Tyskland kommer att skärpa sin kontroller av gränserna mot Polen och Tjeckien, detta efter att allt fler asylsökanden kommit in i Tyskland därifrån de senaste månaderna och antalet asylsökande ökat kraftigt i år, uppger Ekot. Situationen plus att Tyskland under senaste året tagit en miljon ukrainare har lett till en intensiv debatt om den tyska asylpolitiken och många kommuner har på sistone meddelat att de inte klarar av ta emot fler. Polen har samtidigt meddelat att man ökar kontrollen av gränsen mot Slovakien av samma anledning, rapporterar Reuters.

Allt fler tyskar tvivlar på demokratin. Allt fler delar en högerextrem världsbild, och önskar sig en stark ledare. Det visar en ny undersökning av det tyska politiska mellanskiktet, rapporterar Ekot. 8,3 procent av tyskarna, som själva anser sig stå i mitten politiskt, delar en högerextrem världsbild. Tidigare år har andelen legat omkring 2 till 3 procent.

Tyskland har lovat att ta emot 3 500 migranter som först sökt asyl i Italien. Men efter att 1 700 personer tagit sig till landet pausar man nu uppgörelsen med hänvisning till högt migrationstryck, skriver TT/GP.

Bayern skakas sedan några veckor tillbaka av en politisk skandal. Förbundslandets vice regeringschef Hubert Aiwanger kopplas till ett antisemitiskt flygblad och antisemitiska uttalanden han ska ha fällt i sin ungdom. Trots det fortsätter han som minister, rapporterar Yle.

Antisemitiska flygblad och Hitlerhälsningar i sin ungdom höll på att fälla Bayerns vice regeringschef Hubert Aiwanger. Nu går hans parti Freie Wähler upp som en raket i mätningarna – bara veckor före delstatsvalet i Bayern, skriver SvD.

Den tyska regeringen har fattat beslut om ett tillväxtpaket som man bland annat hoppas ska ge fler utländska investeringar i landet, bland annat kan företag räkna med skattelättnader om man väljer att investera i Tyskland.

– Vi måste nu skicka signalen att det lönar sig att investera i det här landet, säger Tysklands industriminister Robert Habeck, de Gröna, enligt Ekot. Kritikerna tycker dock inte att åtgärderna räcker, många kräver till exempel lägre elpriser för ökad konkurrenskraft.

Länderna inom Brics-samarbete böjd på torsdagen bland annat in ökända diktaturer som Iran, Saudiarabien och Egypten till deras gemenskap samt det svårt krisande  Argentina. Tyskland uppfattar inte den växande Bricsgruppen som ett hot som kan konkurrera med västerländska institutioner, rapporterar Euractiv.

– Utvidgningen gör Bricsländerna ännu mer heterogena. Så som institution är de inte ett hot mot den regelbaserade ordningen utan snarare enskilda medlemmar är det, som Kina och Ryssland, säger Nils Schmid, SPD:s talesperson för utrikesfrågor.