Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 13 september

Intensiva strider i östra Ukraina

Ryska styrkor har intensifierat sina angrepp i östra Ukraina, särskilt kring den omstridda staden Kurachove, rapporterar Reuters. Ukrainska trupper kämpar för att hålla linjen i detta kritiska skede av kriget, enligt uppgifter från Kiev. Ryssland pressar även mot järnvägsknutpunkten Pokrovsk, cirka 33 km norr om Kurakhove, i ett försök att öppna nya attacklinjer och störa ukrainsk logistik. Ukrainska styrkor är hårt pressade men uppger att de avvärjt 64 angrepp nära Kurachove och 36 nära Pokrovsk under det senaste dygnet. Dessa fronter står för över två tredjedelar av de cirka 140 sammandrabbningar som rapporterats längs hela frontlinjen.

EU fördömer iransk leverans av missiler till Ryssland

EU fördömde på fredagen överföringen av iransktillverkade ballistiska missiler till Ryssland, något de menar “är ett direkt hot mot europeisk säkerhet”. Iranska ballistiska missiler kan nu användas för att orsaka ytterligare lidande och förstörelse i Ukraina, heter det i uttalandet.

Sysselsättningen steg – närmar sig EU-mål

75,8 procent av alla personer i EU mellan 20 och 64 år var i sysselsättning under årets andra kvartal, meddelade Eurostat på fredagen. Det betyder att det återstår 2,2 procentenheter för EU att nå målet 2030: 78 procents sysselsättning

De flesta arbetsgivare har svårigheter att hitta rätt personal

Omkring 80 procent av arbetsgivarna i EU har mer eller mindre problem med att hitta rätt arbetskraft, enligt en rapport från EU-byrån Eurofound. Var tredje anställd uppskattas dessutom vara antingen överkvalificerad eller underkvalificerad för sitt jobb. År 2023 rekryterade en fjärdedel av företagen arbetare utan den kompetens som krävs. Enligt Eurofound finns en tydlig koppling mellan underkvalificerad arbetskraft och bristen på vidareutbildning på arbetsplatsen.

Österrikes hyllning till Kristersson: ”Föredöme”

Statsministern har fått ett brev om den svenska migrationspolitiken från sin österrikiska motsvarighet, den konservative förbundskanslern Karl Nehammer
– Vi delar gärna med oss till andra vad vi gjort,  säger Ulf Kristersson (M) till SvD. Kristersson kommer nästa onsdag att besöka Wien och den österrikiska regeringen tillsammans med den nye migrationsministern Johan Forssell (M).

Polen stödjer Ukrainas önskan om långdistansvapen

Polen har anslutit sig till kraven på att låta Ukraina använda västtillverkade långdistansvapen mot mål i Ryssland. Detta framkom under USA:s utrikesminister Antony Blinkens besök i Warszawa på torsdagen.

– Vi bör fortsätta leverera avancerade luftförsvarssystem [till Ukraina] och ta bort begränsningar för långdistansvapen, sade Polens utrikesminister Radosław Sikorski vid en presskonferens, enligt Reuters.

Blinken, som avslutar en Europaresa, sade att han haft ingående diskussioner med ukrainska tjänstemän om krigets utveckling och deras behov. Han avslöjade dock inte om USA är redo att godkänna sådana attacker. Ryssland har varnat att ett sådant beslut skulle fördjupa vad de kallar USA:s och Europas direkta inblandning i kriget och utlösa en reaktion från Moskva.

Northvolts omstrukturering väcker oro för Europas batteriindustri

Northvolt, Sveriges ledande batteritillverkare, har beslutat att minska sin verksamhet och skära ner på personal. Detta har väckt farhågor om Europas förmåga att konkurrera med Asien inom elbilsbatterier, uppger nyhetsbyrån Reuters. Företaget stoppar nu produktionen av katodaktivt material och skrotar planer på en svensk anläggning. Beslutet kommer efter försenade leveranser och förlusten av ett stort BMW-kontrakt. Experter menar att detta visar på EU:s beroende av asiatiska leverantörer.

Northvolt har säkrat order värda över 50 miljarder dollar, men kämpar fortfarande med lönsamheten. Företagets utmaningar belyser svårigheter att minska beroendet av Kina, som kontrollerar 85 procent av den globala battericelltillverkningen.

Vänsterkonservativa söker samarbete i EU

Tyska vänsterkonservativa partiet BSW och slovakiska premiärministern Robert Ficos parti Smer bekräftar nya försök att stärka "vänsterkonservativa" band i Europaparlamentet, rapporterar Euractiv. En ny parlamentsgrupp är dock fortfarande avlägsen. Parlamentariker från den tjeckiska vänsteralliansen Stačilo! som har två ledamöter i Europaparlamentet föreslog i veckan att BSW skulle kunna bilda en ny grupp med Stačilo! och Smer.

För att bilda en parlamentsgrupp krävs minst 23 ledamöter från sju medlemsländer. De tre partierna har för närvarande endast 13 ledamöter från tre länder.

Partierna delar en ekonomiskt vänsterinriktad och socialt konservativ hållning, samt motstånd mot militärt stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland.

Ny studie visar ökad fattigdom i Frankrike

En ny undersökning från hjälporganisationen Secours Populaire och opinionsinstitutet Ipsos visar att fattigdomen ökar i Frankrike. Studien, den 18:e i ordningen, pekar på flera oroväckande trender:

  • 62 procent av fransmännen säger att de har upplevt eller riskerat fattigdom, en ökning med 4 procentenheter sedan 2023.
  • 52 procent kan inte spara pengar och 16 procent har minuskonto varje månad.
  • 47 procent har svårt att betala energiräkningar, en ny högstanivå.

Särskilt utsatta är låginkomsttagare och boende på landsbygden. Studien visar också stora skillnader i tillgång till sjukvård, kollektivtrafik och sociala tjänster mellan stad och landsbygd. Resultaten tyder på att den ekonomiska situationen för många fransmän har försämrats det senaste året, trots regeringens åtgärder mot inflation och höjda energipriser.

Notiser 12 september

ECB sänker räntan i euroländerna

Europeiska centralbanken sänkte på torsdagen som väntat sin viktiga inlåningsränta med 0,25 procentenheter till 3,5 procent. Det meddelade ECB-chefen Christine Lagarde. Inlåningsräntan är den ränta som den penningpolitiska inriktningen styrs med.

ECB förväntar sig att inflationen kommer att sjunka mot målet på 2 procent under andra halvan av 2025. Prognosen visar en inflation på 2,5 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 1,9 procent 2026. Ekonomin i euroområdet väntas samtidigt växa långsamt de kommande åren. ECB spår en tillväxt på 0,8 procent 2024, 1,3 procent 2025 och 1,5 procent 2026.

Ryssland inleder motoffensiv i Kurskregionen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har för första gången bekräftat att Ryssland har startat en motoffensiv i Kurskregionen, rapporterar Ekot. Hårda strider pågår nu i flera byar som tidigare kontrollerades av Ukraina.

– Ryssland har inlett sin motoffensiv i Kursk. Allt enligt vår plan, sade Zelenskyj.

Svenskt partibråk kostade toppjobb i EU-parlamentet

Liberalernas Karin Karlsbro har lämnat samarbetet med Centerpartiet i Europaparlamentet. Detta efter att Centern kritiserat Liberalernas samarbete med SD i Sverige. Beslutet fick oväntade följder som att Sverige gick miste om ordförandeposten i biståndsutskottet, rapporterar Ekot.

Tidigare hade partierna en gemensam delegation i den liberala gruppen RE. Men när Karlsbro hoppade av minskade delegationen från tre till två ledamöter. Detta ledde till att Sverige förlorade sin chans till ordförandeposten som skulle gått till Centerpartiets Abir Al-Sahlani.

– Jag behövde sätta ner foten mot Centerpartiet. Liberalerna är inte en trampolin till något parti, sade Karlsbro.

Ungersk utmanare i hälarna på Orbán

I Ungern visar en opinionsundersökning att det nybildade partiet Tisza, lett av oppositionspolitikern Péter Magyar, skulle få 39 procent av rösterna. Det är bara fyra procentenheter mindre än Viktor Orbáns högernationalistiska regeringsparti Fidesz som skulle få 43 procent. Om resultatet står i sig till parlamentsvalet 2026 skulle Ungern få ett tvåpartisystem då övriga partier i undersökningen inte klarade röstspärren på fem procent.

USA och Storbritannien överväger Ukrainas begäran att slå längre in i Ryssland

USA och Storbritannien signalerade på onsdagen att de var öppna för Ukrainas begäran att använda deras vapen för att slå mot militära mål djupare in i Ryssland, rapporterar Bloomberg. USA:s president Joe Biden kommer att diskutera saken när han träffar Storbritanniens premiärminister Keir Starmer i Washington senare i veckan. Att Iran ska ha skickat ballistiska missiler till Ryssland kan medverka i att Storbritannien och USA ändrar sin hittills restriktiva hållning mot att låta Ukraina använda deras vapen för mål längre in i Ryssland. 

Tyskland lovar smidig gränskontroll – stöd från Ungern och Italien

På onsdagen sade en talesperson för Tysklands inrikesministerium att de nyligen införda gränskontrollerna sannolikt skulle följa exemplet med befintliga kontroller vid bland annat de polska och österrikiska gränserna, som har varit på plats sedan tidigare, rapporterar Euractiv.

Kontrollerna ska inte ske vid fasta kontrollstationer utan genom stickprov och mobila kontroller där polisen flaggar in misstänkta fordon när de har "antydningar om människosmugglare och gränsöverskridande brottslighet", sade talespersonen.  

Medan Greklands konservative premiärminister Kyriakos Mitsotakis kritiserade de nya tyska gränskontrollerna och antydde att Tysklands nuvarande välfärdspolitik kan vara skyldig till att attrahera migranter, välkomnade de högerpopulistiska regeringarna i Ungern och Italien beslutet.

Efter Kinabesök – Spanien motsätter sig nya EU-tullar

Samtidigt som EU försöker samlas runt en gemensam femårig tullpolitik mot Kina för att förhindra att statssubventionerade kinesiska elbilar ta över marknaden, så försöker olika EU-länder parera Kinas eventuella mottullar. Kinas mål är att övertyga tillräckligt många europeiska länder om att biltullarna mot Kina är en dålig idé så att de kommer att motsätta sig eller urvattna de slutliga EU-tullarna, rapporterar Bloomberg

På sitt fyra dagar långa besök i Kina, för att få till ett elbilssamarbete och hindra kinesiska tullar på spanskt griskött, sade den spanske premiärministern och socialdemokraten, Pedro Sánchez, på onsdagen att EU “måste ompröva” tullpolitiken mot Kina. Något han också fick medhåll om från den tyska regeringen som likt Spanien har stora affärer i Kina. Även Sverige har uttryckt skepticism mot att införa elbilstullar mot Kina.

Därmed drar det  ihop sig till en oviss final när EU-länderna ska ta ställning till tullarna i oktober. Skulle minst 15 medlemsländer som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning gå emot de nya tullarna mot Kina, faller förslaget. 

Lagrådet: Osäkert om gårdsförsäljning är förenligt med EU-rätten

Rättsläget är osäkert och det finns en risk att regeringens förslag om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol kan komma att anses inte vara förenlig med EU-rätten, det skriver Lagrådet i ett färskt yttrande, enligt Dagens Juridik. Samtidigt konstaterar Lagrådet att ett risktagande som avvägs mot den utredning som finns måste anses ligga inom regeringens handlings- och bedömningsutrymme. Risken i sig leder därför inte till någon erinran från Lagrådets sida.

Storbritannien inför avgift för svenskar och andra från EU

Svenskar som reser till Storbritannien kommer från och med att i april nästa år behöva betala en avgift på drygt 130 kronor för viseringsfrihet, rapporterar Ekot. Detta gäller medborgare från alla EU-länder, förutom Irland, inklusive barn och bebisar. Britter, mellan 18 och 70 år, som reser till EU-länder kommer att få betala runt 80 kronor i en motsvarande avgift för viseringsfrihet.

Revisorer pekar på brister i EU-klimatsatsning

En ny rapport från Europeiska revisionsrätten kritiseras EU:s stora coronafond för bristande tydlighet i klimatåtgärderna. Revisorerna varnar för att de gröna bidragen kan vara överskattade med 34,5 miljarder euro. De påpekar också problem med hur klimatmål formuleras och rapporteras, samt att vissa projekt som märkts som "gröna" inte alltid är miljövänliga. Faciliteten är en stor investering och bör bidra till EU:s klimatmål, men det finns diskrepanser mellan planering och praktik, slår den ansvariga revisorn Joëlle Elvinger fast.

Mussolinis barnbarn lämnar Italiens bröder

Rachele Mussolini, barnbarn till Italiens tidigare diktator Benito Mussolini, har beslutat att lämna premiärminister Giorgia Melonis parti Italiens bröder. Hon anser att partiet är för högerinriktat och känner sig mer hemma i det mer mittenorienterade Forza Italia, rapporterar Reuters. Mussolini säger att hon vill ansluta sig till ett parti som ligger närmare hennes "måttfulla och centristiska känslor". Beslutet kommer efter att hon nyligen kritiserat partiets hållning i frågor om minoriteters rättigheter. Italiens bröder har rötter i en fascistisk rörelse efter andra världskriget. Trots Melonis försök att framställa partiet som mer mainstream, menar kritiker att dess hårda linje i frågor som invandring och samkönat föräldraskap visar på motsatsen. Mussolinis beslut att byta parti tros vara kopplat till dessa rättighetsfrågor, särskilt efter en nylig dispyt med Meloni om en algerisk boxares könstillhörighet.

Italiens budgetplan försenas till oktober

Italien kommer inte att presentera sin nya budgetplan förrän nästa månad, vilket innebär att EU:s deadline i september missas. Anledningen är att parlamentet vill att finansdepartementet tar hänsyn till kommande revideringar av ekonomiska tillväxtdata för 1995-2023. Italien har i år hamnat i EU:s formella förfarande för alltför stora underskott efter att budgetunderskottet för 2023 uppgick till 7,4 procent av BNP, långt över EU:s gräns på 3 procent.

Brics ska diskutera kriget i Ukraina – Kina skickar toppdiplomat

Kinas stöd till Ryssland beskrivs som avgörande för att hålla i gång den ryska krigsmaskinen. När Brics-alliansen samlas i Ryssland för att diskutera fredssamtal skickar nu Kina toppdiplomaten Wang Yi.

– Är det något land som skulle kunna påverka Ryssland är det Kina, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker, till SVT.

Notiser 11 september

USA: Betydande militärt samarbete mellan Ryssland och Kina

Kina som ofta förnekat att de förser Ryssland med vapen till deras invasionskrig i Ukraina försöker bara dölja ett omfattande militärt samarbete mellan länderna, menar USA, rapporterar Politico.

– Peking ger Moskva "mycket betydande" hjälp för att stärka deras krigsmaskin, och i gengäld lämnar Ryssland över sin noggrant bevakade militärteknik på ubåtar och missiler, sade USA:s vice utrikesminister Kurt Campbell i Bryssel på tisdagen. Amerikanska myndigheter vill att EU agerar mot Kinas militära stöd till Ryssland.

Ny kommission presenteras tidigast på tisdag

Om allt går vägen med Sloveniens godkännande av sin kommissionärskandidat, vilket väntas ske på fredag, kommer EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att presentera sitt förslag på ny EU-kommission på tisdag när Europaparlamentet sammanträder i Strasbourg.

Trump duckade frågan om Ukrainakriget – två gånger

Två gånger fick Donald Trump, under tisdagens presidentvalsdebatt i USA, frågan om han ville att Ukraina skulle vinna kriget mot Ryssland. Två gånger vägrade han svara ja eller nej på frågan, rapporterar Aftonbladet

Ylva Johansson: Egypten har framgångsrikt förhindrat irreguljär migration

I ett gemensamt uttalande på måndagen från EU-kommissionär Ylva Johansson och den egyptiska regimen konstateras att landet, som har över nio miljoner migranter av olika nationalitet inom sina gränser, samtidigt “framgångsrikt förhindrat irreguljär migration” över Medelhavet. EU och Egypten enades om att fortsätta bekämpa och förhindra människohandel och illegal utvandring från landet.

USA ser över vapenvillkor för Ukraina

USA ser över frågan om Ukraina ska få använda amerikanska långdistansvapen för att nå mål långt inne i Ryssland, rapporterar TT/GP.

– Vi jobbar på det just nu, säger president Joe Biden inför att USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans brittiske kollega David Lammy träffar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen.

Självmorden minskar i EU – ökar i Sverige

Antalet självmord i EU har minskat med 13 procent på tio år mellan 2011 och 2021, meddelar Eurostat. Under samma tid har självmorden i Sverige ökat med 11 procent. 

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp.

Tyskland utökar gränskontroller – väcker starka reaktioner

På måndag kommer Tyskland att införa utökade gränskontroller mot samtliga nio grannländer för att få ner antalet asylsökande, rapporterar Ekot. Det väcker starka reaktioner i EU och Polen kallar till exempel planerna för oacceptabla. Sverige har haft “tillfälliga” gränskontroller mot EU-länder oavbrutet sedan 2015.

Tyskland, som delar landgräns med åtta EU-länder, planerar också att bygga anläggningar vid sina gränser där asylsökande får vänta medan myndigheterna undersöker om det inte är EU-länderna de kommer i från som ska behandla deras asylansökan enligt EU-regler, rapporterar Euroactiv.

Moskvas flygplatser fick stänga efter ukrainska drönarattacker

Ukraina har genomfört en av sina största drönarattacker mot Ryssland sedan krigets början tvingade fram stängning av flygplatser runt huvudstaden, rapporterar The Guardian.

Notiser 10 september

Sverige presenterar nytt militärt stödpaket till Ukraina

På måndag presenterade regeringen sitt 17:e militära stödpaket till Ukraina, värt 4,6 miljarder kronor. Stödpaketet fokuserar på produktion snarare än donation och innehåller tre större upphandlingar av materiel, inklusive ammunition till stridsfordon 90 och kamouflageutrustning. Paketet inkluderar även militär utrustning för markstrid, såsom luftvärnsrobotar, pansarvärnsvapen och skyddsutrustning. För att stärka den marina försvarsförmågan överlåts sex Stridsbåt 90 och två sjösättningsvagnar. Dessutom anskaffas materielsatser till JAS 39 Gripen för att möjliggöra framtida donationer. Paketet innehåller även ekonomiska donationer på 700 miljoner kronor till internationella fonder och initiativ. Sverige har totalt bidragit med 48,1 miljarder kronor i militärt stöd sedan februari 2022. Fram till juni 2024 låg Sverige, enligt Kiel Institutet, på sjätte plats över de EU-länder som ger mest till Ukraina räknat på givarlandets andel av BNP, listan toppas av Danmark. 

Bryssels borgmästare: Stoppa ungerska bussmigranter vid gränsen

Philippe Close, socialdemokratisk borgmästare i Bryssel stad, kallade på måndagen det ungerska hotet att bussa “illegala migranter” från Ungern till Bryssel för en "provokation" och krävde att den belgiska federala regeringen "blockerar dessa bussar vid gränsen".

Scholz vill se fredsförhandlingar med Ryssland

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger att han vill se en fredskonferens om Ukraina där även Ryssland deltar. Uttalandet har en inrikespolitisk dimension men kommer också i en tid när Ukraina befinner sig i ett trängt läge där en förhandlingslösning kan kännas mer lockande, säger Fredrik Löjdquist, Chef över Centrum för Östeuropastudier, till Ekot.

Tyskland inför fler tillfälliga gränskontroller

Tyskland förlänger och utvidgar sina gränskontroller för att bland annat förhindra terrorbrott. Det uppger landets inrikesminister Nancy Faeser vid en presskonferens, enligt TT/GP. Den 16 september inför Tyskland kontroller vid landgränsen mot Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Belgien och Danmark, åtgärden löper på sex månader till att börja med. Tyskland har sedan tidigare förstärkta gränskontroller vid gränsen mot Polen, Tjeckien, Österrike och Schweiz.

EU och Armenien inleder visumdialog

På måndagen meddelade EU-kommissionen och Armenien att de inleder en dialog om visumliberalisering. Målet är att Armenien ska uppnå visumfrihet för korta vistelser i EU. Dialogen är en del av det bredare EU-Armenien-samarbetet som har utvecklats sedan undertecknandet av EU-Armenien-avtalet CEPA 2017. Fokus ligger på reformer inom dokument- och gränssäkerhet, migrationshantering, korruptionsbekämpning och upprätthållande av grundläggande rättigheter. 

– Det är ett steg framåt i vårt gemensamma mål att föra folket i Armenien och EU närmare varandra och ett erkännande av Armeniens ansträngningar att stärka sina band och gemensamma värderingar med EU, sade EU-kommissionär Margaritis Schinas i ett uttalande.

Notiser 9 september

Miljonsatsning ska få fler svenskar till EU

Regeringen föreslår att 1,3 miljoner kronor i kommande budget ska gå till att förstärka tränings- och coachningsstödet till svenskar inför EU:s uttagningsprov och tillsättningar av strategiskt viktiga tjänster inom EU-institutionerna.

– Det är en prioriterad fråga för regeringen att stärka den svenska närvaron i EU. Svenskar är ovana vid EU:s uttagningsprov och rekryteringsprocess och därför behövs den här satsningen på träning och coachning, sade EU-minister Jessika Roswall (M) i ett uttalande.

EU överväger sanktioner mot Slovakien för demokratibrott

EU-kommissionen överväger att införa sanktioner mot Slovakiens regering under premiärminister Robert Fico för att ha urholkat rättsstaten, skriver FT. Enligt EU-tjänstemän förbereder kommissionen ett varningsbrev till Bratislava om att ändra sin politik. Kommissionen är särskilt oroad över Ficos inskränkningar av domstolarnas oberoende, inklusive beslutet att avskaffa en antikorruptionsbyrå. EU:s villkorsmekanism kan hålla inne med 12,8 miljarder euro om det finns risk för missbruk. Kommissionen ser även över möjligheterna att återkräva 2,7 miljarder euro som Slovakien fått i stöd från EU:s coronafond.

Ännu en vindkraftsjätte hotar dra sig ur

Nu flaggar även den tyska energijätten RWE för att det inte blir några nya svenska havsbaserade vindkraftparker utan statligt stöd. – Det kommer att behövas ett stödsystem, säger Matilda Machacek, Norden-chef för havsbaserad vindkraft, enligt TT/GP.

Ryska cyberangrepp mot Nato- och EU-länder

Tysk underrättelsetjänst varnar för en rysk cyberenhet med nära kopplingar till makten i Kreml, skriver TT/GP. Gruppen "UNC2589", som kopplas till en enhet inom den ryska underrättelsetjänsten GRU, ligger bakom en rad cyberangrepp mot flera Nato- och EU-länder.

Ryska drönare kränkte Nato-luftrum

En rysk drönare ska ha kränkt rumänskt luftrum natten till söndag, uppger Rumäniens försvarsdepartement, enligt Ekot. Händelsen ska ha inträffat i samband med en attack mot mål på andra sidan Donaufloden i grannlandet Ukraina. Även på lettisk mark ska en rysk drönare ha slagit ned i Rezekneregionen, det rapporterar Aftonbladet med hänvisning till lettiska public service-bolaget LSM. Rumänien och Lettland är medlemmar i militäralliansen Nato.

Ukrainsk officer: Inga planer på att lämna Kursk

Ryssland har under de senaste dagarna intensifierat sina anfall mot Kurskregionen och även mot den angränsande regionen Sumy i Ukraina. Samtidigt har Ukraina i nuläget inga planer på att dra sig tillbaka från Kursk, det säger flera soldater och officerare som Sveriges Radio pratat med.

Stora protester mot Barnier och Macron

Tiotusentals människor demonstrerade i Frankrike på lördagen för att protestera mot att Michel Barnier utsetts till ny premiärminister, skriver TT/GP. Vänstern hade uppmanat till protester sedan president Emmanuel Macron i torsdags utsåg den konservative EU- och brexitveteranen Michel Barnier till premiärminister.

ECB antas inleda våg av räntesänkningar

Europeiska centralbanken (ECB) väntas sänka sin viktigaste styrränta med 0,25 procentenheter på torsdag, skriver TT/SvD. Sänkningen skulle bli den andra i år, efter alla höjningar i inflationschocken. Den antas också bli startskott för en våg av sänkningar av andra centralbanker – även Riksbanken.

Notiser 6 september

Glädjande tillväxtsiffror justeras ned – Sveriges justeras upp

Preliminära siffror från i slutet av juli pekade på en BNP-tillväxt i euroländerna under årets andra kvartal på 0,3 procent jämfört med föregående kvartal. Detta var en något högre tillväxt än ekonomer hade förutspått. Men reviderade BNP-siffror som kommer i dag fredag visar på att tillväxten i euroländerna måste justeras ned till 0,2 procent – den nivå som ekonomerna initialt hade räknat med. Bäst under andra kvartalet gick den polska ekonomin som växte 1,5 procent följt av Grekland och Nederländerna. Sverige hade den fjärde svagaste BNP-förändringen med en minskning på 0,3 procent jämfört med årets första kvartal. Det är dock en uppjustering med 0,5 procentenheter jämfört med den preliminära uppskattningen.

Zelenskyj uppmanar västallierade att ignorera Moskvas "röda linjer"

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade på fredagen västallierade att låta landet använda långdistansvapen för motverka attacker från ryskt territorium, trots Moskvas varningar, rapporterar Reuters. Detta kom samtidigt som USA lovade ytterligare 250 miljoner dollar i vapenstöd till Ukraina. Zelenskyj talade vid en samling av Ukrainas allierade på flygbasen Ramstein i Tyskland och betonade behovet av långdistanskapacitet för att pressa Ryssland att söka fred. USA:s försvarsminister Lloyd Austin pekade på Ukrainas offensiv i Kursk-regionen som ett exempel på hur Ukraina försöker ta initiativet på slagfältet. Även Tyskland och Kanada lovade under mötet att ge ytterligare vapen till Ukraina.

Tjeckisk minister uppmanar till minskad import av rysk gas

Tjeckiens handelsminister Jozef Síkela tillika landets EU-kommissionärskandidat har i ett brev till EU:s energikommissionär och flera europeiska motparter uppmanat till intensifierade ansträngningar för att minska EU:s beroende av rysk gas, rapporterar Euronews. Síkela varnar för att rysk gas inte bör tillåtas in i Europa genom bakdörren efter att ett gastransitavtal mellan Gazprom och Ukraina löper ut vid årets slut. Han föreslår att omvända gasflöden genom Tjeckien kan ersätta de 40-42 miljoner kubikmeter rysk gas som dagligen flödar genom Ukraina. Síkela betonar i brevet vikten av att hitta alternativa leverantörer och undvika situationer där formellt icke-rysk gas kan bytas mot rysk gas under transporten. EU har minskat sitt beroende av rysk gas från över 40 till 8 procent sedan kriget i Ukraina inleddes men Síkela menar att ansträngningarna måste intensifieras ytterligare.

Norrmän sjukast på 15 år

Andelen sjukanmälda anställda i Norge nådde under andra kvartalet upp till 7,1 procent vilket är den högsta noteringen sedan svinpesten härjade 2009, meddelade Statistisk sentralbyrå på torsdagen. Omräknat i utgjorde detta närmare elva miljoner arbetsdagar, av dessa var 85 procent en följd av läkares sjukskrivningar.

Sommaren 2024 den varmaste hittills

Sommaren 2024 var den hittills varmaste som EU:s klimattjänst Copernicus har registrerat globalt sett, skriver TT/GP. Det ökar sannolikheten för att året som helhet blir det varmaste som uppmätts.

Dyra elbilar och minskat statligt stöd sänker försäljning

Volkswagen och Volvo Cars minskade denna vecka sina stora ambitioner att utmana Tesla och nya kinesiska rivaler, vilka tillsammans dominerar elbilsförsäljningen, rapporterar Bloomberg. Orsakerna till motgångarna för europeiska biltillverkare är tvåfaldiga: bilarna är för dyra och staterna har minskat sitt ekonomiska stöd vid bilköp. Resultatet har blivit en kraftig nedgång i försäljningen. Försäljningen av europeiska bilar, fossil- och eldrivna, fick en knäck vid coronapandemin, följt av hög inflation och höjd ränta och har därefter inte kommit tillbaka till tidigare nivåer.

Ökat intresse för Europaportalen

2024 har varit det bästa året hittills för Europaportalen räknat i antalet unika besökare under de första åtta månaderna. Särskilt april, maj och juni med 51 000 unika besökare bara på EU-valdagen den 9 juni, visade på ett kraftigt ökat intresse för sidan. Trenden har hållit i sig och under augusti registrerade Kantar-Sifo som mäter trafiken en uppgång på 66 procent jämfört med augusti förra året.

Fler sysselsatta i EU

Andelen sysselsatta i EU-länderna steg under årets andra kvartal med 0,1 procent jämfört med de tre föregående månaderna, visar uppgifter från Eurostat på fredagen. Sverige tillhörde de medlemsländer där sysselsättningsgraden minskade på kvartalsbasis: - 0,3 procent. På årsbasis ökade sysselsättningen med 0,9 procent i EU och 0,5 procent i Sverige.

EU ökar humanitärt stöd till Ukraina inför vintern

EU-kommissionen ökar sitt humanitära stöd till Ukraina med ytterligare 40 miljoner euro inför den kommande vintern. Av detta belopp går 35 miljoner euro till humanitära projekt i Ukraina och 5 miljoner euro till stöd för ukrainska flyktingar i Moldavien. Fokus är att förbereda Ukraina för de kalla vintermånaderna genom att reparera skadade byggnader, säkerställa elförsörjning och uppvärmning samt erbjuda skydd till de mest behövande.

Vänsterrebell blir tysk maktspelare

Extremhögern röner framgångar i Tyskland, men det är en annan ytterkantskraft som kan få verkligt inflytande. Vänsterutbrytaren Sahra Wagenknecht har klättrat i opinionen med en politik som i stora drag överensstämmer med den som förs längst ut till höger, skriver TT/SvD.

Revisorer: EU hade inte full beredskap för coronapandemin

I en rapport slår Europeiska revisionsrätten fast att EU:s två medicinbyråer, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), inte var "helt förberedda för en utdragen pandemi" när covid-19 slog till, men att de i allmänhet klarade krisen "på ett bra sätt". ECDC:s insatser försvårades av låg datakvalitet från medlemsstaterna, medan EMA:s informationsspridning inte alltid var lättåtkomlig för allmänheten, enligt revisorerna.

Sverige till EU: Nu är vi fria från svinpest

På fredag, den 6 september, har det gått ett år sedan det första fallet av afrikansk svinpest konstaterades i landet. Den svenska strategin mot smittan var framgångsrik – och nu har Jordbruksverket ansökt till EU om att få Sverige friförklarat från sjukdomen, uppger TT/VLT.

Notiser 5 september

Michel Barnier föreslås som ny fransk premiärminister – vänsterparti manar till demonstrationer

Frankrikes president Emmanuel Macron har föreslagit EU:s tidigare brexitförhandlare och högerpolitikern Michel Barnier, 73 år, från Republikanska partiet till att bli Frankrikes nya premiärminister.  Det kommer nu att vara upp till Barnier att sätta ihop en regering som kan utföra två svåra uppgifter: att överleva ett misstroendevotum i parlamentet och att fastställa en uppsättning politiska prioriteringar som glädjer partier från båda sidor av mitten, rapporterar Euractiv.

Ledaren för vänsterpartiet Okuvade Frankrike, Jean-Luc Mélenchon, uppmanar  fransmännen att gå ut och demonstrera på lördag den 7 september med anledning av valet, uppger SVT.  Socialdemokraternas ledare Olivier Faure sade att Macrons beslut att nominera en premiärminister vars parti slutade fyra i valet var ett "förnekande av demokratin", rapporterar Politico

Tillsammans har presidentens koalition och republikanerna  213 av de 289 platser som behövs för egen majoritet.

VW i kris – Facket slåss mot fabriksnedläggelse i Tyskland

Varningar för eventuella nedläggningar, de första någonsin, av två VW-fabriker i Tyskland är det mest kraftfulla tecknet hittills på nedgången i biltillverkningen i Europas toppekonomi, rapporterar Bloomberg

Volkswagen vill spara 10 miljarder euro vilket sannolikt betyder uppsägningar något som facket IG Metall vill undvika. Att gå ner till 4-dagars vecka kan därför vara "tänkbart".

– Vi lämnar ingen idé outforskad, säger Christiane Benner, ordförande för IG Metall till Reuters.

X backar – stoppar viss datainsamling om EU-medborgare

Inför den omedelbara risken att förlora i Irlands högsta domstol för påstådda brott mot EU:s dataskyddslagstiftning GDPR, väljer Elon Musks medieplattform X att omedelbart sluta behandla vissa personuppgifter som samlats in i EU för att träna deras artificiell intelligens kallad Grok. Kritiker menar dock att X kom billigt undan.

– X kom undan utan böter, trots ett flagrant brott mot lagen, sade Max Schrems, advokat och grundare av European Centre for Digital Rights, till Euractiv.

Zelensky kritiseras för maktkoncentration

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskys stora regeringsombildning på onsdagen kritiseras av oppositionspolitiker i landet som en maktkoncentration kring presidenten och hans mest förtrogna politiker, rapporterar Politico

– Alla handlingar från de nuvarande myndigheterna talar om den systematiska centraliseringen av makten till presidenten och hans kontor, sade förre vice premiärminister Ivanna Klympush-Tsintsadze, nu parlamentariker från oppositionspartiet European Solidarity. Partiet är kopplat till förre presidenten Petro Porosjenko som förlorade stort i parlamentsvalet 2019, och gick från 131 till 25 mandat (8%). I samma val fick presidenten Volodymyr Zelenskys parti: Folkets tjänare, 254 mandat och egen majoritet.

Några ukrainska regeringstjänstemän nära presidenten och analytiker avfärdade kritiken och uppmanade oppositionen att inte dramatisera.

Expert: Väntat med ny ukrainsk regering

Forskaren Ryhor Nizhnikau vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors säger att varken ommöbleringen av den ukrainska regeringen eller tidpunkten är överraskande. Han säger att det är typiskt för den politiska processen i Ukraina. 

– Zelenskyj har varit missnöjd med regeringen, sannolikt med en del ministrar och han har velat bli av med dem en längre tid säger Ryhor Nizhnikau till Yle och tillägger: Det finns också ett ökande missnöje med Zelenskyj bland ukrainarna och ministerbytena är ett sätt för presidenten att visa att han hört kritiken. 

Paasikivi: Ryssland försöker knäcka den ukrainska försvarsviljan

Ryska attackerna mot Kiev och Lviv under onsdagsmorgonen är nya försök att slå ner Ukrainas stridsvilja, säger Joakim Paasikivi, militärexpert, till Ekot. Ryssland har genomfört flera omfattade robot- och drönaranfall de senaste veckorna.

Tobias Billström avgår som utrikesminister

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) lämnar posten som utrikesminister, meddelade han sent på onsdagseftermiddagen på plattformen X, enligt Ekot. Tobias Billström säger vidare att han efter 25 år lämnar politiken helt och hållet. Till SVT avfärdar han alla spekulationer om samarbetssvårigheter med statsminister Ulf Kristersson.

Tusentals miljarder lockar svenska bolag till Polen

En expansiv finanspolitik och ett stort inflöde av bidragspengar från EU har gjort Polen till en av de snabbast växande ekonomierna i Europa, rapporterar Dagens Industri. Med tusentals miljarder öronmärkta för försvaret och klimatomställningen finns nu stora affärsmöjligheter för svenska bolag, säger flera experter till tidningen. 

Xi Jinping lovar 500 miljarder till Afrika

Kina ska de kommande tre åren satsa motsvarande omkring 500 miljarder kronor i investeringar i Afrika, uppger TT/SVT. Det lovade Kinas president Xi Jinping när han på torsdagen talade inför ett 50-tal ledare för afrikanska länder. De utlovade pengarna består både av olika lånelösningar, bidrag och investeringar från kinesiska bolag. Sedan tidigare pågår en kamp mellan EU, Kina och Ryssland och andra om inflytande  och allianser med afrikanska länderna.

Notiser 4 september

Döda och skadade efter nya ryska attacker i Ukraina – polskt luftförsvar aktiverat igen

Sju personer, bland dem en mamma och hennes tre döttrar, har dödats och 31 personer har skadats i ryska attacker mot bostadshus i Lviv i västra Ukraina under natten mot onsdagen, rapporterar SVT. Flyglarm har ljudit över hela Ukraina när Ryssland genomfört nya robot- och drönarattacker under natten.

Lviv ligger nära Natolandet Polen, som uppger att landets luftförsvar aktiverats under natten – för tredje gången på en dryg vecka.  

Onsdagens attack kommer dagen efter att Ryssland dödat över 50 personer och skadat 200 personer i Poltava i vad som bedöms vara en av de blodigaste ryska terrorattackerna mot Ukraina. Dådet fördömdes av USA som lovade skicka mer luftvärn till Ukraina, rapporterar TT/GP.

Den ryska robotattacken visar på brister i Ukrainas försvarsförmåga, säger militärexpert Joakim Paasikvi till Ekot och pekar på att Ukraina ännu inte fått tillräckligt många Patriot-luftvärnssystem vilken har förmågan att skjuta ner ballistiska robotar.

Nya kommissionen kan bli försenad – Sverige intresserad av olika EU-poster

Den nya EU-kommissionen kan komma att tillträda 1 december istället för 1 november eftersom parlamentets förhör börjar tidigast 14 oktober vilket kan göra det svårt att hinna fram till ett slutligt godkännande före månadsskiftet, rapporterar Politico. Enligt samma källan har Sverige uttryckt önskemål om att EU-minister Jessika Roswall (M) som ny EU-kommissionär ska få ansvar för handelsfrågor, alternativt frågor kopplade till Ukraina, konkurrenskraft eller klimatet. 

I juli sade statsminister Ulf Kristersson att regeringen önskade att den svenska kommissionären fick ansvar för frågor som konkurrenskraft, geopolitik eller brottsbekämpning.

Nytt EU-försök med "chat control" i oktober

EU:s medlemsländer väntas i den 10-11oktober göra ett nytt försök att enas om det omdiskuterade förslaget för att bekämpa barnövergrepp på nätet, rapporterar TT/GP. När frågan diskuterades bland medlemsländernas ambassadörer på onsdagen uppges en majoritet ha talat för en snabb behandling.

"Okänd regel” undantar EU-talman att anmäla intressekonflikter

Ett regelundantag för Europaparlamentets talman Roberta Metsola gör att hon, till skillnad för andra ledande Europaparlamentariker, slipper lämna en formell förklaring om möjliga intressekonflikter, som att hennes man Ukko Metsola är en framstående lobbyist för världens näst största kryssningsföretag, rapporterar Politico.

– Det finns ingen anledning till varför talman Metsola [...] ska vara befriad från att lämna in en sådan förklaring, säger Nicholas Aiossa, chef för antikorruptionsorganisationen Transparency International EU. 

Enligt Politico är det få av dem som de talat med i parlamentet som känt till undantaget. Tidningen betonar samtidigt att inget tyder på några regelbrott från paret Metsolas sida och Ukko Metsola uppger att han slutade lobbya mot parlamentet när frun blev talman.

Rapport pekar ut behovet av en ny jordbrukspolitik i EU

En partssammansatt kommitté överlämnade på onsdagen sin rapport på hur EU:s framtida jord- och livsmedelspolitik bör se ut. Rekommendationerna spänner över ett brett område som rör jordbrukarnas villkor, hållbara jordbruksmetoder, miljöfrågor, riskhantering, livskraftig landsbygd samt kunskap och innovation. Rapporten ska ligga till grund för en ny vision som kommissionsordförande Ursula von der Leyen utlovat inom hennes 100 första dagar efter att den nya kommissionen tillträtt.

– Med denna rapport har vi en mycket solid grund för utvecklingen av en ny vision för livsmedel och jordbruk i Europa, sade Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Flera ukrainska ministrar avgår

I Ukraina rapporterar Kyiv Independent om en förestående stor regeringsombildning sedan Ukrainas utrikesminister Kuleba och  landets justitieminister, miljöminister och ministern för strategiska och militära industrier lämnat in sina avskedsansökningar till parlamentet, uppger TT/SvD.

Notiser 3 september

Zelenskyj: 41 dödade i ryskt robotanfall – många skadade

Minst 41 personer har dödats i ett ryskt robotangrepp på tisdagen mot flervåningshus i staden Poltava, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, skriver TT/GP. Enligt presidentens uppgifter – som han understryker är preliminära – slog två ballistiska robotar ned i ett område där det finns något slags militära skolbyggnader i nära anslutning till en vårdinrättning. Fler än 180 ska ha skadats.

Sverige och Finland fördjupar samarbete med stort regeringsmöte

Sveriges och Finlands regeringar kommer att hålla ett gemensamt möte i Stockholm den 16 september, meddelar regeringen på tisdagen. Syftet med mötet är bland annat att diskutera stärkt samarbete inom brottsbekämpning, utbyggnaden av framtidens fossilfria energiförsörjning och konkurrenskraft. De två statsministrarna ska underteckna en deklaration om svensk-finländskt samarbete.

Vattenfallsägare: Svensk övertolkning av EU-regler stoppar ny energi

Den småskaliga vattenkraften skulle kunna bygga ny energi motsvarande ett större kärnkraftverk. Men svenska tolkningar av EU-rätten sätter stopp. 

– Sverige övertolkar EU:s direktiv, säger vattenkraftägaren Gustaf Hellström till TN.

Vätgasprojekt i EU ska gynnas

EU håller på att ta fram hårdare regler för att se till att EU-finansiering av vätgasprojekt gynnar europeiska bolag, skriver Finwire/Affärsvärlden. Anledningen är att lokala industrier uttryckt oro över billig kinesisk import, skriver Reuters. I september kommer EU att lansera nästa finansieringsrunda för gröna vätgasprojekt samtidigt som man vill få igång mer lokal produktion.

MP vill kalla Busch till Näringsutskottet för pausad vindkraft

Miljöpartiet vill att energiminister Ebba Busch kommer till näringsutskottet för att, som de skriver, stå till svars för regeringens hanteringen av utbyggnaden av vindkraft i Sverige, rapporterar Ekot. Detta sedan statliga Vattenfall på måndagen meddelat att de pausar utvecklingen av den havsbaserade vindkraftparken Kriegers flak eftersom regeringen inte, som tidigare, bekostar elledningarna till havs, vilket minskar lönsamheten med havsbaserad vindkraft.

Vänsterpartier bildar nytt europeiskt parti

Sju vänsterpartier har ansökt om att få grunda ett nytt europeiskt parti kallat Europeiska vänsteralliansen för folket och planeten. De distanserar sig därmed från andra europeiska partier på den yttre vänsterkanten som stödjer Rysslands krig mot Ukraina. De sju partierna är svenska Vänsterpartiet, danska Enhedslistan, finska Vänsterförbundet, franska La France insoumise, spanska Podemos, polska Razem och portugisiska Bloco de Esquerda. Partiet leds av Vänsterpartiets Malin Björk och franska Sophie Rauszer. I EU-parlamentets vänstergrupp har partiet 18 av de 46 ledamöterna.

Danmark: Europa måste bli mindre beroende av Kina

Europa bör vara mindre beroende av Kina när det gäller teknik och visa att man har lärt sig läxan att inte förlita sig för mycket på en enda leverantör, som man tidigare gjorde med rysk olja och gas, varnar Danmarks statsminister Mette Frederiksen i en intervju med Financial Times.

– Vi var alltför beroende av rysk gas och olja och nu upprepar vi samma sak med Kina inom många teknikområden, vilket är ett stort misstag, sade socialdemokraten Frederiksen som vill att Europa investerar mer i inhemsk teknik.

Politisk expert kan få uppdraget som ny premiärminister i Frankrike

I spekulationerna om en ny premiärminister i Frankrike pratas det nu om den politiske expertenThierry Baudet, uppger Ekot. Under måndagen har flera tunga politiker passerat Elyséepalatset i sonderingar med president Macron, två av dem också toppnamn i spekulationerna.

Uppgift: Italien får tung EU-kommissionär

Det kan bli en italienare som får den tunga posten som ekonomikommissionär i den nya EU-kommissionen, enligt den tyska tidningen Die Welt, skriver TT/GP. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges vilja se nationalkonservative Raffaele Fitto, nu Italiens Europaminister, som ekonomikommissionär och ansvarig för unionens återhämtningen efter pandemin. Även i dag har en italienare, socialdemokraten Paolo Gentiloni, posten som ekonomikommissionär.

Miljonstöd till svensk by i Ukraina

Sverige stöder Gammalsvenskby i Ukraina, som blivit mycket hårt ansatt av ryska armén, med två miljoner kronor, meddelar regeringen, enligt TT/SvD. Pengarna ska gå till förberedelser inför vintern, och ge byns barn möjlighet till sommarläger på Gotland.

Världsrekord för elbilar i norsk bilförsäljning

Andelen elbilar i den norska bilförsäljningen i augusti lyfte till 94 procent, vilket är nytt världsrekord, enligt TT/Aktuell Hållbarhet. Norge har satt upp som mål att bara sälja bilar med nollutsläpp någon gång nästa år – vilket är tio år innan EU:s måldatum för samma sak. Som en jämförelse med Norge låg hela EU:s andel elbilar i nyregistreringarna i juli på 12 procent.

Notiser 2 september

Ungern trotsar EU-domstolen: vägrar betala böter

I juni dömde EU-domstolen Ungern att betala en bot på 200 miljoner euro för sin vägran att följa EU:s asylrätt. EU-kommissionen, som har i uppdrag att inkassera boten, skickade i mitten av juli en betalningsbegäran till den ungerska regeringen med en tidsfrist på 45 kalenderdagar. Men Ungern, som för närvarande är ordförandeland i EU:s ministerråd, vägrade betala boten under tidsfristen och kommissionen skickade i dag måndag en påminnelse med en 15 kalenderdagars frist som löper ut den 17 september. 

I det fall Ungern då inte betalat 200- miljonersboten kommer kommissionen att identifiera utbetalningar till Ungern från EU-budgeten på motsvarande värde och helt enkelt inte utbetala den summan.

Kommissionen tystlåten om nästa kommission

I fredags löpte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens tidsfrist för medlemsländerna ut för att nominera kandidater till nästa EU-kommission. von der Leyen har lovat att göra kommissionen så jämställd som möjligt, men 19 av de 28 kandidaterna är män. Bulgarien har anmält två kandidater, en man och en kvinna. 

Kommissionens talesperson var på måndagen tystlåten om vilka nästa steg i processen är och vad Ursula von der Leyen tänker göra för att få medlemsländerna att nominera fler kvinnliga kandidater. EU-parlamentets ledning har bjudit in von der Leyen att presentera sitt förslag på kommission den 11 september, men hon har ännu varken tackat ja eller nej till den inbjudan.

Otillräckliga oljesvar från Ungern och Slovakien

I slutet av juni införde Ukraina sanktioner mot det ryska oljebolaget Lukoils oljetransporter genom landet vidare till Ungern och Slovakien. De två länderna – som tillhör de mest kritiska i EU mot unionens åtgärder mot Ryssland – oroades för omedelbar energibrist och bad då kommissionen om hjälp och om att få hålla "brådskande samråd" för att lösa tvisten. 

I en initial analys avslog dock kommissionen för en månad sedan de båda ländernas begäran med hänvisning till att man inte såg någon "omedelbar risk för försörjningstryggheten" för olja för Ungern och Slovakien. De båda länderna uppmanades svara på en rad frågor från kommissionen. Svar på "vissa av frågorna" har nu kommit in, meddelade en talesperson för kommissionen på måndagen.

– Svaren på frågorna är dock enligt vår bedömning än så länge ofullständiga och inte tillräckligt detaljerade, sade talespersonen som slog fast att kommissionen alltjämt inte sett någon minskning av oljeflödet sedan Ukraina införde sanktionerna mot Lukoil.

Reformförslag av regionalstöd oroar

Diskussioner om EU:s nästa stora flerårsbudget 2028-2034 har, som Europaportalen tidigare rapporterat, inletts i EU-kommissionens korridorer. Ordförande Ursula von der Leyen vill enligt uppgift koppla regionalstödet till krav på ekonomiska reformer i medlemsländerna. Det skulle, enligt Financial Times, kunna skapa mer tillväxt samtidigt som det kan spara EU-pengar eftersom att alla regioner inte kommer att kunna leva upp till de nya kraven. 

Nu oroas motståndarna till förslaget för att regeringar kan komma att använda ett sådant upplägg för att strypa EU-stödet till fattiga och oppositionsstyrda regioner. Den andra invändningen att det nuvarande regionalstödet ingick i en uppgörelse mot att länderna öppnade sina ekonomier när de blev EU-medlemmar.   

Hög ränta ger rekordutdelning från europeiska storbanker

Aktieägarna till euroländernas tio största banker, däribland Nordea, kan vänta sig en rekordutdelning på 50 miljarder euro, motsvarande 580 miljarder kronor, de kommande månaderna, rapporterar Bloomberg. Orsaken är de räntehöjningar som Europeiska Centralbanken började med 2022 vilket i synnerhet har gynnat banker. Det har i sin tur också lett till att bankaktierna stigit kraftigt jämfört med andra aktier. 

Nordkoreanska robotar användes i attack mot Kiev

Ryssland besköt natten till måndagen den ukrainska huvudstaden med bland annat nordkoreanska robotar, skriver TT/GP. Fragment från de nedskjutna robotarna föll över Kiev och startade flera bränder, enligt stadens guvernör Vitalij Klitschko, uppger SVT. En person skadades och flera byggnader och fordon fick skador. Samtidigt ska den ukrainska militären ha beskjutit ryska Belgorod, där en förskola ska ha träffats, enligt Meduza.

Polens utrikesminister: Skyldighet att skjuta ned ryska missiler

Polens utrikesminister Radosław Sikorski säger till FT att Polen och andra länder som gränsar till Ukraina har en "skyldighet" att skjuta ner inkommande ryska missiler innan de når deras luftrum. Uttalandet kommer efter att en misstänkt rysk drönare kom in över Polen den 26 augusti. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har dock avvisat idén med hänvisning till risken att alliansen dras in i konflikten. Sikorski insisterar dock på Polens rätt till självförsvar.

Ukraina: Miljardstöd från USA till elförsörjning

USA ger ett energistöd till Ukraina på 800 miljoner dollar, motsvarande drygt 8,3 miljarder kronor, skriver TT/Di. Pengarna ska gå till att bygga upp det krigsdrabbade landets energiinfrastruktur. Ryssland har upprepade gånger inriktat sina attacker på att slå ut Ukrainas energiförsörjning. Landets myndigheter har uppgett att hälften av landets elkapacitet har slagits ut sedan kriget inleddes.

Högerextrema AfD störst i tyskt delstatsval

Med 33 procent av rösterna blev det högerextrema partiet AfD störst i söndagens delstatsval i tyska Thüringen, rapporterar Bild. Det är första gången sedan 1930-talet som ett extremhögerparti blir störst i ett delstatsval i Tyskland. Partiet blev samtidigt näst störst i delstatsvalet i Sachsen med bara 1,5 procentenheter färre röster än kristdemokratiska CDU som blev störst. Alla andra partier har dock sagt nej till att regera tillsammans med AfD vilket gör att chanserna för partiet att komma till makten är begränsade.

Schweiz kan överge sin neutralitet – efter 500 år

Sverige och Finland gick med i Nato efter lång tid av alliansfrihet och tidigare neutralitet. Nu rekommenderar en grupp experter i Schweiz att alplandet ska närma sig EU och Nato – en vändning som skulle kunna få landet att överge den neutralitet man haft sedan 1515, skriver Politico/GP.

Bråk i Madrid om spansk plan för att stoppa migranter

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez plan för att minska illegal invandring från Afrika kritiseras häftigt av hans vänsterradikala samarbetspartier Podemos och Sumar, skriver DN. Sánchez socialistparti vill dels blockera migrationen mellan Mauretanien och Kanarieöarna, dels börja deportera migranter till hemländerna.

Portugals president varnar för djup politisk kris i Europa

I ett tal på söndagen sade Portugals president, kristdemokraten Marcelo Rebelo de Sousa att det europeiska politiska systemet är i "djup kris" och att "Europa hamnat på efterkälken", enligt Euractiv.

– Vi befinner oss vid en vändpunkt där världen inte kommer att förbli densamma. Efter det amerikanska valet, oavsett resultat, kommer det att bli annorlunda. Det kommer inte att förbli detsamma efter förändringarna i Kina, som har haft svårt att hantera pandemin och återhämta sig ekonomiskt [...] det kommer inte att vara samma sak när det gäller Ryska federationens positionering eller de framväxande makterna i Sydafrika, Brasilien, Turkiet och Indien, det kommer inte att vara detsamma, sade Marcelo Rebelo de Sousa.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons KOMM
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret