske ministern Pevkur pekade på den incident som nyligen inträffade i Finska viken som visade på skuggflottans växande betydelse för Ryssland:

– För första gången någonsin visade Ryssland mycket tydligt att de står bakom skuggflottan och de började eskortera med militära tillgångar en oljetanker från skuggflottan. Definitivt när vi ser på mönstret så ökar Ryssland sin militära närvaro i Östersjön och i Finska viken, sade Pevkur.

Han underströk att skuggflottan transporterar omkring 60 procent av den ryska oljan som exporteras, och att EU kan göra mycket mer för att stoppa detta.

Ekonomisk effekt på Rysslands krigsförmåga
Enligt ministerrådet har EU:s oljepristak och sanktioner mot skuggflottan hittills minskat Rysslands intäkter med 38 miljarder euro. De ryska intäkterna i mars 2025 var 13,7 procent lägre än i mars 2023 och 20,3 procent lägre än i mars 2022.

Det nya sanktionspaketet riktar sig även mot det stora ryska oljebolaget Surgutneftegaz, som bidrar med betydande intäkter till den ryska regeringen och direkt finansierar krigsinsatsen.

Över 45 ryska företag och individer som förser den ryska armén med drönare, vapen, ammunition och militär utrustning omfattas också av de nya sanktionerna.

Stödpaket för artilleriammunition
Parallellt med sanktionerna diskuterar ministrarna också ytterligare militärt stöd till Ukraina. Ett av ärendena på dagordningen är EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas initiativ om att förse Ukraina med upp till två miljoner artillerigranater.

– Tyskland kommer att bidra väsentligt till detta med en betydande andel, bekräftade Pistorius.

Även Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) ställde sig bakom målet.

– Vår topprioritering från Sverige är att öka vårt stöd till Ukraina. Jag tror att frågan som vi kommer att diskutera nu är initiativet från den höga representanten om att förse ukrainarna med upp till två miljoner artillerigranater. Det är något som Sverige är starkt engagerat i, sade Jonson på väg in på mötet.

Två erbjudanden från Tyskland och Sverige
Tyskland presenterade ett konkret erbjudande om samarbete kring tunga vapensystem.

– Vi erbjuder våra partner ramavtal för Leopard 2 A8-stridsvagnar och för ubåtar av klassen 212 CD sade Boris Pistorius.

Han förklarade att Tyskland redan har förhandlat fram villkoren med industrin, vilket betyder att andra länder inte behöver förhandla egna avtal. Det ger både tids- och effektivitetsvinster, enligt Pistorius.

Sverige å sin sida erbjöd sig att ta ledarskap inom flera områden för att stärka EU:s försvarsförmåga.

– Vi kan erbjuda ledarskap när det gäller markstridssystem, när det gäller luftförsvarssystem och även strategiska resurser, sade Jonson.

"Ryssland vill inte ha fred"
Trots diplomatiska försök att få till stånd en vapenvila, var ministrarna eniga i sin bedömning: Ryssland vill inte ha fred på rimliga villkor.

Lettlands försvarsminister Andris Sprūds sammanfattade den gemensamma positionen.

– Den bästa säkerhetsgarantin är en välbeväpnad, vältränad ukrainsk armé. Detta är den bästa säkerheten, den starkaste, den mest effektiva säkerhetsgarantin för Ukraina och en stabil fred i Ukraina, sade Sprūds.

EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas betonade att det krävs två parter som vill ha fred:

– Det krävs två för att vilja ha fred. Det krävs bara en för att vilja ha krig. Och Ryssland vill tydligt ha krig, medan Ukraina vill ha fred. För att få Ryssland att också vilja ha fred måste vi utöva mer tryck på Ryssland, sade Kallas.