Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 16 april

Ursula von der Leyens kandidat backar efter kritik

Efter tilltagande kritik har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens kontroversiella val, den tyske partikamraten Markus Pieper, till ett lukrativt jobb avgått, bara timmar innan sin första dag som representant för små och medelstora företag, rapporterar Politico. Både EU-parlamentet och flera EU-kommissionärer har kritiserat utnämningen där två kvinnliga kandidater var mer kvalificerade. I ett uttalande efter beskedet säger von der Leyen att varje EU-institutions tillsättande av höga tjänstemän "måste respekteras" och att tjänsten kommer att tillsättas först efter EU-valet i juni.

IAEA: Zaporizjzja ”farligt nära” en olycka

Det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja, är ”farligt nära” en olycka, varnar FN:s atomenergiorgan IAEA, enligt Ekot. Den senaste veckan har flera drönarangrepp riktats mot kraftverket. Ukraina och Ryssland anklagar varandra för attackerna, som är de första direkta anfallen mot anläggningen sedan november 2022. Även om reaktorerna är avstängda finns en risk för större olyckor, säger Rafael Grossi, chef för IAEA.

Abort kan legaliseras i Tyskland

I Tyskland föreslår nu en regeringskommission att abort även formellt ska legaliseras. För närvarande är abort i princip förbjudet, men den som genomför en abort bestraffas inte om aborten sker inom de tolv första veckorna av graviditeten, rapporterar Ekot.

Storbråk i georgiska parlamentet: Ledamot slogs i huvudet

Handgemäng har brutit ut i Georgiens parlament. Bråket handlar om ett kontroversiellt lagförslag, som innebär att medier och organisationer med utländska kopplingar skulle kunna stämplas som att driva ”främmande makts intressen”, skriver TT/SvD. Ett tiotusental personer i huvudstaden har protesterat mot lagförslaget.

Notiser 15 april

SD-politiker lägger mest pengar på Facebook

EU-politiker Charlie Weimers (SD) är den svenske EU-parlamentariker som får flest reaktioner på sina inlägg på Facebook, rapporterar Altinget. Han är också den av de svenska parlamentarikerna som spenderat mest pengar de senaste fem åren – 1,5 miljoner kronor. Generellt  är det EU-parlamentariker från ytterhögern som dominerar den offentliga debatten på Facebook, visar undersökning.

Extra EU-möte efter Irans attack mot Israel

Med anledning av helgense iranska anfall mot Israel kallar EU:s utrikesrepresentant Josep Borrel medlemsländernas utrikesministrar till ett digitalt möte i morgon tisdag i syfte att " bidra till nedtrappning och säkerhet i regionen".

Energi nytt mål för Ukraina och Ryssland

Kriget i Ukraina har gått in i en ny fas där både Ryssland och Ukraina nu riktar in sig på varandras energiinfrastruktur. De ekonomiska konsekvenserna av dessa attacker mot energiinfrastrukturen syns världen över i takt med att konflikten fortgår, skriver nyhetsbyrån Bloomberg.

Tysk sol ger superbillig el – lägst i syd

På söndagen är elen superbillig. Och för ovanlighetens skull är det allra billigast i Sydsverige med kraftiga minuspriser, skriver TT/SvD. Det blåser hyfsat vilket ger mycket vindelektricitet, men framför allt skiner solen allt kraftfullare nu när våren kommer. Då strömmar billig tysk solel norrut, över gränsen till Sverige och ger speciellt på helgerna, när förbrukningen är lägre, allt billigare el mitt på dagen.

Lågt intresse för att hålla EU-skolval

Från och med måndag den 15 april hålls EU-val i en del av landets skolor. Intresset för att anordna skolval är betydligt lägre än vid riksdagsval, och bara lite drygt 420 skolor i hela Sverige kommer att delta nu under våren, uppger Ekot.

Ukraina: Spänt läge vid fronten

Situationen vid den östra fronten i Ukraina är "spänd", enligt landets försvarsminister Rustem Umjerov. Ministern meddelar att han besökt styrkor vid fronten, där Ukraina tidigare har varnat för att situationen har försämrats betydligt, skriver TT/GP. Landet börjar lida brist på ammunition, upprepar Umjerov.

Notiser 12 april

Svensk minister drev kampanj mot EU-lag om att rädda förstörd natur

Lagen om att återställa förstörd natur var färdig att antas av EU, förhandlarna från EU-ländernas regeringar och Europaparlamentet var överens men i sista stund drogs förslaget tillbaka, rapporterar DN. Tidningen  uppger att Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), var en av de drivande i en övertalningskampanj bland EU-ländernas ministrar få ihop en blockerade minoritet i ministerrådet. Att EU-länder plötsligt hoppar av en slutuppgörelse med Europaparlamentet är ovanligt.

Regeringen stödjer inte EU:s renoveringskrav

Den svenska regeringen lade ned sin röst när EU-länderna på fredagen formellt godkände nya regler om nybyggnation och renovation av byggnader i syfte att minska energianvändningen. Varje medlemsland måste anta sin egen nationella plan för att minska den genomsnittliga primära energianvändningen i bostadshus med 16 procent till 2030 och 20-22 procent till 2035. Ungern och Italien röstade nej. Förutom Sverige lade även Polen, Slovakien, Tjeckien och Kroatien ned sina röster.

Uppgifter: Ungerska staten bakom köp av europeiskt nyhetsbolag

Det europeiska nyhetsbolaget Euronews har köpts upp med hjälp av den ungerska staten, det avslöjar en granskning av flera medier, rapporterar Ekot. Det är hittills okända dokument som sägs visa att en ungersk statlig fond gick in med 45 miljoner euro när Euronews köptes upp av en portugisisk affärsman för tre år sen. Ett av målen med affären var att utmana som beskrevs som vänsterideologi och den så kallade ”Brysselbubblan”.

Spionskandal i Österrike – partierna skyller på varandra

Den politiska debatten i Österrike efter avslöjandet om en stor spionaffär där en förre detta anställd i den österrikiska underrättelsetjänsten har gripits tilltar, rapporterar Ekot. De stora partierna skyller på varandra inför valet till parlamentet i höst. Den här veckan har utfrågningar i parlamentet börjat.

EU:s gaslager rekordfyllda

I slutet av mars, när vinterns uppvärmningssäsong är slut, var gaslagren i EU-länderna till 58 procent fulla vilket är den högsta noteringen någonsin, enligt EU-kommissionen. Detta är tack vare diversifiering av energiimport, minskad gasanvändning och investeringar i förnybart, säger EU:s energikommissionär Kadri Simson i ett uttalande på fredagen. Sedan 2021 har andelen gas som EU importerar från Ryssland minskat från 45 till 15 procent för 2023.

EU-parlamentet bannar medlemsländerna för bristande stöd till Ukraina

EU-parlamentet röstade i går torsdag för att skjuta upp ett beslut om att ge ministerrådet ansvarsfrihet för 2022 års räkenskaper. Beslutet motiverades dels med kritik mot att medlemsländerna dröjer med att förse Ukraina med luftvärnssystem. Omröstningen är dock mest symbolisk. Sedan 2009 har EU-parlamentet vägrat ministerrådet ansvarsfrihet. Anledningen är en mångårig tvist där parlamentet och råden gör olika tolkningar av regelverket kring ansvarsfriheten och parlamentets roll i att granska hur råden hanterar sin budget. Unionens övriga institutioner och byråer fick under torsdagen ansvarsfrihet av EU-parlamentet.

Lagförslaget: Stoppa asylsökande vid finsk-ryska gränsen

Inom några veckor hoppas Finlands inrikesminister att förslaget till en ny undantagslag ska vara klart att läggas fram för beslut i riksdagen, uppger Ekot. Lagförslaget ska göra det möjligt att stoppa asylsökande direkt på gränsen utan att deras fall prövas enligt internationell praxis, för att motverka ryska hybridoperationer. Men förslaget får massiv kritik.

Ny lag i Ukraina – svårare att undkomma mobilisering

Efter månader av förseningar och flera tusen ändringar har parlamentet på torsdagen röstat för en ny lag om mobilisering, rapporterar Ekot. Kortfattat kommer det bli svårare för folk att undkomma mobilisering men det som framförallt väcker kritik är att i den nya lagen finns det ingen bortre gräns för hur länge soldater kan komma att tjänstgöra.

Indragna EU-pengar för lettisk ryssvän

Lettiska EU-parlamentsledamoten Tatjana Zdanoka blir av med sitt traktamente i fem dagar – motsvarande cirka 20 000 kronor – efter att ha brutit mot reglerna kring mottagande av gåvor och redovisande av privata tillgångar. Sanktionerna offentliggjordes utan fler detaljer av talman Roberta Metsola i onsdags, rapporterar Politico/TT/Aftonbladet. 74-åriga Zdanoka stoppas dessutom från att representera parlamentet i eventuella delegationer och liknande fram till den 1 juli.

Notiser 11 april

Rysk propaganda uppges få fäste i USA

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hävdar att den ryska lobbyverksamheten i världen har störst genomslag i USA, rapporterar SvD.

– Narrativen trumfas igenom via media. Det utförs inte av ryska medborgare eller ryskfödda personer. Det handlar om representanter inom vissa medier som är amerikanska medborgare. De skickar ut lämpliga meddelanden, som ibland är mycket ryskvänliga, säger Zelenskyj utan att nämna några namn.

Uttalandet följer på kritik från de republikanska kongresspolitikerna Mike Turner (Ohio) och Mike McCaul (Texas) som deklarerat att rysk propaganda nu genomsyrar tankegångarna hos vissa partikollegor i representanthuset.

Oväntade siffrorna: Sveriges BNP ökar

Sveriges bruttonationalprodukt ökade med 0,1 procent i februari jämfört med månaden före, enligt en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB), uppger Ekot. Månadssiffran ger en mer positiv bild av svensk ekonomi än vad som förväntades.

ECB rör inte styrräntor

Europeiska centralbanken beslutade på torsdagen att behålla sina styrräntor oförändrade. Både marknader och ekonomer räknar med att ECB kommer att sänka sina räntor vid nästa möte den 6 juni, enligt FT.

EU-parlamentet vill skiva in aborträtten i EU-stadga

EU-parlamentet röstade på torsdagen med siffrorna 336 för, 163 mot och 39 som avstod för en uppmaning att skriva in aborträtten i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. De fördömer samtidigt bakslag gällande kvinnors rättigheter och försök att begränsa sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. För resolutioner röstade S, M, MP, C, KD, L och M. Den politiska vilden Sara Skyttedal röstade nej. SD och den politiske vilden Peter Lundgren lade ned sina röster.

Reform av EU:s elmarknad godkänd

Med siffrorna 433 för och 140 godkände på torsdagen EU-parlamentet det förslag som EU-kommissionen lade för ett år sedan om reform av elmarknaderna i medlemsländerna. Syftet är att göra priserna mer stabila och mindre beroende av fluktuationer i priset på fossila bränslen. De svenska ledamöter som deltog i omröstningen röstade alla ja förutom MP och V som röstade nej och SD som lade ned sina röster.

Ny EU-lag ska minska metanutsläpp

Europaparlamentet röstade på onsdagen för en ny lag för att minska metanutsläpp från energisektorn, inklusive olja, gas och kol. Detta är EU:s första lagstiftning som syftar till att minska metan, en kraftfull växthusgas. Lagen kommer att täcka både inrikesutsläpp och utsläpp från importerade fossila bränslen. Lagen är en del av EU:s klimatmål och det globala metanlöftet att minska metan med 30 procent till 2030 jämfört med 2020.  Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för lagen förutom Sverigedemokraterna och den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej.

Inga civila flygplatser klarar Natos krav

Sveriges flygplatser saknar i dag förutsättningar för att möta krav som kommer med Natomedlemskapet, säger experter och utredare till SvD. På bland annat Växjös flygplats har radarn stängts ner. ”Militären kan inte öva i vår zon nu”, säger vd:n.

Striktare utsläppsgränser för lastbilar antagna

Europaparlamentet antog på onsdagen nya åtgärder för att stärka utsläppsminskningsmålen för nya tunga fordon som lastbilar, bussar och släpvagnar. Reglerna kräver en minskning av utsläppen med 45 procent från stora lastbilar och bussar till 2030-2034, 65 procent till 2035-2039 och 90 procent till 2040. Nya stadsbussar måste minska utsläppen med 90 procent till 2030 och bli utsläppsfria till 2035. Utsläppsmål är också satta för släpvagnar och påhängsvagnar från 2030. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för överenskommelsen förutom Sverigedemokraterna och de politiska vildarna Peter Lundgren och Sara Skyttedal som röstade nej.

Gemensam EU-standard för trafikutsläpp ska minska fusk

Europaparlamentet röstade på onsdagen för att anta en gemensam EU-standar för att beräkna växthusgasutsläpp från transportsektorn. För närvarande använder företag olika metoder vilket kan vilseleda konsumenter och möjliggöra så kallad greenwashing, enligt parlamentet. Sverigedemokraterna och de politiska vildarna Peter Lundgren och Sara Skyttedal röstade nej medan den andra svenska EU-parlamentarikerna stödde lagen.

Ryssland attackerade Ukrainas energiförsörjning med 82 missiler och drönare

Ryssland attackerade Ukraina med 82 missiler och drönare tidigt på torsdagen med inriktning på energiinfrastruktur i fem av landets regioner, rapporterar Politico. Ukrainska luftförsvarsstyrkor lyckades skjuta ner 57 inkommande flygmål över landet, sade befälhavaren Mykola Olesjtjuk i ett uttalande .

Bedrägeribekämpare undersöker om grekiska anbud var riggade

Grekland är av de största mottagarna av stöd från EU:s återhämtningsfond, även kallad coronafonden. Nu undersöker grekiska myndigheter och EU:s åklagarmyndighet EPPO om 600 projekt värda mer än 2,5 miljarder euro, finanserade av EU-fonden, har kontrakterats på rätt sätt, rapporterar Politico. Det som sticker ut är att få av dessa projekt hade mer än ett anbud då sammanlagt tio företag vann de 600 upphandlingarna. Det finns misstankar om att de tio företagen olagligt samarbetat för att slippa konkurrera om projekten på sedvanligt sätt.

Prognos: Fransk budget följer EU-regler tidigast 2027

Den franska regeringen sade på onsdagen att landets budgetunderskott kommer att bli större än väntat i år och nästa år, 5,1 respektive 4,1 procent, rapporterar Bloomberg. Inte förrän 2027 då prognosen ligger på 2,9 procent i budgetunderskott väntas Frankrike följa EU:s krav på max 3 procent i statliga budgetunderskott.

Tillfälliga regler förlängs i väntan på "chat control"

EU-kommissionens omstridda förslag om ökad kontroll på nätet för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn har kört fast i förhandlingarna mellan EU-parlamentet och medlemsländerna. Förslaget har av kritiker fått öknamnet chat control 2.0. Kommissionen föreslog i höstas därför att det nuvarande, tillfälliga och frivilliga regelverket ska förlängas till april 2026. Av svenska EU-parlamentariker som röstade stöddes förlängningen av alla förutom av MP och V som röstade nej och SD som lade ned sina röster.

Svenska EU-höjdare ska hjälpa Ukraina in i unionen

Regeringen lanserar tillsammans med den nordiska och baltiska länderna en högnivågrupp som ska ge expertstöd till den ukrainska regeringen i dess arbete med att uppfylla kraven för att kunna bli medlem i EU. Bland experterna finns förre EU-kommissionären Cecilia Malmström och Katarina Areskoug som bland annat varit statssekreterare till förre statsministern Fredrik Reinfeldt.

Tyska åtgärder ska hjälpa företag återuppbygga Ukraina

Tysklands regering har godkänt åtgärder för att stödja företag som är involverade i återuppbyggnaden av Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Fokus ligger på att ge bidrag och förmånliga räntor för ukrainska företag såväl som investeringsgarantier för deras tyska motparter. Tyskland samarbetar också med Ukraina för att skapa en ukrainsk motsvarighet till den statliga utvecklingsbanken KfW för att stödja återuppbyggnadsinsatserna.

Rysk olja 25 procent dyrare än pristaket

Priset på rysk olja på världsmarknaden är för närvarande 75 dollar per fat och överstiger med 25 procent det pristak på 60 dollar per fat som G7-länderna infört, visar färsk prisstatistik, enligt TT/SvD. Oljeintäkterna utgör en avgörande del av finansieringen av det ryska invasionskriget mot grannlandet Ukraina.

EU-dom: Fel att sätta upp ryska oligarker på ”svarta listan”

Det var fel av EU att sätta upp två ryska oligarker, Michail Fridman och Pjotr Aven, på sin ”svarta lista” när Ryssland anföll Ukraina 2022. Det slog EU-domstolen fast på onsdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet. Domen kan leda till att andra ryska miljardärer slipper sanktioner.

Notiser 10 april

Minst 15 länderna har dömts till skärpt klimatpolitik

De aktivister som har stämt Sverige och kvinnorna bakom gårdagens klimatdom mot Schweiz är en del av en global rörelse, rapporterar SVT. Minst 15 länder har hittills dömts för klimatrelaterade frågor. Lucy Maxwell som samordnar klimatprocesser världen över:

– Många vill veta vad som har fungerat i andra länder och vilken vetenskap som är användbar.

Ryssland terroriserar Ukraina med glidbomber – nästan omöjliga att skjuta ner

Det ryska flygvapnet använder allt oftare glidbomber i anfallskriget mot Ukraina. Bomberna slår hårt mot ukrainska styrkor, pulveriserar städer och ger Moskva en fördel på slagfältet. Det ukrainska luftförsvaret är därför i särskilt stort behov av luftvärnssystemet Patriot, sa president Volodomyr Zelenskyj i helgen.

Efter miljardbedrägerier mot EU-fond: Revisionschef varnar för mer

I en intervju med Euractiv på tisdagen varnade Europeiska revisionsrättens ordförande Tony Murphy, att förra veckans misstänkta bedrägeri på 600 miljoner euro mot coronafonden där personer greps i Italien, Österrike, Rumänien och Slovakien, kan få efterföljare. Inte minst bristen på EU-tillsyn ökar sannolikheten för att fonden skulle missbrukas i medlemsländerna, menar Murphy, som även tidigare varnat för riskerna.

– På grund av den begränsade kontrollen jämfört med [ EU:s budget], är risken för att sådana incidenter inträffar hög, sade Tony Murphy. 

I den Europeiska åklaramyndighetens årsrapport som publicerades förra månaden noterade EPPO att man hade inlett mer än 200 utredningar relaterade till coronafonden som berör värden för 1,8 miljarder euro under 2023. Sverige, som är ett av få EU-länder som ännu inte deltar i Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet, väntas ansluta sig vid årsskiftet.

EU-kommissionär vill se ny EU-upplåning – coronafonden en förebild

EU:s ekonomiska chef kommissionären Paolo Gentiloni föreslog på tisdagen att unionens återhämtningsfond, även kallad coronafonden, skulle omvandlas till en "permanent" resurs för medlemsländerna, rapporterar Euractiv. Att den nuvarande fonden upphör 2026 betyder inte att “våra investeringsbehov” upphör, säger Gentiloni.

"Jag tvivlar inte på att EU skulle gynnas enormt av en permanent, säker tillgång [till finansiering] som står i proportion till storleken på dess ekonomi, och detta kommer att bli en stor fråga att diskutera för nästa kommission", sade Gentiloni.  Tidigare i veckan rapporterades att behovet att nå klimatneutralitet och stärkt försvarsförmåga  antas kräva satsningar för biljontals euro.

Dagens EU-fond, som består av bidrag och lån, lanserades av Tyskland och Frankrike 2020 som ett stöd för de länder som drabbats hårt ekonomiskt av pandemin. Sverige ville först att fonden bara skulle bestå av lån och inga bidrag, men godkände till sist dagens upplägg. Sverige ansökte sedan och fick tillgång till EU-bidrag på cirka 40 miljarder kronor men sade nej till lån. 

Charkiv hårt drabbat av rysk terrorbombning– ”Vi ger oss inte”

Trycket längs den ukrainska frontlinjen har ökat och miljonstaden Charkiv i öst nära den ryska gränsen är just nu en av de städer som är hårdast drabbad, rapporterar SVT.

Rysk skuggflotta tankar utanför Gotland – en miljörisk

En oljetanker som ligger ankrad utanför Gotland sedan flera månader väcker oro hos myndigheterna. SVT:s granskning visar att fartyget dagligen pumpar över bränsle till Rysslands skuggflotta i Östersjön.

EU:s bilindustri är delad inför möjliga EU-tullar på kinesiska bilar

EU ser ut att införa någon typ tullar på elbilar som importeras från Kina, uppger branschkällor för Ekot. Ingen vet i dagsläget hur EU-tullarna kommer att utformas.  Syftet är att skapa en rättvisare konkurrens för biltillverkare i EU mot statssubventionerade och prisdumpade elbilar från Kina. De biltillverkare som exporterar mycket till Kina, exempelvis tysk bilindustri, är orolig för att deras försäljning i Kina kommer att drabbas vid ett eventuellt handelskrig.

ICCT: Så använder Ryssland högerextrema i EU

Tankesmedjan ICCT, Internationella centret för terrorbekämpning, beskriver i en analys hur Ryssland på olika sätt använder högerpopulistiska partier och nynazister i tio europeiska länder, däribland Sverige, för sina syften. Flera av dessa rörelser, men inte alla, ser Ryssland som en odemokratisk och antiliberal förebild.

“År 2024 bör det inte vara en överraskning att Ryssland uppmuntrar, finansierar, inspirerar och samlar en rad radikala och extremistiska aktörer som uttryckligen kanske inte ens är pro-Moskva, utan agerar som politiska störande i sina respektive länder.”, heter det i ICCT-rapporten.

Notiser 9 april

Politico: EU-planer på stärkt konkurrenskraft och bättre fungerande inre marknad

Enligt tidningen Politico, som sett ett utkast till slutsatser för nästa veckas EU-toppmöte, håller EU:s stats- och regeringschefer på att utarbeta planer för att senast i juni 2025 få fram ett nytt europeiskt konkurrenskraftsavtal och en ny strategi för den inre marknaden. Syftet är att  “säkra unionens ekonomiska motståndskraft, dess globala konkurrenskraft, dess tekniska ledarskap och dess attraktivitet som affärsplats," heter det i utkastet. Konkret handlar det om att rulla ut ett antal reformer, varav den viktigaste är en fungerande kapitalmarknadsunion för att bland annat underlätta för företagens kapitalförsörjning. Italiens förre premiärminister Enrico Letta väntas också presentera sin utredning om framtiden för inre marknaden. 

IAEA: "Ganska nära" en kärnkraftsolycka i söndags

FN:s kärnkraftsövervakningsorgan IAEA varnade på måndagen för att det Rysslandsockuperade kraftverket Zaporizjzjia i Ukraina, Europas största kärnkraftverk, kom "ganska nära" en allvarlig olycka på söndagen efter att det attackerades av drönare, rapporterar Bloomberg.   

Nytt S-krav: Pressa Tyskland att sänka elpriset i Sydsverige

Regeringen måste övertyga EU-kommissionen och den tyska regeringen att dela in Tyskland i elprisområden, skriver Sydsvenskan. – Att göra Nordtyskland till eget prisområde är nyckeln till lägre elpriser i Sydsverige, säger EU-parlamentarikern Heléne Fritzon (S), som vill använda en ny svensk-tysk elkabel som påtryckningsmedel.

Dämpade förväntningar på lönelyft i eurozonen

Näringslivet i eurozonen räknar med att trycket uppåt på lönerna avtar, enligt en enkät gjord av Europeiska centralbanken (ECB). Enkätsvaren kan dämpa oron för att inflationen ska ta fart igen, enligt TT/SvD. Lönerna väntas öka med 3,8 procent i euroområdet de kommande tolv månaderna, enligt enkäten. I motsvarande mätning gjord i november i fjol låg förväntningarna på löneökningar på 4,5 procent på tolv månaders sikt.

Mars blev den tionde varmaste månaden i rad

Mars 2024 var globalt sett den varmaste uppmätta marsmånaden någonsin, enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus. Detta är den tionde månaden i rad som är den varmaste som uppmätts för respektive månad på året. Den globala medeltemperaturen för de senaste tolv månaderna är den högsta som registrerats: 1,58°C över det förindustriella genomsnittet under 1850-1900.

EU förlänger frihandeln med Ukraina – begränsar viss import

Efter många om och men har EU-länderna och Europaparlamentet enats om att förlänga frihandelsavtalet med det krigshärjade Ukraina med ytterligare ett år till juni 2025, rapporterar Ekot. Samtidigt införs nya begränsningar för handeln med vissa jordbruksprodukter där tullar kan återinföras, vilket minskar Ukrainas möjligheter till självfinansiering. Detta kan också ses som ett svar på de stora bondeprotesterna runt om i EU där vissa bönder klagat över billiga ukrainska livsmedel.

Franska högernationalisterna går framåt – leder stort inför EU-valet

I Frankrike stärker högernationalisterna sin redan rejäla ledning inför EU-valet i juni, visar en ny opinionsundersökning från institutet Elabe, rapporterar Ekot. Jordan Bardellas parti Nationell Samling har enligt undersökningen nu 30 procent av väljarstödet medan president Emmanuel Macrons lista bara har 16,5 procent. Det stora överraskningen i mätningen är att socialistpartiet ökar med över tre procentenheter och ligger på 12 procent.

Industrin behöver 800 miljarder euro för att nå klimatmål

Europa kommer att behöva investera 800 miljarder euro fram till 2030 enbart i sin energiinfrastruktur för att uppfylla klimatmålen och hålla sin industri konkurrenskraftig, enligt en ny rapport från industrilobbygruppen ERT, skriver FT. För att nå klimatneutralitet beräknas kostnaden till totalt 2,5 biljoner euro.

Bloomberg: Enorm ökningen av försvarsutgifterna krävs

Om västländerna ska kunna möta upp Kina och Ryssland i den globala militära upprustningen, och spendera lika mycket som under Kalla kriget, kan de behöva satsa så mycket som 920  miljarder euro per år de kommande tio åren, rapporterar Bloomberg Economics. Det kan jämföras med att världens försvarsutgifter förra året nådde rekordstora motsvarande dryga 2 000 miljarder euro. Enligt analysen kommer den ökande bördan att förbereda sig för krig att skapa ett nytt finanspolitiskt paradigm för de flesta NATO-medlemmar. Att bara uppfylla alliansens mål på 2 procent av den årliga BNP i försvarsutgifter skulle hota EU:s regler om sunda statsfinanser efter pandemin. Att sedan försöka nå 4 procent i militärutgifter, som under Kalla kriget, skulle kunna ge vissa länder smärtsamma val gentemot andra angelägna budgetutgifter. 

Fredskonferens för Ukraina planerad till juni

Schweiz planerar att vara värd för en högnivåkonferens om en fredsplan för Ukraina den 16–17 juni, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Konferensen förväntas ha 80 till 100 nationer närvarande, främst från den så kallade globala södern. Men det är oklart hur många ledare som kommer att delta. En nyckelfråga är huruvida Kina kommer att delta eftersom dess medverkan skulle vara avgörande för initiativets trovärdighet. Konferensen syftar till att underlätta diskussioner om en potentiell lösning på den pågående konflikten i Ukraina.

Spionchefen: Rysk offensiv under senvåren

En större rysk offensiv är att vänta under kommande veckor – dess mål är att rycka västerut vid Bachmut för att inta fler ukrainska städer. Det säger Kyrylo Budanov, enligt SvD.

Sex länder i pakt för säkerhet i Nordsjön

Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Belgien ingår ett avtal för att öka säkerheten i Nordsjön och säkra viktig infrastruktur som olje- och gasledningar och kablar för kommunikationer och el. Avtalet ska bland annat göra det möjligt att utbyta mer information mellan länderna, rapporterar NRK/Reuters/TT/GP.

Meloni vill ändra Italiens författning

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har föreslagit en kontroversiell konstitutionell översyn för att ge premiärministern mer makt och stabilitet, skriver FT. Reformerna skulle tillåta italienarna att direkt välja premiärministern för en femårsperiod och minska presidentens möjlighet att ingripa under politiska kriser. Medan Melonis anhängare ser detta som ett sätt att avsluta Italiens historia av kortlivade regeringar, hävdar kritiker att det kan koncentrera för mycket makt i premiärministerns händer och underminera kontrollmekanismer. De föreslagna förändringarna möter betydande hinder eftersom konstitutionella ändringar kräver en tvåtredjedels majoritet i parlamentet eller en nationell folkomröstning.

Notiser 8 april

Jan Emanuel blir toppnamn på Folklistan

Före detta socialdemokraten Jan Emanuel blir toppnamn till EU-valet i det nybildade Folklistan, rapporterar SVT. Bakom honom står avhoppade KD-toppen Europaparlamentariker Sara Skyttedal.

– Någonting som förenar oss är att lyfta fram svenska intressen först, säger Jan Emanuel.

Euroländer i syd driver ekonomin

En kraftigt ökad turism sedan pandemin, blomstrande export och lägre energipriser tack vare förnybara energikällor och ett begränsat beroende av rysk gas har gett länder runt Medelhavet ett ekonomiskt försprång i euroområdet, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Spanien, Portugal och Grekland förväntas i år bli bland de ledande länderna när det gäller tillväxt inom euroområdet. Detta står i kontrast till tidigare då de sydeuropeiska euroländerna sågs ned på av sina rikare nordliga grannar.

Tiotusentals demonstrerade mot Orbán

Tiotusentals människor protesterade mot Viktor Orbáns regering i centrala Budapest på lördagen under ledning av advokaten Péter Magyar som tidigare stått regeringen nära och som nyligen lanserade en politisk rörelse med målet att utmana premiärministern, rapporterar Reuters. Enligt uppgifter från opinionsinstitutet Median, som publicerades av nyhetsveckan HVG i mitten av mars, har 68 procent av väljarna hört talas om Magyars inträde i politiken och 13 procent av dessa sade att de sannolikt kommer att stödja hans parti.

Prorysk kandidat segrar i Slovakiens presidentval

Peter Pellegrini har vunnit den andra och avgörande omgången i Slovakiens presidentval. Den tidigare premiärministern är allierad med landets nuvarande regeringsledare, Robert Fico, känd för sin vänliga inställning till Ryssland, skriver DN. Pellegrini ses dock som mer måttfull än Fico, enligt Reuters. Presidenten i Slovakien kan lägga veto mot nya lagar och ta dem till landets författningsdomstol. Hen utser även domare till författningsdomstolen

Lag och rättvisa klarar sig bra i polska kommunalvalet

Konservativt oppositionsparti verkar få flest röster i söndagens lokalval i Polen, men regeringspartierna väntas vinna i de största städerna, skriver Yle. Vallokalsundersökningar tyder på att Lag och rättvisa (PiS) i söndagens polska lokalval får något fler röster än det största regeringspartiet Medborgarplattformen. Enligt Ipsos enkät kommer PiS att få 33,7 procent av rösterna, medan Medborgarplattformen får nöja sig med knappa 32 procent.

Ökad populism i EU kan påverka stödet till Ukraina

Populistiska partier har vind i seglen inför årets val till EU-parlamentet – något som i förlängningen kan påverka unionens stöd till Ukraina. – Det finns en stark korrelation mellan partiers ideologier och deras villighet att stödja Ukraina, säger statsvetaren Jonathan Polk till DN.

Centerns krav: Förstatliga rysk aluminiumfabrik i Sundsvall

Centerpartiet kräver nu att regeringen förstatligar och tvångsförvaltar den ryskägda aluminiumfabriken Kubal i Sundsvall. – Det vi borde göra är vad andra europeiska länder gjort, att införa lag om tvångsförvaltning där bolaget helt enkelt tas över under svensk statlig tvångsförvaltning. Så att Moskva förlorar sin kontroll över det men att verksamheten kan fortsätta, säger partiets ekonomiskpolitiska talesperson Martin Ådahl till SVT.

Kärnkraftverket i Zaporizjzja attackerat av drönare

I Ukraina ska kärnkraftverket i Zaporizjzja, som ockuperas av Ryssland, ha attackerats med drönare, rapporterar Reuters/Ekot. Enligt det internationella atomenergiorganet IAEA ska skadorna inte äventyra kärnkraftverkets säkerhet, men man beskriver det som en allvarlig händelse som inte får upprepas. Ryssland anklagar Ukraina för attacken, men Ukraina nekar.

Danmark lever inte upp till Natos krav

I veckan fyllde Nato 75 år, och trots att Danmark varit med sedan start så lever man inte upp till flera av de specifika militära kapacitetskrav som Nato ställer på landet.

– Det är ingen hemlighet att Nato gärna hade sett att vi kommit längre”, säger generalmajor Christian Alexa, kapacitetschef i den danska försvarsledningen, till Ekot.

Under lång tid har de danska försvarsutgifterna inte hållit jämna steg med Natos krav.

Notiser 5 april

Tjeckisk varning: Ryssland försöker sabotera europeiska järnvägar

Ryssland har gjort "tusentals" försök att störa de europeiska järnvägsnäten i en kampanj för att destabilisera EU och sabotera kritisk infrastruktur, säger Tjeckiens transportminister Martin Kupka till Financial Times. Sabotagen handlar bland annat om hackerattacker mot signal- och biljettsystem hos det tjeckiska statliga järnvägsbolaget České dráhy. Liknande cyberattacker ska ha riktats mot järnvägsbolag i Estland, Lettland, Litauen och Rumänien.

Krav på von der Leyen om svar om tillsättning av partikamrat

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kritiseras för utnämningen av Markus Pieper, en tysk kristdemokratisk EU-parlamentariker, som EU:s sändebud för små och medelstora företag, rapporterar Politico. Flera EU-kommissionärer har skrivit brev von der Leyen och kräver svar om urvalsprocessen där de två andra kvinnliga kandidaterna fick högre poäng än Pieper. Kommissionärerna hävdar att processen saknade transparens och opartiskhet och frågor ställs om huruvida Piepers partitillhörighet, han tillhör liksom von der Leyen tyska CDU, spelade en roll. En grupp EU-parlamentariker har också ställt skriftliga frågor till kommissionen för att få klarhet i Piepers utnämning.

Nya allianser: EU ger Armenien 270 miljoner i stöd

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade på fredagen att unionen ger Armenien 270 miljoner euro till landets ekonomi och samhälle. Bland annat investeras det i infrastrukturprojekt för förnybar energi. Armenien har efter Sovjetunionens fall stått Moskva nära men har närmat sig EU och stödjer sanktionerna mot Ryssland efter invasionen av Ukraina.

– Detta visar att EU och Armenien alltmer närmar sig varandra i fråga om värderingar och intressen, sade Ursula von der Leyen.

Natoplan på 100 miljarder i stöd till Ukraina diskuterades

De 32 Natoländernas utrikesministrar träffades i veckan i Bryssel där bland att ett förslag på att sätta upp en fond på 100 miljarder dollar över fem år till Ukraina diskuterades.

– Vi håller nu på att utveckla en mer robust och varaktig, institutionaliserad ram för stödet till Ukraina, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg  på onsdagen.

Stoltenberg vill dock inte gå in på några detaljer i planen utan sade att det nu är upp till försvarsmyndigheter i medlemsländerna att mejsla fram ett konkret förslag till Natotoppmötet i juli. 

Sveriges utrikesminister Tobias Billstöm (M) är enligt Ekot positiv till en sådan plan.

Uppgifter: KD försöker utesluta Skyttedal ur EU-grupp

Före detta KD-toppen Sara Skyttedal har startat ett nytt parti med sikte på EU-valet i sommar. Det får hennes gamla parti att rasa och enligt uppgifter till Aftonbladet försöker KD nu utesluta Skyttedal ur partigruppen EPP.

Helt ovisst inför lördagens presidentval i Slovakien

På lördagen genomförs den avgörande omgången av presidentvalet i EU- och Natolandet Slovakien och enligt de sista opinionsmätningarna är valutgången helt oviss, uppger Ekot. I den avgörande omgången står kampen mellan oppositionssidans kandidat, den förre utrikesministern Ivan Korčok och den regeringsnära, före detta premiärministern Peter Pellegrini. Presidentvalet ses av många bedömare som en omröstning om den Ungernliknande väg som Slovakien slagit in på sen Robert Fico återkom som premiärminister i höstas.

Regeringen vill se Mark Rutte som ny Natochef

Regeringen ställer sig bakom Nederländernas avgående premiärminister Mark Rutte som ny Natochef efter avgående Jens Stoltenberg, rapporterar Ekot. Stoltenbergs förordnande som generalsekreterare för försvarsalliansen löper ut den 1 oktober.

22 gripna för miljardfusk med coronastöd

22 personer i Italien, Österrike, Rumänien och Slovakien har gripits misstänkta för omfattande fusk med EU:s stora stödfond efter coronapandemin, uppger TT/Aftonbladet. Enligt EU:s särskilda åklagarenhet, Eppo, misstänkts personerna för att ha fuskat till sig 600 miljoner euro – över sex miljarder svenska kronor – från den italienska delen av stödfonden RRF. Personerna ska från 2021 ha ansökt om stöd för bland annat digitalisering och för att utöka sina verksamheter till länder utanför Italien.

Finland fortsätter hålla gränsen mot Ryssland stängd

Finland kommer att fortsätta hålla gränsen mot Ryssland stängd, beslutet gäller på obestämd framtid och inkluderar även vissa hamnar för fritidsbåtstrafik, rapporterar Ekot. Enligt finska myndigheter finns stora grupper av migranter i Ryssland som väntar på tillfälle att ta sig till Finland och regeringen har tidigare varnat för att problemet kommer växa när vårvärmen kommer.

Hundratals tyska poliser utreds för extremism

Flera hundra tyska poliser utreds för extremistiska sympatier, rapporterar Stern och RTL, enligt TT/SvD. Minst 400 poliser är för närvarande föremål för utredningar om högerextremism eller konspirationsteoretiska uppfattningar, enligt sammanställningen som grundar sig på siffror från delstaternas respektive inrikesdepartement.

Skadad finländsk gasledning har reparerats

Gasledningen Balticconnector, som går mellan Finland och Estland, har reparerats och bedöms kunna tas i bruk igen den 22 april, meddelar operatören Gasgrid enligt TT/GP.

Notiser 4 april

Ukrainas drönarattacker mot Ryssland börjar ge resultat

Ukrainas drönare som når över 100 mil in i Ryssland kan bli ett problem för Putin, rapporterar DN. Målet för drönarna har varit att slå mot ryska raffinaderier som tillverkar diesel och bensin för inhemsk förbrukning. Detta som ett sätt att slå mot den bränsleslukande ryska ockupationsarmén i Ukraina. I slutet av mars gick bensinproduktionen ner med sju procent och 1 april införde Ryssland exportförbud på drivmedel.

Inflationen fortsätter sjunka i euroområdet

Inflationen i de 20 euroländerna minskade i mars till 2,4 procent, enligt preliminära uppgifter från Eurostat. Lägst inflation i mars av euroländerna hade Litauen på 0,3 procent, högst hade Kroatien på 4,9 procent

Billström och Cameron: Upprusta Nato

I en gemensam debattartikel i tidningen Foreign Policy på Natos 75-årsdag listar Sveriges utrikesminister Tobias Billström och Storbritanniens utrikesminister David Cameron upp viktiga frågor inför Natos toppmöte i Washington i juli. Enligt utrikesministrarna måste Nato utrustas för en långvarig konflikt med Ryssland. Det ska ske genom ett förstärkt engagemang, ökade investeringar i ny teknik som AI och stöd till Ukraina. Ministrarna vill också att Nato ska svara på hot från resten världen.

Nato bygger jättebas i Rumänien

Arbetet med att bygga den hittills största militärbasen för Nato i Europa har påbörjats vid den rumänska hamnstaden Constanta vid Svarta havets kust, rapporterar Balkan Insight. Basen, som till ytan kommer att vara större än den stora amerikanska flygbasen i tyska Ramstein, kommer att ha 10 000 soldater och civila till 2030Den kommer att ge Rumänien en ökad roll i Natos säkerhetsarkitektur och en ställning med större styrka vid Svarta havet, som i dag är militärt dominerat av Ryssland.

EU: Nya försök att få energiskattedirektivet i mål

Trots låsta politiska positioner finns det fortfarande förhoppningar om att kunna komma i mål med översynen av energiskattedirektivet innan det stundande Europaparlamentsvalet, skriver Aktuell Hållbarhet. Enligt det belgiska ordförandeskapet finns det fortfarande flera möjligheter att rädda den efterlängtade översynen på mållinjen.

Obligatorisk träning för EU-parlamentariker mot trakasserier föreslås

EU-parlamentets konstitutionsutskott röstade på onsdagen med siffrorna 15 för och 9 mot för ett förslag om att stärka parlamentets regelverk för att förebygga konflikter och trakasserier på arbetsplatsen. Parlamentarikerna måste genomgå en utbildning. De som inte gör det inom sex månader efter att de tillträtt riskerar disciplinära åtgärder. Hela EU-parlamentet väntas rösta i frågan i nästa vecka.

Prisade ryska människorättsaktivisten sjuk – nekas vård

Nobelprisade ryska människorrättsorganisationen Memorial larmar om att fängslade Oleg Orlov riskerar förlora hörseln, rapporterar Ekot. Memorialgrundaren har blivit sjuk under två veckor av dagliga transporter till domstolen, något domaren beslutat om. Oleg Orlov har nekats läkarvård och att träffa sin advokat inför en överklagan av sin tvååriga dom.

Över en halv miljon svenska förstagångsväljare i EU-valet

När Sverige går till EU-val den 9 juni kommer 560 398 nya väljare att kunna delta. Det meddelade Eurostat på torsdagen. Förstagångsväljarna motsvarar sju procent av den svenska valmanskåren på 7 881 430 röstberättigade personer. Se Europaportalens tema: EU-valet 2024.

Finland skriver under tioårigt avtal om vapenstöd till Ukraina

President Alexander Stubb har i Kiev skrivit under ett avtal där Finland lovar förse Ukraina med vapen i flera år framöver, rapporterar Yle. Genom det bilaterala avtalet om säkerhetssamarbete lovar Finland leverera bland annat ammunition, utrustning av flottan och stöd till Ukrainas egen vapenproduktion.

Källor: Italien når EU:s budgetmål tidigast 2026

Italien kommer inte att nå EU:s underskottsmål på maximalt 3 procent förrän tidigast 2026, uppger källor för Bloomberg, enligt Omni. Premiärminister Georgia Melonis subventioner på hemrenoveringar gjorde att underskottet landade på 7,2 procent av BNP förra året.

Danmarks försvarschef får sparken

Danmarks försvarschef Flemming Lentfer får sparken, rapporterar TT/Ekot. Försvarsministern Troels Lund Poulsen säger att han inte längre har förtroende för Lentfer, men han vill inte säga varför han inte har det. Beskedet kommer efter att problem med fregatten Iver Huitfeldt avslöjats. Båten deltog i en insats i Röda havet i mars men hade då ett ett fel i sina system samt defekt ammunition.

Norska stortinget stängdes efter hot

Ett bombhot riktades mot stortinget i Norge på onsdagen. Vid 12.30-tiden hade avspärrningarna tagits bort, enligt SVT. Samtliga ingångar stängdes och trafiken stoppades på gatorna runtomkring. Beväpnade poliser ställdes upp vid byggnaden. Det är oklart vem eller vilka som stått för hotet.

Notiser 3 april

Arbetslösheten stabil vid sex procent

Arbetslösheten i EU var 6,0 procent i februari, meddelade Eurostat på onsdagen.  Nivån på arbetslösheten i EU har legat tämligen stilla en längre tid sedan den började sjunka 2021. Den svenska arbetslöshet sjönk något mellan januari och februari till 8,0 procent vilket placerar  Sverige på tredje plats efter Spanien och Grekland över EU-länder med högst arbetslöshet.

Teknikföretagen: Många miljarder att tjäna för EU och USA

Om EU och USA blev överens om gemensamma regler för godkännande av nya teknikprodukter, så att det som är godkänt i EU även accepteras i USA och vice versa, skulle den bilaterala handeln öka med upp till 75 miljarder dollar. Det hävdar Teknikföretagen i en debattartikel i SvD. Det ska enligt debattörerna jämföras värdeökningen på 26 miljarder dollar som inträffade efter att EU och Kanada slutit frihandelsavtalet CETA. Sverige måste därför driva på för att få till stånd ett avtal som river onödiga, kostsamma hinder i den transatlantiska handeln, avslutar de.

Slovakien kopplar grepp om civilsamhället – "utländskt stöd" ska märkas

Slovakiens regering vill, efter ungersk-rysk modell, märka organisationer som tar emot utländsk finansiering som "organisationer med utländskt stöd", rapporterar Euractiv. De som inte deklarerar utländskt stöd på sammanlagt över 5000 euro per år kan komma att upplösas av inrikesministeriet.

– Förslaget är mer eller mindre identiskt med den ungerska lagen om utlandsfinansierade icke-statliga organisationer. Det begränsar den fria rörligheten för kapital inom EU, vilket innebär att det strider mot dess grundfördrag, som har företräde framför våra lagar, säger Katarína Batková, advokat till tidningen.

EU och Japan ska utveckla avancerade material – “en nyckelteknik”

EU och Japan kommer att arbeta tillsammans för att utveckla nya material som används i kritiska sektorer av ekonomin som förnybar energi, batterier, nollutsläppsbyggnader och halvledare, meddelade EU-kommissionen på tisdagen. Enligt kommissionen har EU och Japan en global ledning inom avancerade material som beskrivs som en nyckelteknik för de gröna och digitala övergångarna och en viktig del av ekonomisk oberoende.

Ukraina utförde drönarattack djupare in i Ryssland än någonsin tidigare

Ukrainska drönare uppges ha attackerat industrianläggningar i ryska Tatarstan, cirka 1 200 kilometer öster om Ukraina, rapporterar Yle. Så här djupt in på ryskt territorium har drönarattacker inte hittills nått sedan den ryska invasionen inleddes för mer än två år sedan.

Transportministrar i Bryssel – diskuterar utsläpp och tågförbindelser

I dag onsdag och i morgon torsdag deltar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) på det informella ministermötet med EU:s transportministrar i Bryssel, meddelar regeringen. På mötet ska ministrarna bland annat diskutera minskning av transportsektorns utsläpp,  olika initiativ som kan förbättra tågförbindelser i EU och om hur transportnäten kan stärkas

Natochefen föreslår multimiljardfond till Ukraina

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vädrar en idé om att skapa en fond på 100 miljarder euro för Ukraina för att få fler länder att sända krigsmateriel till Kiev, rapporterar TT/DN. Fonden skulle verka under fem år, och förslaget ska diskuteras i ett förberedande möte med Natos utrikesministrar i dag onsdag. Beslut om fonden väntas under Natos toppmöte i juli.

Europa kan befinna sig i en förkrigstid

För första gången sedan andra världskriget har Europa gått in en förkrigstid, det sade Polens premiärminister Donald Tusk i en intervju under påskhelgen, rapporterar P1 Morgon. Tusk menade att för Europas säkerhets skull får inte Ryssland vinna i Ukraina. Befinner vi oss i en förkrigstid? Hör Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och Gunilla Herolf, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Bråk inom Nato – Stoltenbergs efterträdare dröjer

Det dröjer innan en ny generalsekreterare till Nato efter avgående Jens Stoltenberg, något som står klart efter tisdagsmorgonens möte där alla Natoländernas ambassadörer deltog, rapporterar Ekot. Sverige har inte velat ge svar på vilken av kandidaterna, där Nederländernas premiärminister Mark Rutte och Rumäniens president Klaus Iohannis är de två huvudkandidaterna, som Sverige stödjer. USA stödjer Mark Rutte medan Ungern och Turkiet uppges vara emot kandidaten.

Ukraina mobiliserar nya åldersgrupper

Åldersgränsen för mobilisering i Ukraina sänks från 27 till 25 år. Beslutet i parlamentet blev lag när president Volodymyr Zelenskyj skrev under ett nytt mobiliseringsbeslutet på tisdagen. Därmed kan alla ukrainska medborgare som är mellan 25 och 60 år kallas till militärtjänst, rapporterar  GP/TT

Notiser 2 april

Lägsta tyska inflationen på nästan tre år

Den tyska inflationen minskade något mer än väntat i mars tack vare en nedgång i energipriserna. Det visar preliminära uppgifter från den tyska statistikbyrån på tisdagen, rapporterar Reuters. Inflationen i Tyskland sjönk i mars till 2,3 procent – den lägsta nivån sedan juni 2021.

Skyttedal vill starta nytt parti inför EU-valet

Europaparlamentariker, den politiska vilden och tidigare kristdemokraten, Sara Skyttedal vill starta ett nytt parti inför EU-valet kallat Folklistan, rapporterar Expressen. Ansökan om det nya partiet är i nuläget inte en registrerad partibeteckning hos Valmyndigheten. För detta krävs 1 500 namnunderskrifter.

Norge ska få 50 procent fler värnpliktiga

Det årliga intaget av värnpliktiga norrmän ska öka gradvis – från dagens cirka 9 000 till 13 600 år 2036, meddelar försvarsminister Bjørn Arild Gram under en pressträff på försvarsanläggningen Terningmoen i Elverum, enligt TT/GP.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

EU-valkompassen 2024

Nyfiken eller osäker inför EU-valet?

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret