Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 22 september

Polen svarar i visumskandal – kommissionen ger bakläxa

EU-kommissionär Ylva Johansson krävde i veckan den polska regeringen på svar efter anklagelser om att polska ambassader och konsulat delat ut Schengenvisum i utbyte mot mutor. Kommissionen har nu fått ett svar.

– Vi anser att svaret inte besvarar kommissionärens alla frågor till fylles, sade en talesperson för EU-kommissionen på fredagen.

Den polska regeringen har till den 3 oktober på sig att svara på alla de elva frågorna.

Ungersk gruppledare: Osannolikt att Sverige godkänns i år

Ungern kommer förmodligen inte godkänna Sveriges Natoansökan i år, säger regeringspartiet Fidesz gruppledare Máté Kocsis till ungersk tv, skriver DN. Anledningen uppges vara ett fyra år gammalt tv-inslag från SVT-UR, där Ungerns utveckling i odemokratisk riktning beskrivs – en beskrivning som delas av EU och experter.

Beslut om EU:s "övervakningslag" skjuts upp

Det blir ingen enad front från EU:s ministerråd vad gäller den så kallade ”chat control” där nätjättar ska tvingas övervaka personer i jakt på barnsexbrott. I alla fall inte ännu. Punkten har strukits från dagordningen när justitie- och inrikesministrarna möts nästa fredag, 28 september, skriver TT/Aftonbladet. Flera länder som Tyskland, Polen och Estland uppges vara kritiska till förslaget.

Polen backar om vapenstopp till Ukraina

Nu backar Polens president från premiärministerns uttalande om att landet ska sluta skicka vapen till sitt krigshärjade grannland Ukraina. President Andrzej Duda menar att premiärministerns uttalande misstolkats:

– Enligt min åsikt menade premiärministern att vi inte kommer att överföra de nya vapnen som vi för närvarande köper till Ukraina när vi moderniserar den polska armén, sa Andrzej Duda under torsdagen, rapporterar AFP/SvD.

Fler sökte asyl i EU – färre i Sverige

Det totala antalet asylsökande i EU-länderna var i juni närmare 90 000, en ökning med drygt 20 procent jämfört med samma månad 2022. Det visar siffror från Eurostat på fredagen. I Sverige var antalet asylsökande i juni 1 155 vilket är en minskning med 27 procent jämfört med juni i fjol.

Fransk journalist anhållen efter avslöjande

En fransk journalist anhölls efter att ha rapporterat att fransk underrättelsetjänst varit inblandad när civila dödats i Egypten, rapporterar SVT. Händelsen har väckt stark kritik och har kallats för en ”oacceptabel attack” mot pressfriheten.

Politico: Socialdemokratisk ryssvän störst i Slovakien

Inför det slovakiska parlamentsvalet den 30 september leder den socialdemokratiska populisten och tidigare premiärministern Robert Ficos parti Smer de sammanvägda opinionsundersökningarna med 21 procent. På andra plats kommer det liberala PS med 16 procent och på tredje socialdemokratiska Hlas 14 procent, rapporterar Politico. Enligt tidningen är Robert Fico, som lovat väljarna att stoppa vapenexporten till Ukraina, i paritet med Ungerns premiärminister Viktor Orbán som en av Europas mest Rysslandsvänliga politiker.

Tyskarnas tillit till demokratin minskar

Allt fler tyskar tvivlar på demokratin. Allt fler delar en högerextrem världsbild, och önskar sig en stark ledare. Det visar en ny undersökning av det tyska politiska mellanskiktet, rapporterar Ekot. 8,3 procent av tyskarna, som själva anser sig stå i mitten politiskt, delar en högerextrem världsbild. Tidigare år har andelen legat omkring 2 till 3 procent.

Europeiska naturvårdare ryter till – vargjakt är inte en lösning

EU-kommissionen menar att vargflockar är ett växande hot och vill ha mera information om lokala vargstammar. Men den kunskapen finns redan, menar europeiska naturvårdsexperter och säger att man bör ta till andra metoder än vargjakt, enligt Yle.

Ukrainska soldater övade strid i Sverige

Under några sommarveckor har Sverige utbildat ett hundratal ukrainska soldater i att strida med de svenska leopardstridsvagnarna, uppger Ekot.

Nagorno-Karabach: ”Ansvarslöst” av EU att titta bort

EU anklagas för passivitet i Nagorno-Karabach, där Azerbajdzjan tidigare i veckan gick till militärt angrepp mot självstyret. Behovet av azerbajdzjansk gas bakbinder ett energitörstigt Europa, enligt kritikerna.

– Ansvarslöst, säger tunga tyska S-toppen Michael Roth, enligt TT/Sydsvenskan.

Storbritannien: Fem åtalas för ryskt spioneri

Fem bulgariska medborgare misstänkta för spioneri för Rysslands räkning kommer att åtalas för konspiration i syfte av spionage, meddelar den brittiska åklagarmyndigheten CPS, enligt TT/SvD. Det rör sig, enligt CPS, om tre män och två kvinnor som kommer att åtalas för att ha ”samlat information med syfte att direkt eller indirekt vara användbart för en fiende i ett syfte som skadar statens säkerhet och intresse”.

Italienska kommuner larmar: Kaotiskt läge

En skriande brist på lokaler och myndigheter som inte vet hur många migranter de förväntas ta emot. I Italien larmar kommunerna om ett allt svårare läge i spåren av de tusentals migranter som fortsätter att komma till Lampedusa.

– Läget är kaotiskt, säger Matteo Biffoni, borgmästare i staden Prato i Toscana, enligt TT/GP.

Turkiet höjer styrräntan till 30 procent

Turkiets centralbank slår till med ännu en ovanligt stor höjning av styrräntan, med 5 procentenheter till 30 procent, skriver TT/SvD. Beskedet från centralbanken, med chefen Hafize Gaye Erkan, låg i linje med marknadens förväntningar och den turkiska liran tappade höjd efter beskedet.

Notiser 21 september

Två döda efter ryska robotattacker mot flera ukrainska städer

Flera ukrainska städer, däribland huvudstaden Kiev, har attackerats av Ryssland nu på torsdagsmorgonen, i Cherson har två personer dött enligt regionens guvernör och flera civila har skadats i andra städer i ett omfattande robotangrepp, uppger ukrainska myndigheter, rapporterar Ekot.

Polen utvidgar spannmålsstriden mot EU – slutar skicka vapen till Ukraina

Mitt under den polska valrörelsen trappade Polens regering på onsdagen upp konflikten kring EU-beslutet att låta Ukraina exportera spannmål via landet. Polen slutar nu skicka vapen till Ukraina, meddelade landets premiärminister Mateusz Morawiecki, rapporterar GP/PAP.

Det började med att EU-kommissionen gick in för att hjälpa Ukraina med spannmålsexport via EU sedan Ryssland hindrat exporten över Svarta Havet. Det fick till följd att billigt ukrainskt spannmål översvämmande marknaden i vissa EU-länder däribland Polen, och EU införde tillfälliga restriktioner  i maj. Dessa hävdes i fredags då kommissionen ansåg att marknadsproblemen var lösta. Polen, Ungern och Slovakien accepterade inte beslutet och införde omedelbart nationella regler i strid mot  EU-rätten. Sedan Ukraina pekat ut åtgärden som osolidariskt svarade Polen med att stoppa vapenexporten.   

Transport överklagar till Europadomstolen – vill pröva föreningsfrihetens räckvidd

Transportarbetarförbundet vill att domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, Europadomstolen, prövar om förbundet fått sin föreningsfrihet kränkt sedan svenska domstolar ogiltighetsförklarat uteslutningen av en SD-politiker, rapporterar Transportarbetaren.

– Domen kränker våra medlemmars rätt att bestämma vem som ska vara med i vårt förbund. Det handlar också om hot mot föreningsfriheten, och berör långt fler. Det verkligt upprörande är att beslut som vi fattat inom förbundet på demokratisk grund lyfts bort av svenska staten, säger Lars Mikaelsson, Transportarbetarförbundets sekreterare och vice ordförande.  

EU-utskott: Mer pengar behövs

I den pågående halvtidsöversynen av EU:s flerårsbudget för 2021–2027 har EU-parlamentets budgetutskottet i veckan röstat för ett förslag som vill se 10 miljarder euro mer än kommissionens förslag från i somras. Hela EU-parlamentet ska rösta i frågan den 4 oktober. Medlemsländerna väntas inte vara villiga att skjuta till så mycket pengar. Tilläggsbudgeten är till för att klara ökade utgifter som stöd till Ukraina, migration och stigande räntekostnader. Tilläggsbudgeten måste tas med enhällighet bland medlemsländerna efter EU-parlamentets godkännande.

KD-toppen vill förbjuda bjudresor som han själv åkte på

Den kristdemokratiske EU-parlamentarikern David Lega lät sig bjudas till diktaturen Förenade Arabemiraten – som senare använde resan i propagandasyfte.
Men i somras röstade EU-ledamoten i stället för ett förslag att förbjuda bjudresor.
– Det är jätteviktigt att jag som folkvald kan resa utan att bli misstänkliggjord, säger David Lega till Aftonbladet.

EU-revisorer sågar miljardprogram mot kvinnovåld: ”Ingen effekt”

En historiskt hög summa pengar för att utrota våld mot flickor och kvinnor har inte haft någon effekt. Det är Europeiska revisionsrättens hårda slutsats, som samtidigt kritiserar det faktum att en tredjedel av pengarna har gått till FN-administration, skriver Altinget.

Azerbajdzjan utropar seger i Nagorno-Karabach

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev uppger att hans land nu återtagit kontrollen över utbrytarregionen Nagorno-Karabach, efter att ha inlett en militäroffensiv mot armeniska styrkor, rapporterar SVT.

Läget i Nagorno-Karabach väcker oro inom EU för en humanitär katastrof. Det höjs också röster för sanktioner mot Azerbajdzjan.

– Det finns ett ord för det här: etnisk rensning, säger franska EU-parlamentsledamoten Nathalie Loiseau, enligt TT/Aftonbladet.

Sunak skruvar ner brittiska klimatambitioner

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak meddelade under onsdagen planer på att sänka ambitionerna för delar av den klimatpolitik som syftat till att nå netto noll koldioxidutsläpp till 2050, enligt TT/SvD. Beskedet har väckt motstånd från politiker, miljöaktivister och industrier.

Elbilslyft i europeisk bilförsäljning

Bilförsäljningen i Europa ökade för 13:e månaden i rad i augusti. Nybilsregistreringarna steg 21 procent i årstakt till 787 626 bilar, enligt branschorganisationen ACEA. Försäljningen av helt eldrivna fordon mer än fördubblades, skriver TT/SvD. De batteridrivna bilarna stod i augusti för över en femtedel – 21 procent – av försäljningen, vilket är den högsta andelen hittills.

EU föreslår tio års förlängning för växtbekämpningsmedlet glyfosat

EU-kommissionen föreslår att användningen av det kontroversiella och allmänt använda växtbekämpningsmedlet glyfosat förnyas i ytterligare tio år, skriver Yle. Världshälsoorganisationen WHO har, i motsats till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa, bedömt att glyfosat kan vara cancerframkallande för människor.

Farliga ämnen i varannan elpryl

Nästan varannan elpryl som Kemikalieinspektionen granskat innehöll farliga ämnen i en så stor mängd att de inte får säljas inom EU, skriver TT/GP. Inspektionen har granskat farliga ämnen i hemelektronik som laddare, hörlurar och belysning. I 47 procent av produkterna var halten farliga ämnen så hög att varan inte ska finnas på EU:s marknad.

Över 30 000 grisar slaktade i Italien efter svinpestlarm

Nära 34 000 grisar på totalt tolv gårdar i regionen Lombardiet i norra Italien har slaktats för att stoppa spridning av svinpest, skriver Reuters/SVT.

Notiser 20 september

Miljardstöd från EU hotas av ändrad svensk klimatpolitik

Sverige har rätt till 38 miljarder kronor i ett särskilt stöd från EU. Men bara om vi uppfyller våra åtaganden, bland annat gällande klimatet. Med regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt kan delar av stöden frysa inne, säger en talesperson för EU-kommissionen till SVT Nyheter.

Sveriges EU-avgift krymper 2024

För 2024 väntas Sveriges bruttoavgift till EU bli 40,7 miljarder kronor inklusive den svenska medlemsrabatten. Det framgår av en prognos i regeringens budgetproposition som presenterades på onsdagen. Jämfört med prognosen för 2023 blir det en minskning för Sverige med 2,6 miljarder kronor. Avgiften kan variera stort från år till år beroende på EU:s inkomster och utgifter och hur ekonomin utvecklas i medlemsländerna. Varje år får Sverige tillbaka cirka 15 till 16 miljarder kronor i EU-bidrag vilka går till bland annat jordbruk, universitet och tillväxtprojekt. Läs mer om Sveriges EU-avgift, rabatter och bidrag.

Rådet backar upp ILO-konvention om våld i arbetslivet

Mer än en av fem arbetstagare i EU har utsatts för trakasserier och våld på sin arbetsplats, enligt EU:s ministerråd, som nu ställer sig bakom ILO-konventionen om att motverka övergrepp i arbetslivet. Konventionen är den första som fastställer minimistandarder för att bekämpa arbetsrelaterat våld. När Europaparlamentet gett sitt godkännande kommer ministerrådet uppmana EU-länderna att ratificera konventionen, något som är frivilligt.

EU-domstolen underkänner belgiskt skatteundantag

I en dom på onsdagen slår EU-domstolen fast att Belgiens skatteundantag för företag som ingår i multinationella koncerner, bryter mot EU:s lagstiftning. Samma tolkning gjorde EU-kommissionen 2016, när man bötfällde landet för att ha beviljat olagligt statsstöd. Ända sedan 2005 har Belgien gjort det möjligt för bolag i koncerner att slippa skatt på ”övervinster”. Men i dag förlorade Belgien målet, då inga av landets argument godkändes.

Kommissionen släpper pausat bistånd till Afghanistan

EU-kommissionen återupptar bistånd av livsmedel till Afghanistan och frigör 140 miljoner euro (nära 17 miljarder kronor) som kanaliseras via FN, Världsbanken och hjälporganisationer. 

Det sker efter att EU pausade stödet i december förra året som svar på att talibanernas beslut att vägra kvinnor att arbeta i icke-statliga organisationer. EU har under sex månader utvärderat situationen för att försäkra sig om att afganska flickor och kvinnor får delta i biståndskedjan, uppger EU-kommissionen i dag onsdag.

EU:s nästa toppmöte: Krig, klimat och konkurrenskraft

Kriget i Ukraina, migrationen och klimatet är brännande frågor på EU:s nästa toppmöte den 26-27 oktober. Premiärministrar respektive statschefer ska behandla den senaste utvecklingen i det ryska kriget samt stödet till Ukraina och även hålla en stor strategisk diskussion kring inflödet av migranter till EU, med fokus på samarbetet med tredjeländer. 

Även EU:s ekonomi, konkurrenskraft och en kommande översyn av den aktuella budgetramen, som löper 2021-2027, tas upp. Detta liksom unionens förberedelser inför FN:s kommande klimatkonferens i Dubai, COP28.

EU utreder spansk språkfråga

Unionens EU-ministrar beslutade på tisdagen att jobba vidare med frågan om katalanska, baskiska och galiciska ska bli officiella EU-språk. Det är EU:s ordförandeland Spanien som begärt att språken ska godkännas som EU-språk.  Kravet är en del av en inrikespolitisk spansk uppgörelse kring den framtida regeringsmakten. 

Enligt uppgift är Spanien också villigt att finansiera de 200 översättare plus tolkar som varje nytt officiellt EU-språk kräver. I Spaniens  fall kan alltså EU komma att behöva uppåt 600 nya översättare plus tolkar. Beslut om nya officiella EU-språk kräver enighet bland de 27 medlemsländerna.

Utskott: Ja till snabbare och billigare nät

Europapaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi antog med överväldigande majoritet, 48 - 1, på tisdagen en förordning för att underlätta utbyggnaden av gigabitnät i hela EU.

Dessa ska såväl bli billigare att uppföra som mer effektiva och  snabbare. Dessutom ska tillståndsförfarandena för att uppföra de avancerade näten digitaliseras och förenklas. De svenska parlamentarikerna i utskottet Johan Nissinen (SD) och Sara Skyttedal (KD) röstade för förslaget. Efter att hela parlamentet tagit ställning kan slutförhandlingar inledas med ministerrådet.

EU-tjänstemän gjorde räd hos tillverkare av hjärtmedicinska produkter

EU-kommissionen gjorde på tisdagen en oanmäld razzia hos ett företag som tillverkar hjärtmedicinsk-tekniska produkter. Detta efter misstankar om att bolaget begått brott mot EU:s konkurrensregler. Myndigheten nämnde dock inget om vad bolaget heter eller i vilket EU-land razzian skedde, skriver Reuters.

Zelenskyj i FN: Ryssland har inte rätt till kärnvapen

I ett passionerat tal i FN:s generalförsamling på tisdag uppmanade Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj  världen att gå samman för att avsluta det ryska anfallskriget mot Ukraina. 

Han sade också att Ryssland "inte har rätt att inneha kärnvapen" och att "vapenanvändningen måste begränsas, krigsbrott straffas, deporterade människor måste få komma hem, och att ockupanten måste återvända till sitt eget land", uppger BBC.

CNN: Ukraina kan ligga bakom drönarattacker mot Wagner i Afrika

Ukrainska specialtrupper ligger sannolikt bakom flera drönarattacker och markoperationer mot Wagnergruppen i Sudan. Det uppger ukrainska militära källor rapporterar CNN i en granskning. Därmed kan konflikten i Ukraina ha spridit sig till en ny kontinent.

Attackerna ska ha varit riktade mot den av Sudans regering anlitade styrkan RSF, Rapid Support Forces, som tros ha stöd av Wagner-soldater. CNN uppger att foton visar skadegörelse som efter ukrainska drönar-angrepp, men man har inte ännu lyckats få uppgifterna om att Ukraina ligger bakom attackerna bekräftade.

Frankrike vill se minimipriser på flygresor i EU

Frankrikes transportminister Clément Beaune sade på tisdagen att Frankrike har för avsikt att få andra EU-länder med sig på att införa minimipriser på flygbiljetter i EU. Målet är att stoppa de superbilliga flygresorna för att mildra effekterna på klimatet, rapporterar Euractiv. Ärendet kommer att komma upp på det  informella möte mellan transportministrarna som hålls i Barcelona imorgon torsdag och på fredag.

Het strid om posten som chef för ECB:s banktillsyn

Claudia Bush, Tysklands kandidat till posten som chef för Europeiska centralbankens, ECB:s, tillsynsavdelning, frågas i dag onsdag ut av Europaparlamentet. Hon är i dag vice ordförande för Bundesbank och har nominerats av ECB men parlamentarikerna uppges föredra Margarita Delgado, vice ordförande för Bank of Spain, uppger Politico.  

Thierry Breton kan bli Frankrikes val som nästa EU-chef

Den franska presidenten Emmanuel Macrons parti Renässans överväger att backa upp Thierry Breton som kandidat till posten som EU:s nästa kommissionsordförande efter Ursula von der Leyen vars valperiod slutar i juni nästa år, skriver Politico. Thierry Breton är sedan 2019 fransk kommissionär i EU med ansvar för inre marknadsfrågor.

USA uppmanar Azerbadjan att trappa ned sin offensiv

USA:s utrikesminister Anthony Blinken har i ett samtal med Azerbadjans president Ilhan Aliyev uppmanat  landet att upphöra med dess militära aktioner i den armenisketniska enklaven Nagorno-Karabach i Azerbadjan, uppger SVT. Även Ryssland och Frankrike manar till lugn sedan ett 30-tal personer mist livet med anledning av Azerbadjans militära offensiv i tisdags.

Spaniens idrottsminister: Vi har nått en överenskommelse med spelarna

De flesta av de kvinnliga fotbollsspelare i Spanien som bojkottat landslaget har nu slutit en överenskommelse om att spela igen, uppger Spaniens idrottsminister på onsdagsmorgonen, enligt Sveriges radio.

Det är 21 av 23 uttagna spelarna som ska ha avsluta sin bojkott. Spanien möter Sverige i Nations League på fredag.

Notiser 19 september

Ungerskt uttalande väcker frågor om Natoprocess

Ett nytt uttalande från Ungern väcker frågor om Sveriges process för att bli medlem i försvarsalliansen Nato, skriver TT/SvD. Det är ”inte säkert” att det ungerska parlamentet måste godkänna den svenska ansökan, sade talmannen László Kövér i ungersk tv i söndags.

Under måndagen berättar en högt uppsatt ungersk regeringsföreträdare för Radio Free Europe att den ungerska regeringen nu förväntar sig att antingen statsministern eller utrikesminister besöker Ungern för samtal, innan en omröstning om Sveriges Natoansökan äger rum, uppger Ekot.

Rasism och övergrepp driver på migrantvåg mot Italien

Övergrepp, rasistisk retorik och dumpningar i öknen. Det hårda klimatet för svarta migrantarbetare i Tunisien och Libyen är den främsta ”push-faktorn” bakom migrantvågen mot Lampedusa.

– Tunisien är inte ett säkert tredje land, konstaterar Måns Molander, nordisk chef för Human Rights Watch till TT/SvD.

Frankrike: Tar inte emot migranter från Lampedusa

Tonläget mellan Frankrike och Italien ser ut att bli allt mer spänt i spåren av de tusentals migranter som kommit till ön Lampedusa, enligt TT/SvD. Detta efter att Frankrikes inrikesminister deklarerat att inga av migranterna kommer att tas emot av landet.

Per Gahrton död

Miljöpartisten och tidigare Europaparlamentariker Per Gahrton är död, rapporterar tidningen Syre. Per Gahrton var en av de främsta motståndarna till svenskt EU-medlemskap 1995. Han blev 80 år.

Ryssland lämnar Barentsrådet

Ryssland drar sig ur Barentsrådet. Anledningen är enligt ryska UD att landet nekas bli ordförandeland i oktober, vilket man enligt ett tidigare schema skulle ha blivit, skriver TT/GP. Ordförandeskapet roterar vartannat år, och det nuvarande ordförandelandet Finland vägrar att lämna över klubban till Ryssland nästa månad. Barentsrådet, där medlemmarnas utrikesministrar möts, skapades 1993 för att främja stabilitet och hållbar utveckling i Barentsregionen.

Labours Keir Starmer vill ha samarbete med Europol

Labourledaren Keir Starmer vill att Storbritannien tecknar en överenskommelse med EU:s byrå för brottsbekämpning, Europol, för att stoppa båtarna med migranter över Engelska kanalen, rapporterar Ekot.

Ukrainska viceministrar sparkas – en pekas ut

Två veckor efter att Ukrainas försvarsminister Oleg Reznikov sparkats får nu även den profilerade vice försvarsministern Hanna Maljar gå.

– Det kan ha att göra med korruptionsanklagelser, säger försvarsexperten Jörgen Elfving till SvD.

Notiser 18 september

Nytt bottenrekord för svenska kronan

Raset för den svenska kronan fortsätter, rapporterar Ekot. På måndagen nådde den ett nytt bottenrekord mot euron. Nu kostar en euro 11,99 kronor.

Tre EU-länder inför egna handelshinder mot Ukraina – bryter mot EU-regler

EU-kommissionen tog på fredagen bort de restriktiva åtgärder som infördes i maj mot en rad ukrainska livsmedelsexporter sedan situationen med en snedvriden marknad löst sig. Men Polen, Ungern och Slovakien trotsar EU-beslutet och inför egna spannmålsförbud mot Ukrainsk import, Ungern passar även på att utvidga importförbudet till produkter som tidigare inte varit reglerade. De nationella förbuden, förutom att bryta mot EU:s regler för den inre marknaden, markerar också ett brott i solidariteten med det krigsdrabbade Ukraina, rapporterar Politico. Ukraina lovar att dra de tre EU-länderna inför WTO-domstolen för brott mot internationella handelsregler. 

EU lovar hjälpa Italien med migranter – lanserar tiopunktsplan

På inbjudan av Italiens högernationalistiska premiärminister Giorgia Meloni kom EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på lördagen till den lilla italienska Medelhavsön Lampedusa. Ön, som ligger betydligt närmare Tunisien än Italiens fastland är ett mål för migranter, har de senaste dagarna fått ta emot flera tusen personer som anlänt i olika farkoster. Ursula von der Leyen upprepade flera redan kända åtgärder i ett sammanfattande tiopunktsprogram,  som skulle stödja Italien med det praktiska arbetet att registrera de nyanlända och transportera dem från ön till fastlandet och andra frivilliga EU-länder. Hon betonade också en ökad återvandring och utlovande förnyade samtal med de största afrikanska ursprungsländerna och mer av operativa samarbeten för att bekämpa människosmuggling. Att “prioritera åtgärder med omedelbar effekt” genom det nya EU-avtalet med Tunisien var också en av programpunkterna.

– Migration är en europeisk utmaning som kräver ett europeiskt svar och en lösning. Det är konkreta åtgärder som kommer att skapa förändring på marken, sade Ursula von der Leyen i ett uttalande på plats.

200 miljarder i västerländska vinster fast i Ryssland

Vinsterna från västerländska företags ryska verksamheter blev motsvarande 200 miljarder kronor förra året, skriver Financial Times, rapporterar Ekot. Men det är pengar som i praktiken inte går att föra ut från Ryssland, säger Heinz Sjögren, vd för Svenska handelskammaren för Eurasien. Dels innebär de västerländska sanktionerna mot Ryssland att det är mycket svårt att föra ut pengar därifrån, men även från ryskt håll har det införts hinder. 

Tidigare EU-topp dömd till fängelse för olaglig övervakning i snushärva

Giovanni Kessler, tidigare chef för EU:s korruptionsbekämpningsbyrå Olaf, dömdes på fredagen till ett års fängelse i en belgisk domstol, rapporterar Le Soir. Kessler dömdes för att ha använt olagliga avlyssningsmetoder i Olafs granskning i en snushärva som bland annat ledde till att den dåvarande hälsokommissionären John Dalli tvingades sluta på sin post.

Corazza Bildt byter parti inför EU-valet

Den tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt kommer att ställa upp i nästa års EU-val för Liberalerna. Det skriver hon i debattartikel i Expressen.

Erdoğans nya kritik: Sverige måste tillämpa lagen

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kommer med ett nytt uttalande riktat mot Sverige gällande Natoprocessen.

– De blundar för terroristaktiviteter på Stockholms gator, säger han enligt TT/SvD. Han säger inte rakt ut vad han menar men det är sannolikt inte de pågående gängkriminella skjutningar.

Notiser 15 september

Pehrsons eurooffensiv nobbas av Kristersson – saknas folkligt stöd för euron

Med kronfallet som argument försöker Liberalerna, som enda riksdagsparti, återigen skapa opinion för att Sverige ska byta valuta till euro. Men L-ledaren Johan Pehrson får ingen draghjälp av statsministern.

– Regeringen kommer inte att driva den frågan, säger Ulf Kristersson (M), rapporterar DN. Han menar att det först krävs ett mycket starkt folkligt stöd för euron innan en förändring i valutafrågan kan bli aktuell.

EU avslutar specialgranskning av Rumänien och Bulgarien

När Rumänien och Bulgarien gick med i EU 2007 skedde detta under villkor att kommissionen granskade och bistod länderna att bland annat genomföra reformer av domstolsväsendet, motarbeta korruption och organiserad brottslighet i den så kallade samarbets- och kontrollmekanismen. EU-kommissionen meddelar i dag fredag att de två medlemsländerna nu uppfyllt alla åtaganden i granskningen och att den nu därför kan avslutas.

– Jag vill gratulera Bulgarien och Rumänien till de betydande framsteg som de har gjort sedan de anslöt sig till EU, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Granskningen av de två länderna fortsätter nu på samma sätt som för de övriga medlemsländerna i EU:s årliga rättsstatsgranskning.

Sysselsättningen i EU fortsätter stiga – nytt rekord igen

Andelen i EU-länderna mellan 20 och 64 år som hade ett arbete nådde under andra kvartalet i år 75,4 procent vilket är den högsta andelen sedan mätningarna började. Det visar de senaste uppgifterna från Eurostat på fredagen. Även i Sverige ökade sysselsättningsgraden något till 82,9 procent men Nederländerna besitter alltjämt toppositionen med 83,6 procent. Lägst andel i arbete hade Italien på 66 procent.

Europeiska socialdemokrater väljer toppkandidat till EU-valet

Inför de två senaste EU-valen har de europeiska partifamiljerna tagit fram varsin toppkandidat till att bli EU-kommissionens ordförande. Efter det senaste EU-valet 2019 nobbade medlemsländerna den kandidat – den tyske kristdemokraten Manfred Weber – vars partigrupp fått flest röster och utsåg istället den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen till jobbet. Trots EU-ländernas sågning av EU-parlamentets upplägg kommer de europeiska socialdemokraterna även till nästa års EU-val att utse en toppkandidat, rapporterar Politico. Huruvida de övriga partigrupperna kommer att välja fram en toppkandidat till posten som EU-kommissionens ordförande är ännu oklart.

Finland förbjuder ryska personbilar att komma in i landet

Finland kommer att förbjuda ryskregistrerade personbilar att komma in i landet, meddelade utrikesminister Elina Valtonen på fredagen, enligt Yle. Estland, Lettland och Litauen fattade samma beslut i veckan. 

Förbudet rör inte EU-medborgare eller deras familjemedlemmar som är permanent bosatta i Ryssland. Det gäller inte heller diplomater eller personer med liknande uppgifter, inte heller om inresan sker på grund av humanitära skäl.

Ryskregistrerade bilar som inte omfattas av undantagen ska föras ut ur Finland inom sex månader, alltså innan den 16 mars 2024.

Redo för slutförhandlingar om viktiga råmaterial

I våras lade EU-kommissionen fram ett förslag om att säkra tillgången på viktiga råmaterial som behövs i den gröna omställning. Syftet är samtidigt att minska beroendet av ämnen som litium, kobolt och magnesium från enskilda länder. EU-parlamentet röstade i går torsdag för sin position om förslaget vilket gör att slutförhandlingar kan inledas med medlemsländerna i ministerrådet. Förhoppningen är att nå en uppgörelse om lagens slutliga utformning innan årsskiftet.

Ungersk storm kring gammalt UR-klipp – Sverige varnas

Ett fyra år gammalt svenskt videoklipp från UR – där bland annat statsvetare och Europaparlamentet kritiserar att demokratin i Ungern är på nedgång – har retat upp ungerska makthavare. I ett brev till Tobias Billström (M)  varnar ungerska regeringen för konsekvenserna det kan få för Sveriges inträde i Nato, skriver TT/SvD.

Jonson: Ukrainska piloter har testat Gripen

Ukrainska piloter har nu fått provflyga Gripen-stridsplan. Det skriver försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande, enligt Ekot. Enligt Pål Jonsson ska man nu utreda vidare om det finns förutsättningar att skicka Gripen-plan till Ukraina.

Sverige tar hjälp av EU för att bekämpa svinpesten

Sverige tar nu hjälp av erfarenheter från andra länder i kampen mot den afrikanska svinpesten, uppger Ekot. I nästa vecka kommer tre av EU:s veterinära experter till Sverige för att ge råd, och det ska även blir ett digitalt möte med veterinärmyndigheten i Belgien.

EU:s löfte om granater till Ukraina tar tid att uppfylla

Det går trögt för EU att uppfylla löftet om en miljon artillerigranater till Ukraina. EU-länderna vill inte avstå ammunition ur egna lager och att skala upp tillverkningen i Europa tar tid.

– EU har kapacitet att tillverka 300 000-400 000 granater per år och det är inte tillräckligt för att försörja Ukraina, säger Björn Andersson, affärsutvecklingschef på det norskägda vapenföretaget Nammo till Ekot.

EU-länderna har hittills utlovat 225 000 artillerigranater och ett tusental missiler till Ukraina.

Bulgarien slopar förbud mot import av spannmål från Ukraina

Det bulgariska parlamentet har röstat för att inte längre blockera importen av ukrainska spannmål efter att de nuvarande restriktionerna löper ut på fredag, uppger Politico. Importförbudet infördes tidigare på begäran av Bulgarien, Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien.

ECB höjer styrräntor än en gång

Europeiska centralbanken höjde på torsdagen de tre centrala styrräntorna med ytterligare 0,25 procentenheter, uppger Yle. Orsaken till dagens beslut är att inflationen fortfarande är för snabb.

Ukraina: Ryskt luftvärnssystem värt miljarder förstört på Krim

Ukraina säger sig ha förstört ett ryskt luftvärnssystem nära staden Jevpatorija på den av Ryssland annekterade Krimhalvön i en attack tidigt på torsdagsmorgonen, uppger SVT. Tidningen Ukrainska pravda skriver, med hänvisning till en ukrainsk säkerhetskälla, att ett ryskt luftvärnssystem värt motsvarande över 13 miljarder svenska kronor förstörts i en attack.

Ukraina: ICC öppnar kontor i Kiev

Ukrainas riksåklagare Andrij Kostin meddelar att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har öppnat ett fältkontor i Kiev, som en del i arbetet för att ställa ryska styrkor till svars för eventuella krigsbrott, skriver TT/SvD.

Efter drönarfyndet – Rumänien stärker upp vid gränsen

Efter att delar från ryska drönare hittats på rumänsk mark stärker nu Nato-landet sin militära närvaro vid den ukrainska gränsen.

– Vi är snart redo att sätta in upp till 600 man i området, säger generalen Vlad till SVT Nyheter.

Notiser 14 september

En svensk röstade mot nya antikorruptionsregler i EU-parlamentet

EU-parlamentet röstade på onsdagen för att uppdatera sitt regelverk med tuffare krav på öppenhet och redovisning av sidoinkomster och vilka lobbyister ledamöterna träffar. Åtstramningen kommer efter fjolårets Qatarskandal där flera EU-parlamentariker anklagas för att ha tagit emot mutor för att driva vissa frågor. 505 ledamöter röstade för de nya strängare reglerna, 93 mot och 52 lade ned sina röster. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom den politiske vilden Peter Lundgren, som till skillnad från SD-ledamöterna, följde majoriteten i sin partigrupp nationalkonservativa ECR och röstade nej.

L vill ha euron om fem år

Liberalernas partiledare Johan Pehrson (L) skriver i en debattartikel i SvD att han vill att Sverige inför euron senast 2028 och lägger fram en färdplan för att nå det målet.

Åkesson: Se över Turkietbistånd

Ebba Busch (KD) har, efter kritik, tagit tillbaka uttalandet om att strypa biståndet till Turkiet. Men Jimmie Åkesson (SD) vill att regeringen undersöker den vägen för att få gängledaren Kurdiska räven lagförd. ”Uppenbart finns det mer att göra”, säger Åkesson, enligt SvD.

WWF:s uppmaning till EU: Sänk inte vargskyddet

EU-kommissionen har flaggat för tuffare tag mot Europas vargar – något som Världsnaturfonden (WWF) kraftigt ifrågasätter, skriver TT/SvD.

"Vargen är inte farlig för människor i Europa som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen antytt. Det är missledande och bygger inte på forskning och vetenskap", säger WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind i ett uttalande.

Tysk toppolitiker ställs inför rätta efter nazi-uttalande

Den tyske toppolitikern i det högernationella partiet AfD, Björn Höcke, kommer ställas inför rätta efter att ha använt ett förbjudet slagord från nazi-tiden i Tyskland, rapporterar Ekot. Höcke använde vid ett valmöte för två år sen uttrycket ”Alles für Deutschland”, allt för Tyskland, vilket sen nazi-tiden här i Tyskland är förbjudet att använda, slagordet användes av nazisternas säkerhetsstyrka och gatustridsgrupp SA.

Finland får en till plats i Europaparlamentet efter nästa års EU-val

Finland får en till plats i Europaparlamentet från och med nästa EU-val, rapporterar Yle. Det innebär att Finland i fortsättningen kommer att representeras av 15 ledamöter istället för dagens 14. Sammanlagt lägger Europaparlamentet till 15 platser .Orsaken till att man väljer att utöka antalet ledamöter är demografiska förändringar inom EU sedan valet 2019. Sverige har oförändrat 21 platser i parlamentet.

Tyskland pausar asyluppgörelse med Italien

Tyskland har lovat att ta emot 3 500 migranter som först sökt asyl i Italien. Men efter att 1 700 personer tagit sig till landet pausar man nu uppgörelsen med hänvisning till högt migrationstryck, skriver TT/GP.

Klubbat: Nu är hon ny EU-kommissionär

Bulgariens Iliana Ivanova får grönt ljus från parlamentet och är därmed ny EU-kommissionär – med mindre än ett år kvar till valet, skriver Altinget. Bulgarien är till tillsammans med Sverige de enda EU-länderna som endast haft kvinnliga EU-kommissionärer.

Notiser 13 september

KD-ledare backar från Turkietuttalande – Andersson: Skadat Natoprocessen

KD-ledaren Ebba Busch backade på onsdagen från sitt uttalande i Aftonbladet dagen innan att Sverige skulle pressa Turkiet med hot om indraget svenskt bistånd om landet inte lämnar ut gängledaren Kurdiska räven, rapporterar SVT. Oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) menar att det här har skadat Natoprocessen.  – Det är djupt olämpligt. Vi behöver inte fler käppar i hjulet i Natoprocessen. Och vi behöver inte att de sticks in av vice statsminister, säger Andersson.

Miljöministern: Sverige överträffar EU:s mål om platspåsar

Den svenska skatten på platspåsar slopas i november nästa år.

– Vi överträffar redan EU:s mål om minskad plastkonsumtion med god marginal, säger miljöminister Romina Pourmokthari (L) till SVT.  Den extra skatten drevs fram av Liberalerna och infördes 2020 som en del i det EU-direktiv enligt vilket förbrukningen av plastkassar ska minska till 40 stycken per person varje år senast 2025. Både L och KD ja till skatten 2020, men har vänt i frågan.

Ex-spionchef varnar för ryskt inflytande i Österrike

Österrikes tidigare spionchef Peter Gridling, som ledde landets underrättelsetjänst BVT 2008-2020, uppger att landets högerpopulistiska parti Frihetspartiet, har fortsatta kontakter med Kreml trots Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Om dagens opinionsmätningar håller skulle partiet kunna få chansen att ingå i en regeringsbildning nästa höst.

– Vi måste vara väldigt vaksamma med vilka vi sätter att leda departementen, säger han enligt Financial Times i dag onsdag.  

Undersökning: Ungdomar tror mer på militärdiktatur än äldre

Enligt en stor internationell opinionsundersökning från Open Society Foundations (OSF), utförd i 30 länder i världen som publicerades på tisdagen skulle 86 procent av de tillfrågade föredra att leva i en demokratisk stat och endast 20 procent tror att auktoritära regimer är mer kapabla att leverera "det medborgarna vill ha", rapporterar The Guardian.

Men bara 57 procent av de tillfrågade i åldrarna 18 till 35 år ansåg att demokrati var att föredra framför någon annan form av regering, mot 71 procent av de över 56 år, och 42 procent av de yngre sa att de stödde militärt styre, mot bara 20 procent av de äldre svarande.

BBC: Putin och Kim i samtal om militärt samarbete

Under onsdagens möte mellan Nordkoreas Kim Jong-un och Rysslands Vladimir Putin på den ryska rymdbasen Vostotjnyj ska den ryske presidenten ha sagt att "det finns möjligheter för militärt samarbete mellan länderna”. Den nordkoreanske ledaren har i sin tur kommenterat mötet med att  ” vi kommer alltid att stödja president Putins beslut”, rapporterar BBC.

Europaparlamentet vill se vassare vattendirektiv

Europaparlamentet antog på tisdagen en resolution om att sänka gränserna för förekomsten av föroreningar och giftiga kemikalier i grund- och ytvatten i unionen. Bland annat vill man att så kallade PFAS-kemikalier ska ingå på EU:s lista över ämnen som förorenar grund- och ytvatten. Dessutom vill man skärpa gränserna för förekomst av bekämpningsmedel. Resolutionen ska nu diskuteras med EU-kommission, som arbetar med att uppdatera EU:s olika vattendirektiv.

Rysk minister nekades inresa i Danmark

Den ryske vice sjukvårdsministern Oleg Salagy nekades på tisdagen inträde i Danmark. Han avvisades på Köpenhamns flygplats Kastrup när han var på väg att delta i en konferens anordnad av Världshälsoorganisationen WHO:s regionalkontor i Danmark, rapporterar Berlingske.

Notiser 12 september

Statsminister Kristersson: EU har avgörande betydelse för Sverige

– Europeiska unionen är inte bara Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform utan också en värdegemenskap. EU har avgörande betydelse för vår ekonomi och vår konkurrenskraft, för klimatarbetet och för vår förmåga att på ett globalt plan värna Sveriges nationella intressen, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i riksdagen när han på tisdagen läste upp regeringsförklaringen. Under talet refererade statsministern till EU och Europa 19 gånger vilket är över det genomsnittliga 16 gånger som gällt i elva regeringsförklaringar sedan 2013. Att internationell politik engagerar framgick av att riksdagens längsta applåder (förutom vid avslutet) kom när statsministern sade att “Sverige kommer fortsatt att stödja Ukraina så länge det behövs” och när han nämnde namnen på de svenskar som sitter orättfärdigt fängslade I Eritrea, Kina och Iran och lovade arbeta för deras frigivning.

SD ensamma svenskar mot mer förnybar energi

När Europaparlamentet på tisdagen med stor majoritet, 470 mot 120 röster, ställde sig bakom en ökad användning av förnybar energi i EU för att nå klimatmålen för 2030 stödde alla svenska partier utom Sverigedemokraterna förslaget. Syftet med de nya EU-reglerna är att öka andelen förnybar energi och snabba på myndigheternas tillståndsgivning för utbyggnaden av förnybar energi såsom sol- och vindkraft.

Regeringen ifrågasätter nya EU-språk

När medlemsländernas EU-ministrar samlas i Bryssel nästa tisdag står en spansk begäran överst på dagordningen att katalanska, baskiska och galiciska ska bli officiella språk i EU. Om det går igenom skulle bland annat olika EU-dokument och lagar översättas till de tre spanska regionspråken. Att frågan kommer upp hänger samman med att lokala partier från dessa språkområden begärt det för att stödja socialdemokraternas regeringsbildning efter det jämna parlamentsvalet i juli. Men Sverige, som har vetorätt i frågan, är tveksam och regeringen föreslår att riksdagens EU-nämnd vid sitt möte på fredag ska kräva en konsekvensanalys i ministerrådet innan man är beredd att ta ställning.

Bara var tredje svensk vill byta till euro

Debatten om den svaga kronan har fått svenskarna att bli mer eurovänliga men fortsatt vill flest ha kvar kronan, visar ny mätning beställd av banken SEB. Enligt den skulle 42 procent rösta nej till euron, 34 procent ja och 24 procent är osäkra.

Sjöstedt vill tillbaka i EU-politiken – kan göra en Gahrton-Svensson

Jonas Sjöstedt vill gärna bli Vänsterpartiets kandidat i EU-valet den 9 juni, och har nominerats av partiföreningen i Umeå till listan som ska bestämmas av partimedlemmarna den 20 januari nästa år, uppger TT/Aftonbladet. Han beskriver sina chanser som ”hyggliga”, men säger samtidigt att det finns mycket duktigt folk inom partiet.

– Jag jobbade tidigare med miljöfrågor i EU-parlamentet och det skulle jag väldigt gärna göra igen. Ett annat argument är att stödet till Ukraina måste fortsätta. Det måste göras om så att Ukraina kan bli medlem också när de har vunnit kriget, säger Sjöstedt till TT. 

Om Sjöstedt skulle lyckas blir han den tredje före detta partiledaren efter Per Gahrton (MP) och Alf Svensson (KD) som tar plats i EU-parlamentet. Jonas Sjöstedt är den svensk som fått näst mest personröster  i räknat på samtliga EU-val.

Kronan hissar svensk inflation i EU-topp

Svagaste valutan och högsta inflationen. Riktigt så illa är det inte, men nästan, när svensk ekonomi jämförs med övriga Europa. I Danmark har inflationen fallit till strax över två procent. I Sverige väntas den ligga kvar på nästan åtta procent, skriver TT/Sydsvenskan.

Stor framgång för Høyre i lokalvalen – ”Blå vind”

I Norge blev kommun- och fylkesvalet en stor framgång för Høyre som för första gången på 100 år blir landets största parti i ett lokalval, uppger Ekot. Sjukvård, äldreomsorg, kollektivtrafik, skatter och avgifter är teman som diskuterats i valrörelsen som också präglats av politiska skandaler och jävsbrott av flera ministrar i den sittande Arbeider- och Senterparti regeringen.

Ryssland bekräftar möte mellan Putin och Kim

Efter spekulationer bekräftar nu Ryssland att Nordkoreas diktator Kim Jong-Un ska besöka landet för ett möte med Vladimir Putin under de kommande dagarna, skriver TT/SvD. USA beskriver det som att Putin ”vädjar om hjälp”.

Minister i Bayern får fortsätta på sin post trots anklagelser om antisemitism

Bayern skakas sedan några veckor tillbaka av en politisk skandal. Förbundslandets vice regeringschef Hubert Aiwanger kopplas till ett antisemitiskt flygblad och antisemitiska uttalanden han ska ha fällt i sin ungdom. Trots det fortsätter han som minister, rapporterar Yle.

Våldsamheter i Grekland efter översvämningarna

Den pågående översvämningskatastrofen i Grekland väcker starka reaktioner. Många av de drabbade anklagar myndigheterna för att ha reagerat alldeles för långsamt. På söndagskvällen utbröt våldsamheter under en demonstration utanför kommunhuset i översvämmade Larissa i samband med att Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis besökte staden, rapporterar Ekot.

Brasiliens president backar om Putinförsäkran

Brasiliens president Lula da Silva drar tillbaka sin personliga försäkran om att Rysslands internationellt efterlyste ledare Vladimir Putin inte kommer att gripas om han deltar i nästa års G20-toppmöte i Rio de Janeiro, uppger TT/SvD. Lula da Silva säger nu att det är upp till rättsväsendet att besluta.

Notiser 11 september

Irriterat EU-parlament: Godkänn Sveriges Natoansökan nu

I ett kritiskt betänkande som ska antas i Strasbourg på onsdag om det politiska läget i Turkiet fördömer Europaparlamentet Turkiets “försök att undergräva de demokratiska friheterna” i Sverige genom att hålla tillbaka sitt samtycke till Sveriges Natoanslutning, något som “endast spelar Ryssland i händerna”. Parlamentet påminner att Turkiets president i juli slutligen gick med på att låta Turkiets nationalförsamling så snart som möjligt ta ställning i frågan och uppmanar därför – "med kraft" – "Turkiet att utan ytterligare dröjsmål ratificera Sveriges Natomedlemskap”. 

Erdoğan: ”Sverige måste fullfölja sina åtaganden”

Det är ännu inte säkert att Turkiet godkänner ett svenskt Natomedlemskap, skriver SvD. President Recep Tayyip Erdoğan är rejält missnöjd med att landets planer på att köpa stridsflygplan från USA kopplas ihop med ett svenskt medlemskap.

EU-ministern: Krävs reformer för turkiskt EU-medlemskap

Sverige har lovat att underlätta för ett turkiskt EU-medlemskap. I SVT:s Agenda säger EU-minister Jessika Roswall (M) att regeringen ser positivt på Turkiets vilja.

– Men det kräver också reformer i det landet, precis som i de andra länderna, säger hon.

Mätning: Högervindar inför norska valet

På måndagen går Norge till kommun- och fylkestingsval. Enligt TV2 visar opinionsundersökningar på ett historiskt skifte – kanalens beräkningar tyder på att Höyre (H) blir största parti, vilket inte har hänt i något val, oavsett kammare, sedan 1924, skriver TT/SvD.

Uppgift: Ungerns Orbán vill styra till 2034

Den ungerske nationalkonservative premiärministern Viktor Orbán planerar att sitta kvar vid makten till 2034, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg med hänvisning till den ungerska nyhetssajten Telex. Orbán, för närvarande den regeringschef i EU som suttit längst vid makten, har hittills varit premiärminister i närmare 17 år.

Polsk film om migration upprör: ”Nazipropaganda”

I Polen har ny spelfilm om migrationskrisen vid landets gräns till Belarus orsakat konflikt, rapporterar Ekot. Polens regering har liknat filmen vid nazistisk propaganda, vilket fått regissören Agnieszka Holland att stämma Polens justitieminister. Filmen utforskar de övergrepp som migranterna utsätts för på den belarusiska sidan men också på den polska.

Utländsk man gripen för spionage i Norge

I Norge har säkerhetstjänsten PST gripit en utländsk medborgare som misstänks för spionage mot Norge, enligt Yle. Den misstänkte mannen är en studerande i 20-årsåldern, men varken åklagaren eller mannens advokat ger ut uppgifter om hur länge han befunnit sig i Norge eller vilket medborgarskap han har.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 6 december 2022

Europaportalen har granskat de demokratiska och ekonomiska förutsättningarna för alla länder som vill gå med i unionen. De ligger tydligt efter de nuvarande medlemsländerna men i några fall är kandidatländer mer anpassade till EU:s krav än vissa medlemsländer.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret