EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor gav på torsdagen klartecken för utfrågningar av alla 26 nominerade EU-kommissionärer. Utskottet har granskat eventuella intressekonflikter hos kandidaterna i förhållande till deras tilltänkta ansvarsområden.

– Vi har gjort en opartisk och grundlig analys av kommissionärskandidaternas intresseförklaringar. När vi ansåg att informationen var ofullständig bad vi om fler detaljer, sade utskottets ordförande, den bulgariske liberalen Ilhan Kyuchyuk.

Kandidaternas intresseförklaringar kommer att offentliggöras innan de kommande utfrågningarna börjar. Enligt parlamentets regler måste rättsutskottet bekräfta frånvaron av intressekonflikter för att en kandidat ska få delta i utfrågningen.

Sveriges nominerade EU-kommissionär Jessika Roswall kommer att utfrågas inför miljöutskottet i Europaparlamentet på kvällen den 5 november 2024.

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.

– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.

Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".

Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."

Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media. 

Medlemsländernas EU-ambassadörer godkände på onsdagen ett lån på upp till 35 miljarder euro till Ukraina före årets slut, rapporterar FT. Lånet är en del av G7-ländernas plan att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland. Beslutet kommer efter månader av diskussioner om hur EU:s del av det 50 miljarder dollar stora stödet ska utformas. Lånet ska betalas tillbaka med hjälp av vinster från frysta ryska tillgångar i väst. Det är oklart om USA kommer att delta i G7-planen, då Ungern och Slovakien har blockerat en förlängning av EU:s sanktioner mot Ryssland. Detta var ett villkor för USA:s deltagande. EU-parlamentet måste också godkänna lånet vilket väntas ske 22 oktober.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade på onsdagen att läget på slagfältet ger en chans att avsluta Rysslands invasion senast nästa år, rapporterar Reuters. Vid ett toppmöte i Kroatien betonade han vikten av allierades stöd, särskilt från USA.

– I oktober, november och december har vi en verklig chans att föra situationen mot fred och långsiktig stabilitet, sade Zelenskyj. Han uppmanade även sydösteuropeiska länder att investera i ukrainsk vapenproduktion och delta i återuppbyggnaden av landet.

Frankrikes nye premiärminister konservative Michel Barnier bestod på tisdagen en misstroendeförklaring som förts fram i parlamentet av vänstern, uppger TT/GP. Ett första test för hans regering som saknar egen majoritet  i parlamentet. Motionen skulle ha behövt 289 röster för att antas av en majoritet av den 577 platser stora nationalförsamlingen. Men bara 197 ledamöter anslöt sig till misstroendet mot Barnier. ¨

Enligt Politico kommer den nya statsbudgeten som presenteras under torsdagen att vara nyckeln till Barniers fortsatta politisk överlevnad.

Österrikes president Alexander Van der Bellen meddelade på onsdagen att han inte kan ge det högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, uppdrag att bilda regering, trots att det blev störst i parlamentsvalet, rapporterar Reuters. Anledningen är att FPÖ, som fick 29 procent av rösterna, saknar en koalitionspartner för att få majoritet i parlamentet.

– Det är en helt ny situation att det finns en valvinnare som uppenbarligen inget annat parti vill regera med, sade Alexander Van der Bellen.

Endast det konservativa ÖVP har inte helt stängt dörren för en koalition, men de accepterar inte FPÖ:s ledare Herbert Kickl som förbundskansler. Van der Bellen uppmanar nu de tre största partierna – FPÖ, ÖVP och socialdemokratiska SPÖ – att försöka lösa det politiska dödläget och återrapportera till honom i slutet av veckan.

EU:s nya direktiv om lönetransparens ska bli svensk lag. I remissvaren på utredningen klagar näringslivet på ökat krångel. Facken är positiva men har invändningar, rapporterar Arbetsvärlden.

EU-kommissionen antog på torsdagen en tillväxtplan för kandidatlandet Moldavien värd 1,8 miljarder euro för perioden 2025–2027. Planen syftar till att stärka Moldaviens ekonomi och närma landet EU-medlemskap genom reformer och ekonomiskt stöd. Planen bygger på tre huvudområden: ökat finansiellt stöd till bland annat investeringar i infrastruktur och energisäkerhet, förbättrad tillgång till EU:s inre marknad och stöd till socioekonomiska reformer.

Europaparlamentet varnar för Rysslands försök att påverka Moldaviens EU-vänliga väg. I en resolution på onsdagen fördöms Rysslands ökande aktiviteter inför Moldaviens kommande presidentval och folkomröstning om EU-integration. Oligarker och den ryska statliga kanalen RT anklagas för valfusk och cyberoperationer. Moldaviens säkerhetstjänst uppger att Ryssland spenderat cirka 100 miljoner euro för att påverka valet. Parlamentet uppmanar EU att stärka Moldaviens försvar mot hybridkrigföring och att införa fler sanktioner mot de som destabiliserar landet.  Alla närvarande svenska ledamöter röstade för yttrandet.

Under fjolåret omkom 20 400 personer i trafiken i EU-länderna, vilket är en lite minskning jämfört med 2022, enligt uppgifter från EU-kommissionen på torsdagen. I förhållande till befolkningen hade Sverige minst omkomna i trafiken av de 27 EU-länderna. Högst andel hade Bulgarien och Rumänien. Preliminära siffror för första halvåret 2024 pekar på att antalet trafikdöda ligger på samma nivå som i fjol.

Europaparlamentet antog på onsdagen en resolution som kritiserar Georgiens demokratiska tillbakagång och dess påverkan på landets EU-integration. Trots att Georgien blev kandidatland i december 2023, har det styrande partiet Georgiska drömmen drivit en alltmer auktoritär agenda. Resolutionen pekar på inskränkningar i mediefrihet och hbtqi-rättigheter samt ändringar i vallagar som hotar yttrandefriheten och diskriminerar utsatta grupper. Parlamentet kräver att dessa lagar upphävs för att relationen med EU ska kunna utvecklas.

EU-parlamentet vill dessutom att allt EU-stöd till Georgien stoppas till dess de kritiserade lagarna dras tillbaka och att EU inför sanktioner mot dem som undergräver Georgiens demokrati.  Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen.

Hotet från Ryssland och det instabila säkerhetsläget finns högt på agendan när Litauen går till val på söndag den 13 oktober. I debatten hörs nu också proryska, så kallade fredspartier, vilket skapar oro.

– Det är en oroande trend, säger Ignas Kalpokas, professor i statsvetenskap vid universitetet i Kaunas till Ekot.

På onsdagskvällen debatterade för första gången någonsin partiledarna för det två framgångsrika tyska ytterkantspartierna AfD och BSW med varandra i direktsänd tv i Tyskland, rapporterar Ekot. Partiledaren för AfD, högerpopulisten Alice Weidel, lyfte bland annat fram att hon och partiledaren för BSW, vänsterpopulisten Sahra Wagenknecht, har liknande positioner i sina krav på förhandlingar med den ryske diktatorn Vladimir Putin om Ukraina. 

Putin är sedan 2023 internationellt efterlyst för krigsbrott mot ukrainska barn.

Ungern gör som Nederländerna och "ansöker" om att få formellt undantag från EU:s asyl- och migrationspolitik, skriver TT/GP. Liksom den liknande ansökan som lämnades in av Nederländerna i september är det att betrakta som symbolpolitik eftersom det först krävs en ändring av EU:s grundfördrag för att ett land ska kunna få ett undantag från något av EU:s politikområden. Någon fördragsändring är inte aktuell i nuläget – inte minst beroende på att det först krävs enighet bland medlemsländerna.

Ungern har vid upprepade tillfällen de senaste fyra åren fällts i EU-domstolen för brott mot unionens asyl- och migrationsregler och därtill utdömts stora böter som de vägrar att betala – ett belopp som nu kommer att dras från deras EU-bidrag.

Ett ryskt vapenlager i gränsregionen Brjansk uppges ha träffats i en ukrainsk attack, rapporterar TT/GP. I lagret fanns enligt uppgifter från Ukraina bland annat materiel och ammunition från Nordkorea, varav  delar försvarades helt öppet. Enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass har nödläge utlysts i distriktet Karatjevskij i regionen Brjansk efter explosioner.

Norge förbjuder mc-gänget Satudarah i Norge, enligt ett beslut i landets Högsta domstol.
"Ett förbud är nödvändigt för att förebygga grov brottslighet", skriver domstolen i ett uttalande, rapporterar TT/GP. 

Mc-gänget är redan förbjudet i Tyskland och i Nederländerna. I Danmark löstes sammanslutningen upp 2023 och bytte i stället namn till Comanches.  I en ny rapport från researchföretaget Acta Publica slår man fast att Comanches är på frammarsch i Sverige, rapporterar TV4.

Den norska säkerhetstjänsten PST höjde sin bedömning av terrorhotnivån på tisdagen, från 3 till 4 på en femgradig skala, rapporterar Yle. Nivå fyra betyder att risken för terrordåd är hög. Det är framförallt hotet mot judar och israeliska mål som ökat.

USA:s president Joe Biden ställer in sin medverkan på ett stödmöte för Ukraina som hålls i Tyskland den 12 oktober, beskedet leder till att mötet skjuts upp på ombestämd tid. Biden stannar hemma på grund av orkanen Milton, rapporterar TT/GP.

Sveriges ansökan om att få stöd från EU:s stora Coronafond har dragit ut på tiden – faktum är att Sverige varit sist ut av alla medlemsländer. Nu har regeringen enats med EU-kommissionen om en ny plan och begäran om utbetalning skickas inom kort, rapporterar Ekot.

– Nu är vi i hamn, nu ansöker vi om alla pengar, 39 miljarder kronor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Ungern vill skjuta upp beslutet om ett stort stödlån till Ukraina tills efter det amerikanska presidentvalet, rapporterar Reuters. Lånet på 50 miljarder dollar planeras av G7-länderna och EU. Men för att USA ska bidra med sin del vill de att EU ändrar hur ofta sanktionerna mot Ryssland förnyas från dagens sex månader till tre år.

– Vi anser att frågan om förlängning av sanktionerna mot Ryssland bör avgöras efter valet i USA. Vi måste se i vilken riktning den framtida amerikanska administrationen går i denna fråga, sade Ungerns finansminister Mihály Varga.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att Ungerns agerande är "bedrövligt" men hoppas att landet till slut backar.

– Det gäller att sätta ännu hårdare tryck på Ungern, det har vi gjort förr, i olika frågor där de har fått ge sig till slut. Det här är en sådan fråga de behöver ge sig, därför att Ukraina behöver de här pengarna, vi andra [EU-länder] är helt överens om det, sade Svantesson inför ett möte med sina finansministerkollegor från övriga medlemsländer på tisdagen.

Kina har beslutat att införa tillfälliga tullar på konjak från EU. Detta ses som en hämnd för EU:s nyligen införda tullar på kinesiska elbilar, skriver FT. Från och med fredag måste importörer av EU-konjak betala en "säkerhetsdeposition". EU svarade snabbt med att anmäla Kinas åtgärder till Världshandelsorganisationen WTO. "Vi anser att dessa åtgärder är ogrundade och vi är fast beslutna att försvara EU:s industri mot missbruk av handelsinstrument", sade EU-kommissionen i ett uttalande. Kina överväger även åtgärder mot tunga fordon med förbränningsmotor vilket i synnerhet kan drabba tyska biltillverkare.

Sverige är berett att bidra med 1200 soldater, 24 stridsflygplan och sex stridsfartyg för Natos insatser och kollektiva försvar under 2025, rapporterar Ekot. Tydligast är bidraget med upp till 600 man till Natoenheten i Lettland från årsskiftet. Fartygen blir en del av Natos norra marinstyrka med fokus på minor. Var och när flyget ska bidra till Natos luftövervakning är inte klart än.

En EU-uppgörelse om det omdiskuterade förslaget mot barnövergrepp på nätet fortsätter att dröja. Än finns ingen majoritet bland medlemsländerna, skriver TT/GP. I Sverige har regeringen sagt ja till det kompromissförslag som tagits fram av Ungern. Oenigheten är dock fortsatt stor i många medlemsländer, inte minst Tyskland. Även om det finns ett starkt stöd för att agera mot övergreppsmaterial anser kritikerna att förslaget innebär en alltför långtgående övervakning av chattar och e-postmeddelanden.

Slovakiens premiärminister Robert Fico har uttryckt stöd för Ukrainas EU-medlemskap, men förväntar sig att Kiev ska upprätthålla gasleveranserna även efter att det nuvarande transitavtalet för rysk gas löper ut i december. – Vi stödjer villkorslöst Ukrainas medlemskap i EU, sade Fico till sin ukrainska motsvarighet Denys Sjmyhal under ett gemensamt regeringsmöte nära Uzjhorod på måndagen, rapporterar Bloomberg. Slovakien och Österrike är de främsta kunderna för den ryska gas som fortfarande flödar via Ukraina. Både Kiev och Moskva har sagt sig vara villiga att hitta en lösning, möjligen genom att byta ut rysk gas mot gas från Azerbajdzjan.

I Litauen väntar man nu på hjälp från Natos nyaste medlem Sverige, bland annat vill man att svenska flygplan ska kunna hjälpa till att markera närvaro, identifiera och eskortera bort ryska plan. Ryssland kränker Natos luftrum allt oftare, säger generalmajor Remigijus Baltrėnas, biträdande chef för Natos all militära personal, till Ekot när vi träffar honom på den nya Nato-basen i södra Litauen.

I Ukraina träffades ännu ett civilt fartyg av en rysk robot igår kväll. Det är andra gången på bara några dagar, enligt lokala tjänstemän. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters/Ekot. En hamnarbetare i Odessa ska ha dödats och fem personer ur besättningen skadades.

Portugal har i sista stund skickat in ett yttrande, vars innehåll ännu är inte är offentligt, om regeringens förslag att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Det innebär att det dröjer innan lagförslaget kan få grönt ljus av EU, enligt TT/SVT. Regeringen vill tillåta småskalig gårdsförsäljning av alkohol från den 1 juni 2025. Just nu ligger lagförslaget hos EU-kommissionen i Bryssel för granskning. Frågan är om förslaget strider mot EU-rätten och diskriminerar utländska tillverkare.

ECB måste ta höjd för en snabbare inflationsminskning och lägre tillväxttakt när direktionen samlas vid nästa veckas räntebesked. Det säger den italienske ECB-direktionsledamoten Piero Cipollone till den österrikiska radiokanalen ORF, enligt Bloomberg/Omni.

Inför årsdagen av Hamas terrorattacker mot Israel, fördömde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på söndagen Hamas terrorattacker den 7 oktober.

"Den 7 oktober 2023 vaknade världen till fasansfulla bilder av obeskrivlig grymhet, scener som för alltid kommer att etsa sig fast i våra sinnen. Det finns inget som kan rättfärdiga Hamas terrorhandlingar. Jag fördömer än en gång, och i starkast möjliga ordalag, dessa barbariska attacker", sade von der Leyen i ett uttalande.

Hon betonade vikten av ett omedelbart eldupphör i Gaza och frigivning av alla gisslan. Samtidigt poängterade hon att den humanitära situationen i Gaza var fruktansvärd och att EU strävar efter att lindra den humanitära krisen i Gaza och Libanon genom ekonomiskt stöd och humanitär hjälp.  von der Leyen sade att målet är en hållbar fred och en tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida.  Hon uttryckte även oro över ökande antisemitism och lovade att intensifiera kampen mot detta hot.

Slovakiens premiärminister Robert Fico sade i går söndag att han kommer att hindra Ukraina från att gå med i försvarsalliansen Nato så länge han leder landets regering, rapporterar Politico. Detta står i stark kontrast till Natos ny generalsekreterare Mark Ruttes uttalande om att "Ukraina är närmare Nato än någonsin". – Så länge jag är regeringschef kommer jag att se till att de parlamentsledamöter jag kontrollerar aldrig godkänner Ukrainas anslutning till NATO, sade Fico i ett tv-program. Fico har sedan han återvaldes förra hösten ändrat Slovakiens politik gentemot Ukraina. Han har lovat att inte skicka mer militär utrustning och vill istället förbättra relationerna med Ryssland. Fico planerar även att besöka Moskva nästa maj för att fira 80-årsdagen av andra världskrigets slut.

Maltas kontroversiella program för att sälja medborgarskap till förmögna utlänningar, så kallade gyllene pass, kan vara förenligt med EU-lag, enligt ett utlåtande från EU-domstolens generaladvokat Anthony Collins, rapporterar Bloomberg. Programmet, som kräver en donation på minst 600 000 euro och fastighetsköp, har kritiserats av EU-kommissionen för att öka risken för penningtvätt och säkerhetshot. Collins menar att kommissionen inte kunnat bevisa att EU-lag kräver en genuin koppling mellan en medlemsstat och den som ansöker om pass. Han anser att det är upp till medlemsländerna själva att bestämma vem som får bli medborgare. Utlåtandet är vägledande, men inte avgörande, för domstolens slutgiltiga dom som väntas om några månader. Fallet kan bli prejudicerande för liknande program i andra EU-länder.

EU-domstolen slog i fredags fast att EU-länder kan bevilja asyl till afghanska kvinnor enbart baserat på deras kön och nationalitet, utan att behöva visa att de personligen riskerar förföljelse. Domstolen menar att situationen för kvinnor under talibanerna i Afghanistan med tvångsäktenskap, brist på skydd mot könsbaserat våld och rörelsefrihet och begränsad tillgång till sjukvåd sammantaget kan ses som förföljelse.

"Det räcker att ta hänsyn till hennes nationalitet och kön []", heter det i ett utlåtande från domstolen.

Domen kom efter att två afghanska kvinnor överklagat en österrikisk domstols beslut att neka dem flyktingstatus.

En ny rapport, finansierad av EU och Europeiska kvinnolobbyn, efterlyser krafttag mot näthat riktat mot kvinnor. Rapporten lägger fram flera rekommendationer till EU-institutionerna för att bekämpa problemet. En central punkt är att skapa gemensamma definitioner av näthat i hela EU. Rapporten föreslår också att EU tar fram riktlinjer för bättre datainsamling om problemet. Förbättrad lagstiftning är en annan viktig åtgärd, särskilt när det gäller det nya direktivet mot våld mot kvinnor. Rapporten rekommenderar även att befintliga EU-lagar uppdateras för att tydligare ta upp könsaspekten av näthat.

Tysklands ekonomiministerium planerar att sänka sin prognos för landets ekonomiska tillväxt 2024. Enligt tidningen Süddeutsche Zeitung väntas Europas största ekonomi krympa med 0,2 procent i år. Detta är en nedgradering från den tidigare prognosen på 0,3 procents tillväxt. Ministeriet förutspår dock en återhämtning med 1,1 procents tillväxt 2025 och 1,6 procent 2026. Detta bygger på att regeringens åtgärder för att stimulera ekonomin genomförs fullt ut.

En exklusiv, splitterny rysk stridsdrönare har skjutits ner över ukrainskt territorium i Kostiantynivka i Donetskregionen, uppger ryska och ukrainska militära bloggar, enligt TT/SvD. Den är mycket större än andra drönare och ska kunna bära upp till två ton vapen, och enligt vad som är känt finns än så länge bara ett fåtal prototyper.

EU-domstolen har i en dom på fredagen slagit fast att när en person byter kön och namn i ett EU-land måste andra EU-länder godkänna detta. Domstolen menar att om ett land vägrar erkänna en sådan ändring, hindrar det personens rätt att fritt bo och röra sig inom EU, skriver TT/GP.

Beslutet kommer från ett fall där en person med både brittiskt och rumänskt medborgarskap blev erkänd som man i Storbritannien. När han sedan ville ändra sitt förnamn, kön och personnummer i Rumänien, sade de rumänska myndigheterna nej.

– Ett medlemslands vägran att erkänna ett lagligt byte av könsidentitet i ett annat medlemsland hindrar rätten att bosätta sig och röra sig fritt, sade domstolen i sitt beslut.

Trots att Storbritannien har lämnat EU, anser domstolen att fallet gäller eftersom ändringarna gjordes när landet fortfarande var medlem.

EU-domstolen slog på fredagen fast att handelsavtal mellan EU och Marocko från 2019 om fiske och jordbruk i det av Marocko ockuperade Västsahara är ogiltiga. Domstolen menar att avtalen bröt mot folkrätten eftersom Västsaharas folk inte tillfrågades om avtalen i tillräcklig omfattning. Domstolen säger att avtal kan vara giltiga om de ger tydliga fördelar till Västsaharas folk, men att det inte var fallet här. Detta bekräftar en dom från EU-domstolens tribunal från 2021. Domstolen ger dock ett års frist för jordbruksavtalet för att undvika plötsliga problem. Fiskeavtalet löpte ut i fjol.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell "noterar" i ett uttalande EU-domstolens beslut och lovar att stärka banden med Marocko.

"I nära samarbete med Marocko är EU fast beslutet att bevara och fortsätta att stärka de nära förbindelserna med Marocko på alla områden inom partnerskapet mellan Marocko och EU, i enlighet med principen om att alla ska tjäna varandra", heter det i uttalandet.

EU-domstolen har i en dom på fredag till stor del godkänt EU:s nya regler för lastbilstrafik, det så kallade mobilitetspaketet. Domstolen avvisade de flesta invändningar som framförts av de sju EU-länderna Litauen, Bulgarien, Rumänien, Cypern, Ungern, Malta och Polen.

EU-domstolen gick dock på de sju ländernas linje när det gäller regeln om att lastbilar måste återvända till företagets hemland var åttonde vecka. Domstolen ansåg att beslutsfattarna – EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet – inte hade tillräcklig information för att bedöma om denna regel var rimlig.

Nya EU-regler om förares vilotider, regelbunden hemkomst och utstationering av förare för vissa uppdrag godkändes dock. Domstolen menar att de nya reglerna skapar en bra balans mellan bättre arbetsvillkor för förare och rättvisa affärsvillkor för företagen.

Tre kandidater till nästa EU-kommission, från Ungern, Nederländerna och Polen, kunde på torsdagen godkännas utan intressekonflikter. Övriga 23, däribland svenska Jessika Roswall (M), kommer att få lämna in kompletterande uppgifter till Europaparlamentets rättsliga utskott, rapporterar Politico. 

Frågan om intressekonflikter är den första granskningen i EU-parlamentets process med att godkänna kandidaterna till nästa EU-kommission. Därefter vidtar publika utfrågningar för att parlamentet ska kunna avgöra huruvida kandidaterna är lämpliga för sina uppdrag. Jessika Roswall har föreslagits som ansvarig för miljöfrågor i kommissionen.

Europas ekonomi och företag halkar efter USA och Kina, enligt Nicolai Tangen som är vd för den mäktiga norska Oljefonden. Han säger i en intervju med Ekot att han är oroad över utvecklingen i Europa.

– Vi ser att det finns mer innovation, mer kreativitet, mer tillväxt och mer risktagning i amerikanska bolag, sade han.

Talmannen för det georgiska parlamentet har undertecknat en lag som kraftigt inskränker sexuella och könsminoriteters rättigheter, rapporterar Yle. Georgiens president Salomé Zurabisjvili har vägrat att underteckna lagen, vilket resulterade i att den fördes tillbaka till parlamentet för godkännande. Lagen liknar lagar som Ryssland har infört.

Moldavisk polis varnar för att Rysslandsvänliga grupper försöker påverka landets kommande presidentval, rapporterar Reuters. Enligt polischefen Viorel Cernăuţeanu har över 130 000 moldavier mutats för att rösta mot EU-närmande och för Rysslandsvänliga kandidater.

– Vi står inför ett utbrett fenomen av finansiering och korruption som syftar till att störa valprocessen i Moldavien, sade Cernăuţeanu. Valet den 20 oktober ses som ett test för sittande president Maia Sandus EU-vänliga politik. Samtidigt hålls en folkomröstning om Moldaviens möjlighet att gå med i EU.

Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat, skriver FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.

Turkiet har infört stränga åtgärder som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året.

Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.

EU-ländernas försök att skapa en egen batteriindustri för att minska beroende från Kina går trögt, det visar inte minst det som har hänt vid Northvolts i Skellefteå. Enligt DN ska en av orsakerna till förseningarna finnas i att tillverkningsutrustningen av batterierna, som inhandlats från ett kinesiskt företag kopplat till landets regim, haft så stora tekniska och dokumentmässiga brister att det fördröjt produktionen. 

EU-kommissionen beslutade i dag torsdag att stämma Ungern i EU-domstolen. Anledningen är en ny ungersk lag som EU anser bryter mot unionens regler. Genom lagen har myndigheterna skapat ett särskilt kontor som ska undersöka utländsk påverkan på val och landets suveränitet. EU menar att lagen kränker grundläggande rättigheter och friheter så som rätten till privatliv, yttrandefrihet och föreningsfrihet.

"Kontorets breda befogenheter kommer att påverka många personer och organisationer på ett oproportionerligt sätt", anser EU-kommissionen.

Karin Karlsbro från Liberalerna ska framåt leda arbetet i EU-parlamentet med ekonomiska frågor som rör Ukraina.

Det första stora ärendet handlar om ett förslag från EU-kommissionen där G7-länderna ska låna ut upp till 45 miljarder euro till Ukraina. Pengarna ska betalas tillbaka med hjälp av avkastning från ryska tillgångar som har frysts.

– Vi har pratat om det länge, men det är nu vi på riktigt har möjligheten att låta Ryssland få betala för återuppbyggnaden av Ukraina i stor skala. Det är bråttom att få beslut på plats, och jag kommer att arbeta för en snabb process, sade Karlsbro i ett uttalande.

EU-kommissionen har begärt att få information om vilka parametrar som flera stora sociala plattformar använder i sina rekommendationsalgoritmer. EU vill titta närmare på algoritmernas roll när det handlar om risker med koppling till bland annat val, mental hälsa och skyddet av minderåriga. Det rapporterar Reuters/Omni, som skriver att EU-kommissionen har bett Youtube, Snapchat och Tiktok komma med information på området.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffades på onsdagen i Bryssel för att förbättra relationerna efter brexit. De har kommit överens om att hålla årliga toppmöten från och med 2025.

Starmer sade att de ska samarbeta mer kring tillväxt, klimatfrågor, energisäkerhet och olaglig invandring. Han betonade dock att Storbritannien inte kommer att återgå till fri rörlighet, tullunionen eller den inre marknaden.

von der Leyen välkomnade samarbetet: – I dessa osäkra tider måste likasinnade partners som vi samarbeta närmare, sade hon, enligt FT.

Båda sidor varnar för snabba resultat efter fyra år av spända relationer. EU vill se att Storbritannien följer handelsavtalen, särskilt gällande Nordirland. Starmer ska träffa von der Leyen igen innan årets slut.

EU-parlamentets utfrågningar av de nominerade till nästa EU-kommission kommer att hållas den 4–12 november, skriver TT/GP. Att svenska Jessika Roswall och de övriga kommissionärerna frågas ut så pass sent innebär att nästa kommission tidigast kan tillträda från den 1 december. Den exakta ordningen för utfrågningarna har ännu inte publicerats.

Fram till dess ska EU-parlamentets rättsliga utskott, med start i dag torsdag, granska alla 26 kommissionärskandidaters ekonomiska intressen för att se om det finns några möjliga intressekonflikter med deras uppdrag som kommissionär. Den 18 oktober väntas granskningarna vara klara.

Italien kommer att erbjuda 10 000 extra arbetstillstånd nästa år för utländsk personal som tar hand om äldre och funktionshindrade, uppger Reuters. Detta är en del av ett nytt paket med migrationsregler som regeringen antog på onsdagen. Italien har länge haft brist på vårdpersonal på grund av en åldrande befolkning och låga födelsetal. De extra tillstånden läggs till de 452 000 arbetstillstånd som tidigare utlovats för perioden 2023-2025. Premiärminister Giorgia Melonis högerregering har infört åtgärder för att minska olaglig invandring, men utökar samtidigt lagliga vägar för arbetskraftsinvandring.

EU-kommissionen har beslutat att ge ytterligare 30 miljoner euro i humanitärt stöd till Libanon. Detta kommer utöver de 10 miljoner euro som redan utlovats i september. Totalt har EU nu gett över 104 miljoner euro i humanitärt stöd till landet i år.

Stödet ska gå till mat, boende och sjukvård för de mest utsatta. EU uppmanar till vapenvila både vid gränsen mot Libanon och i Gaza.

Konflikten har tvingat många i Libanon att fly sina hem. Sedan 2011 har EU gett 971 miljoner euro i humanitärt stöd till landet för att hjälpa både libaneser och flyktingar.

Minst åtta personer har skadats efter att ett bostadshus träffats av rysk beskjutning mot staden Charkiv i Ukraina natten mot torsdag, uppger regionens guvernör Oleh Synjehubov i ett inlägg på Telegram, enligt TT/SvD.

Rysslands president Putins förslag om ändringar den ryska kärnvapendoktrinen väcker reaktioner i Ukraina.

– Ryssland har inget annat att komma med än sina tomma hot om kärnvapen, de gör allt för att skrämma väst, säger den ukrainske statsvetaren Ihor Reiterovych i Kiev till Ekot.

Enligt Putins förslag ska Ryssland framöver kunna använda kärnvapen mot länder som inte har det – om angriparlandet får aktiv hjälp från en annan kärnvapenmakt.

EU-kommissionen erbjuder 35 500 ungdomar födda 2006 chansen att resa gratis i Europa nästa år. För att få en resebiljett måste de sökande svara på frågor om EU. Sedan starten 2018 har över 1,3 miljoner ansökt om 319 000 biljetter.

Ukrainska styrkor kommer att dra sig ur staden Vuhledar belägen på en taktiskt betydelsefull kulle i östra Ukraina, rapporterar Yle. Det bekräftade Ukrainas östra militärledning  på onsdagen. Ukraina har försvarat staden sedan den ryska invasionen för två och ett halvt år sedan.

Ryssland har med artillerield attackerat en marknad i centrala delar av storstaden Cherson i södra Ukraina, rapporterade GP/TT på tisdagen. Minst sju civila personer har dödats, uppger en regional åklagarkammare.

Det blir ingen varaktig säkerhet i Europa utan ett starkt och självständigt Ukraina. Det menar Mark Rutte, som i dag tillträder som ny generalsekreterare i Nato.

– Ukrainas rätta plats är i Nato, säger han, rapporterar SVT. 

Efter att arbetslösheten i EU i två år legat på eller strax över 6 procent hamnade arbetslösheten i augusti för första gången på 5,9 procent. Det meddelande Eurostat på onsdagen. I klartext betyder det att cirka 140 000 färre personer i EU var arbetslösa i augusti jämfört med motsvarande månad 2023.

För Sverige, Finland och Danmark har dock utvecklingen gått åt motsatt håll med stigande arbetslöshet. Sverige och Finland har den tredje respektive fjärde högsta arbetslösheten i EU efter Spanien och Grekland.

Källa: Eurostat 2 oktober 2024.

På begäran från medlemsländer har migrationsfrågor lagts till på den preliminära listan över ämnen som diskuteras när EU:s ledare möts på toppmöte den 17 oktober. Särskilt fokus kommer att ligga på att "stärka kontrollen av EU:s yttre gränser" och "ökat återvändande", enligt utkast till riktlinjer för rådets slutsatser, rapporterar Politico.

Redan veckan tidigare kommer ministerrådet att ta upp hur man ska öka dagens låga återvändandeandel på 19 procent av de migranter som fått besked att de måste lämna EU. De ska även diskutera hur EU ska stärka den yttre gränsen och där finns sedan tidigare ett krav på att EU finansierar en gränsbarriär och stängsel.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen Europaparlamentet och ministerrådet att den nya lagen mot avskogning kallad EUDR ges en ytterligare 12 månaders infasningstid. Detta för att alla berörda parter i EU och globalt ska hinna med eller som det heter: “för att säkerställa korrekt och effektiv implementering”.

Om politikerna godkänner förslaget skulle EU-lagen gälla från årsskiftet 2025 för stora företag och den 30 juni 2026 för småföretag.

Den franske premiärministern konservative Michel Barnier meddelade på tisdagen att landet inte får ner sitt budgetunderskott till EU-gränsen på max 3 procent. I stället för tidigare utlovat målåret 2027 vill han flytta det till 2029. I år väntas underskottet bli över 6 procent och nästa år 5 procent enligt den franska regeringen, rapporterar Bloomberg. 

De senaste 14 åren har Frankrike oftast inte följt EU:s regel om max 3 procents budgetunderskott. Bara 2017 och 2018 var det franska underskottet högst tre procent, övriga år låg man tydligt över gränsen. Under samma tid låg det svenska budgetunderskottet som sämst ett år, pandeminårtet 2020, på - 2,8 procent.  

Frankrikes konservative premiärminister Michel Barnier har framfört sin regeringsförklaring, rapporterar Ekot. Ett av de tydligaste budskapen var att Frankrike behöver spara. Storföretag kommer att beskattas hårdare, och det kommer även fossildrivna bilar att göra. Michel Barnier fångade i sitt tal upp flera av de mest infekterade politiska frågorna. Han öppnade för att reformera den av många avskydda pensionsreformen, och minimilönerna höjs med två procent.

Michel Barnier lovade att ökad mental hälsa skulle vara en av de högsta prioriteringar för regeringen för 2025. 

– Jag vill säga det tydligt: ​​mental hälsa är allas angelägenhet: staten, lokala myndigheter, företag, föreningar. Vi kommer därför att göra mental hälsa till den viktigaste nationella frågorna 2025, sade Barnier, rapporterar Euractiv.

Enligt franska myndigheter drabbas var femte medborgare av psykiska problem, särskilt ungdomar. Psykisk ohälsa är, enligt regeringens uppgifter, den främsta sjukförsäkringskostnaden i Frankrike.

Inflationen i euroområdet minskade i september till 1,8 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. Det är första gången sedan juni 2021 som inflationen understeg Europeiska centralbankens mål på 2 procent. Inflationen i euroländerna nådde sin högsta nivå i oktober 2022 med 10,6 procent.

Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken som sätter räntan för 20 euroländer, var optimistisk när hon på måndagen talade i Europaparlamentet om att få inflationen under kontroll. Det tolkas av marknaden som att en räntesänkning med 0,25 procentenheter är sannolik vid bankens möte den 17 oktober, rapporterar Bloomberg. 

Varningarna om sämre tider för den europeiska bilindustrin haglar. Nu kräver bilbranschen att EU ska mildra utsläppskraven till nästa år. Men som få bilföretag i EU vill Volvo Cars och Polestar tvärtemot att EU håller fast vid sina klimatkrav och driver på elektrifieringen, rapporterar SvD.

Försvarsalliansen Nato har ett riktmärke om att medlemsländerna ska spendera minst 2 procent som andel av bruttonationalprodukten på försvarsutgifter. Något som en stor majoritet av länderna, däribland Sverige, beräknas göra i år. Men det kommer inte att räcka, sade den avgående Natochefen Jens Stoltenberg till Politico på måndagen. 

– Den dåliga nyheten är att 2 procent inte räcker, sade Stoltenberg i intervjun. 

– Jag är inte villig att sätta en specifik siffra på det. Det är uppenbart att det måste vara betydligt mer än 2 procent, sade han.

Den svenska arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen är en av intressenterna bakom uppstarten av ett nytt forskningsinstitut i Bryssel, European Employers’ Institute (EEI). Syftet är att driva frågor utifrån arbetsgivarnas intresse inom EU.

– I en komplex och oförutsägbar ekonomisk värld behöver politiska beslut fattas baserat på fakta och siffror. Vi vill bidra till agendan för sysselsättning och sociala frågor på EU-nivå, säger Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen i ett uttalande.

Medan det högerextrema österrikiska FPÖ:s valframgångar välkomnas av det högerpopulistiska Lega ses det med skepsis av andra politiker i Italien, rapporterar Euractiv.

– Varje nynazistisk återkomst måste avvisas, sade Italiens vice premiärminister och utrikesminister, konservative Antonio Tajani, i ett uttalande på måndagen. 

Sydtyrolen som tillhörde Österrike-Ungern fram 1919 då Italien tog över är också något som nämns i sammanhanget.

– FPÖ:s ledare har kallat Sydtyrolen för en integrerad del av Österrike. Vad är nästa steg om de kommer till makten? Annektering? sade vänsterpopulistiska Femstjärnerörelsens Europaparlamentariker Mario Furore.

En  undersökning från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar att antisemitismen i Europa har nått oroväckande nivåer, rapporterar SVT. Hela 96 procent av de nästan 8 000 tillfrågade judarna uppger att de utsatts för antisemitism i någon form. Situationen har förvärrats sedan Hamas attack den 7 oktober och Israels krigföring i Gaza. Polisanmälningar om antisemitiska incidenter har ökat med över 400 procent i flera europeiska länder.

– Det här är ett betydande problem och antisemitismen ökar. Det är något som måste tas på största allvar, sade Joanna Goodey, forskningsledare vid FRA.

Ryssland planerar att höja försvarsutgifterna med en fjärdedel till 2025. Höjningen visar att president Putin satsar på att fortsätta kriget i Ukraina och öka konfrontationen med väst, skriver FT. Experter menar att Ryssland nu öppet visar sina avsikter.

– De behöver inte längre låtsas att det kan ske en återgång till det normala snart igen, sade Elina Ribakova vid Peterson Institute for International Economics.

Trots västliga sanktioner växte Rysslands ekonomi med 3,6 procent förra året. Samtidigt minskar de sociala utgifterna från 7,7 biljoner rubel i år till 6,5 biljoner nästa år.

Under måndagen prövas den danska så kallade ”ghettolagen” i EU-domstolen, en lag som anklagas för att vara diskriminerande, uppger Ekot. Lagen ger myndigheterna rätt att bland annat riva hus och tvångsflytta boende i utsatta områden, vilket regeringen menar motverkar att det skapas parallellsamhällen. De boende har tidigare prövat sin sak i danska domstolar utan att få rätt.

Marine Le Pen, ledare för det franska högerextrema partiet Nationell samling, står inför rätta i Paris för anklagelser om förskingring av EU-medel, rapporterar FT, något partiet nekar till. Åklagare hävdar att Le Pen och 24 andra, inklusive partimedlemmar och personal, felaktigt använt cirka 3,2 miljoner euro, motsvarande 36 miljoner kronor, mellan 2004 och 2016 för att betala personal i Frankrike istället för i Bryssel. Om Le Pen döms kan hon få upp till 10 års fängelse, böter på 1 miljon euro och fem års förbud att inneha valda ämbeten som exempelvis president. Detta skulle kunna få stora politiska konsekvenser i Frankrike, där hennes parti har vuxit sig starkt.

Nationell samling är inte det första franska partiet som har anklagats för att missbruka pengar från Europaparlamentet. Tidigare i år bötfälldes politiker från den liberal-kristdemokratiska-rörelsen, MoDem, en del av koalitionen som stöder Frankrikes president Emmanuel Macron, för att felaktigt använt 300 000 euro , drygt tre miljoner kronor, av EU-pengar, rapporterar Politico.

Ryssland har för 33:e natten i rad genomfört luftangrepp mot Ukraina, skriver TT/GP. Enligt det ukrainska flygvapnet attackerades elva regioner med robotar och drönare natten till måndag. I Kiev hördes explosioner och skottlossning när luftvärnet försvarade staden mot drönare. Inga skador rapporterades där, men i Mykolajiv-regionen fattade ett viktigt infrastrukturobjekt eld.

Inför det kommande EU-toppmötet i mitten av oktober vill Socialdemokraterna att Sverige “driver och agerar” för att få upp på dagordningen, vad de anser vara den ungerske premiärministern Viktor Orbáns missbruk av landets ordförandeskap i ministerrådet. EU-nämndens vice ordförande Matilda Ernkrans (S) nämnder bland annat att Orbán tvärt emot EU-ländernas vilja genomförde en så kallad fredsresa till Rysslands och Kinas diktatorer och hon är kritisk mot vad hon menar är en “väldig passivitet” från regeringens sida gentemot Ungern. Europaportalen har sökt regeringen för en kommentar, dock utan respons.  

Under andra kvartalet 2024 lämnade närmare 2400 migranter Sverige för ett land utanför EU då de inte fått tillstånd att stanna i Sverige. Det är tredje flest i EU efter Frankrike och Tyskland där 3600 respektive 2800 migranter lämnade EU efter beslut. Totalt lämnade drygt 25 000 migranter EU under andra kvartalet, meddelade Eurostat på måndagen.

Tyska kristdemokraterna CDU, som efter nästa års parlamentsval kan komma att leda landet, vill att EU-kommissionen ändrar sin inställning att  inte finansiera byggandet av gränsbarriärer, som kraftiga stängsel, för att skydda EU:s yttre gräns från oönskad migration.

– Jag förväntar mig att […] EU-kommissionen ser till att vi inte överger stater vid de yttre gränserna som Polen och Grekland, sade Alexander Throm, CDU:s ledande parlamentsledamot för inrikes frågor, till Euractiv. 

Frågan om ett EU-stängsel var upp till diskussion utan beslut vid senaste EU-toppmötet där det konstaterades att det fanns “ett delat ansvar för att fullgöra och genomföra våra gemensamma skyldigheter och effektivt skydda EU:s yttre gränser”. 

Norges justitieminister Emilie Enger Mehl funderar på att bygga ett stängsel längs hela eller delar av den norsk-ryska gränsen. Hon har inspirerats av Finlands pågående projekt att sätta upp 200 kilometer långt stängsel mot Ryssland. 

– Stängslet är mycket intressant eftersom det inte bara kan avskräcka utan även innehåller sensorer och teknik för att upptäcka personer som rör sig nära gränsen, sade Mehl till NRK.

I en rapport från Sieps om erfarenheterna från det svenska EU-ordförandeskapet 2023 punktas slutsatserna upp. Inför nästa svenska EU-ordförandeskap efter 2030, men också för att utveckla det svenska EU-arbetet i allmänhet, betonas vikten av vara tydlig med vad vill, prioritera saker som är viktiga för Sverige och på ett tidigt stadium göra inspel. Regeringen föreslås även utveckla kontakterna med EU-institutionerna och förbättra samspelet med Europaparlamentet och samråden med riksdagen.

På fredag väntas medlemsländerna hålla en omröstning huruvida de ska stödja eller fälla de nya tullarna på kinesiska elbilar som EU-kommissionen beslutat om, rapporterar Euractiv. Sverige har ännu inte officiellt bestämt sig men vid en icke-bindande omröstning i somras lade man ner sin röst. 

Femton av EU:s 27 medlemsländer, som representerar minst 65 procent av unionens befolkning, måste rösta emot tullarna för att förhindra att de införs under en femårsperiod.

Ryssland utförde en ”massiv attack” mot staden Zaporizjzja i sydöstra Ukraina natten till söndag, uppger regionens guvernör Ivan Fedorov på Telegram, enligt TT/SvD. Minst fem personer har skadats. Flera bostadshus har  attackerats och det kan finnas skadade i rasmassorna, enligt guvernören.

Beskrivningar av symtom som den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj upplevde innan han dog i straffkolonin raderades, enligt dokument som nyhetssajten The Insider tagit del av, skriver TT/SvD. Medicinska experter som den ryska oberoende publikationen talat med säger att symtomen tyder på att Navalnyj förgiftades.