Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 6 februari

EU: Vi står fast vid tvåstatslösningen

EU står fortsatt fast bakom tvåstatslösningen, säger EU i en första kommentar till USA-presidenten Donalds Trumps plötsliga anspråk på Gaza, rapporterar TT/GP.

– EU står fullt bakom tvåstatslösningen som vi anser vara den enda vägen till en hållbar fred för både israeler och palestinier. Gaza är en väsentlig del av en framtida palestinsk stat, sade utrikestalesmannen Anouar El Anouni.

Rekordvarm januari trots kall väderperiod

Januari 2025 blev den varmaste januarimånaden som någonsin uppmätts på jorden, med en medeltemperatur på 13,23°C. Detta är 1,75°C över förindustriell nivå, rapporterar EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Det överraskande resultatet kommer trots att det kylande väderfenomenet La Niña är aktivt.

– Det är både häpnadsväckande och rent ut sagt skrämmande, sade Bill McGuire, professor i geofysiska och klimatrelaterade faror vid UCL till Financial Times.

Europa upplevde sin näst varmaste januari någonsin, trots lägre temperaturer i bland annat Storbritannien och norra Frankrike.

Teslas försäljning rasar i Tyskland medan elbilsmarknaden växer

Teslas försäljningssiffror i Tyskland visar en kraftig nedgång i januari 2025. Endast 1 277 nya Tesla-bilar registrerades, vilket är 59 procent färre än samma månad förra året, uppger TT/SvD. Detta står i stark kontrast till den övriga elbilsmarknaden i Tyskland, som växte med 54 procent under samma period. Företagets vd Elon Musk har fått hård kritik i Europa. Kritiken handlar om hans kontakter med ytterhögerpartier, särskilt tyska AFD inför valet den 23 februari. Musk, som nu även är rådgivare till USA:s president Donald Trump, har väckt starka reaktioner genom sitt närmande till dessa partier.

Fransk premiärminister överlever misstroendevotum

Den franske premiärministern François Bayrou klarade på onsdagen två misstroendeomröstningar i parlamentet, uppger Reuters. Detta banar väg för att landets försenade budget för 2025 kan antas. Budgeten ses som viktig för att minska Frankrikes stora statsskuld. Vänsterpartier hade begärt omröstningarna efter att Bayrou använt en särskild grundlagsregel, artikel 49.3, för att driva igenom budgeten utan parlamentets godkännande. Både extremhögerpartiet Nationell samling och Socialistpartiet vägrade stödja misstroenderöstningarna.

Europeiska börser går om Wall Street

De europeiska börserna har haft sin bästa start på tio år jämfört med amerikanska Wall Street under årets första sex veckor. De stora europeiska börserna har stigit med 5,5 procent medan amerikanska S&P 500 endast ökat med 2,7 procent, rapporterar Reuters.

– Europa är inriktat på sektorer som bilindustrin, som har stort utrymme att växa eftersom de är nedtryckta. Den starka utvecklingen sedan årets början kan hålla i sig under de kommande veckorna och månaderna, sade Marc Halperin, portföljförvaltare på Edmond de Rothschild AM.

Analytiker pekar på flera faktorer bakom uppgången: möjliga räntesänkningar från ECB, hopp om vapenvila i Ukraina och att kinesiska techbolag nu utmanar de amerikanska jättarna. Men experter varnar samtidigt för att Europas strukturella problem, som låga techinvesteringar och sämre befolkningstillväxt, kan bromsa utvecklingen.

EU satsar på miljövänlig transport

EU kommer att fördela 422 miljoner euro till 39 olika projekt som ska göra transporter mer miljövänliga. Pengarna ska användas till att bygga cirka 2 500 laddstationer för personbilar och 2 400 för lastbilar längs Europas huvudvägar. Dessutom planeras 35 vätgasstationer för olika fordon. Satsningen är en del av EU:s program för alternativa bränslen som startade i februari 2024.  

Ingen bötesrabatt för Polen trots maktskifte

Polen får inte tillbaka några av de miljardböter som drogs från landet under den tidigare regeringens mångåriga tvist med EU-kommissionen om domstolarnas oberoende. EU:s domstol avslog på onsdagen ett polskt krav på att skriva av åtminstone delar av böterna, skriver TT/GP. Totalt straffades landet med böter på motsvarande 3,6 miljarder svenska kronor. När Polen inte ville betala drogs pengarna automatiskt av från Polens EU-bidrag under 2022 och 2023.

Rekord för norsk vapenexport

Norsk vapenindustri noterar precis som många andra aktörer rekordsiffror i anslutning till det alltmera oroliga omvärldsläget med upprustning som konsekvens, skriver TT/SvD. Under 2024 uppgick exporten av försvarsmateriel till 7,9 miljarder norska kronor, en ökning med över en miljard kronor enligt siffror från Statistisk sentralbyrå. Framförallt handlar det då om försäljning till Nato-länder som USA och Ungern.

Notiser 5 februari

Uppgift: Migrationscenter utanför EU föreslås

Enligt Euronews, som tagit del av ett protokoll från migrationsministrarnas informella EU-möte i förra veckan, kommer EU-kommissionen i slutet av februari lägga ett lagförslag om att skapa migrationscenter utanför EU. Syftet är att migranter som fått avslag på asylansökan ska kunna utvisas dit för vidare förmedling till sina hemländer. 

Beslut om asyl- och migrationslagar fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att minst 15 av de 27 medlemsländerna som representerar minst 65 procent av unionens befolkning skulle behöva godkänna det.

Zelenskyj öppnar för samtal med Putin

Volodymyr Zelenskyj kan tänka sig att tala direkt med Rysslands ledare  Vladimir Putin om att avsluta kriget som pågått i snart tre år, säger den ukrainske presidenten i en intervju med journalisten Piers Morgan, rapporterar TT/GP.

Efter Örebrodådet: Danmark avlyser flaggdag – omvärlden kondolerar

Danmark har ställt in två allmänna flaggdagar i veckan av respekt för de som föll offer för skolskjutningen i Örebro på tisdagen, rapporterar TT/GP.

Stats- och regeringschefer från bland andra Ukraina, Finland och Frankrike har uttryckt sina kondoleanser till Sverige, rapporterar SVT.

– Det som hände idag i Örebro är verkligen skrämmande. Sådant våld och terror har ingen plats i våra samhällen – allra minst i skolor. I denna mörka stund står vi med Sveriges folk, twittrade Ursula von der Leyen, kommissionsordförande,  på tisdagen.

Tobé ska ta fram förslag för att skydda demokratin i EU

Tomas Tobé (M) blir huvudansvarig för vad EU-parlamentet vill se för åtgärder för att undvika liknande påverkansförsök som i Rumänien, där hela presidentvalet måste göras om efter oklart finansierade nätkampanjer bakom en av kandidaterna, rapporterar TT/GP.

– Vi kan inte ha laglös yttrandefrihet och vi kan inte heller ha total EU-censur. Och däremellan hittar du väl mig någonstans, säger Tobé.

Spaniens regering vill införa 37,5 timmars arbetsvecka

Efter att i förra veckan beslutat att höja minimilönen i Spanien med 4,4 procent antog den socialdemokratiska regeringen på tisdagen ett förslag att sänka veckoarbetstiden från 40 till 37,5 timmar från och med nästa år, rapporterar Bloomberg. Syftet med arbetstidsförkortningen är att öka balansen mellan arbete och privatliv. Den höjda minimilönen och sänkta arbetstider kritiserades av arbetsgivare som negativt för små- och medelstora företag. Förslaget om arbetstidsförkortning måste godkännas av parlamentet vars majoritet i frågan dock är oklar. 

Diskussioner om ett nytt europeiskt rymd- och satellitföretag

Samtalen för att skapa en rymd- och satellitverksamhet mellan det franska flygföretaget Thales och Italiens Leonardo SpA befinner sig i ett utforskande skede, rapporterar Bloomberg. Syftet är att undersöka möjligheterna att försöka skapa ett nytt europeiskt rymd- och satellitföretag som kan konkurrera med Elon Musks dominerande SpaceX.

Notiser 4 februari

USA pausar sitt handelskrig mot Mexiko och Kanada – fortsätter mot Kina

USA har beslutat att tillfälligt stoppa införandet av handelstullar mot både Mexiko och Kanada, rapporterar Ekot. Detta efter separata samtal mellan Donald Trump och de båda ländernas ledare.

Mexikos president Claudia Sheinbaum meddelade att landet kommer att placera 10 000 soldater från nationalgardet vid gränsen mot USA för att bekämpa narkotikasmuggling. I gengäld ska USA arbeta för att stoppa vapensmuggling till Mexiko. För Kanadas del gäller tullstoppet i 30 dagar, enligt ett besked som kom efter att premiärminister Justin Trudeau samtalat med Trump.

De nya och allomfattande amerikanska tullarna mot Kina på 10 procent, utöver den tull som redan fanns, kvarstår dock och Kina svarade på tisdagen med mottullar på ett begränsat antal produkter från 10 februari, uppger Yle.

CDU tar avstånd från samarbete med AfD

Det tyska kristdemokratiska partiet CDU:s ledare Friedrich Merz sade på måndagen att hans parti aldrig kommer att samarbeta med extremhögerpartiet AfD, skriver TT/SvD. Detta kommer efter att CDU tidigare visat intresse för att arbeta med AfD kring strängare asylregler. Tidigare har alla partier i den tyska riksdagen varit överens om att inte samarbeta med AfD. Men på senare tid har CDU och dess bayerska systerparti CSU antytt att de skulle kunna tänka sig att arbeta med AfD i framtiden. Detta har mött stark kritik från övriga partier. Merz uttalande innebär att planerna på ett eventuellt samarbete efter valet den 23 januari nu är avslutade.

Trump vill ha Ukrainas mineraler i utbyte mot fortsatt stöd

USA:s president Donald Trump meddelade i måndags att han vill ha tillgång till Ukrainas sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till landet, uppger Financial Times. Förslaget verkar stämma överens med en ukrainsk strategi som presenterades för Trump i New York i september. Enligt en person nära president Zelenskyj är Ukraina redo att samarbeta med USA kring landets naturresurser. Ukraina har stora reserver av titan, järnmalm och kol samt omkring 500 000 ton oupptäckt litium. Delar av dessa resurser riskerar att hamna under rysk kontroll i kriget.

Kabelbrott i Östersjön var ingen sabotagehandling

Fartyget Vezhen, som misstänktes för sabotage mot en kommunikationskabel mellan Sverige och Lettland, får segla vidare, rapporterar Yle. Åklagarmyndigheten meddelade idag att kabelbrottet, som upptäcktes natten till den 26 januari, inte var en medveten handling.

– Utredningen visar nu tydligt att det inte rör sig om ett sabotage. Det är fastställt att en kombination av väderläget samt brister i utrustning och sjömanskap bidrog till kabelbrottet, sade senior åklagare Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål.

EU-stöd löser gaskrisen i utbrytarregion

Den ryskstödda utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien kunde på måndagen återuppta värme- och elleveranser till invånarna efter en månads avbrott, rapporterar Reuters. Detta efter att EU bidragit med 64 miljoner euro för att köpa naturgas på den europeiska marknaden. Krisen uppstod när Ukraina vid årsskiftet vägrade förnya ett avtal om gastransport från Ryssland genom sitt territorium. Det moldaviska energibolaget Moldovagaz började i helgen leverera gas till regionen. Gasleveranserna räcker i tio dagar och någon långsiktig lösning finns ännu inte på plats för de 350 000 invånarna i regionen.

Bayrou riskerar jobbet fyra gånger denna vecka

Frankrikes premiärminister François Bayrou satsar stort för att få igenom 2025 års budget genom att använda en konstitutionell manöver som tillåter att lagar antas utan omröstning, rapporterar Politico. Denna strategi ger oppositionen möjlighet att ställa misstroendeförklaringar, vilket Bayrou redan använde två gånger under måndagen. Ytterligare två gånger planeras kommande vecka. Därmed får oppositionen fyra chanser att fälla regeringen, mindre än två månader efter att den tidigare premiärministern Michel Barnier föll på liknande sätt. Bayrou, som söker stöd från Socialistpartiet, står inför osäkerhet då partiet planerar en egen misstroendeförklaring, beroende på högerextrema Nationell samlings beslut. Misstroendeomröstningar väntas på onsdag.

Prorysk ledare dödad av bomb i lyxområde

Armen Sarkisyan, en paramilitär prorysk ledare från östra Ukraina, dödades vid ett bombattentat på måndagen mot ett lyxigt bostadsområde i Moskva, enligt ryska och andra medier, skriver TT/SvD.

Notiser 3 februari

Europeiska börser föll efter att Trumps handelskrig inleddes

Stockholmsbörsen föll drygt två procent i samband med öppningen på måndagen, rapporterar Ekot. Det efter att USA:s president Donald Trumps i helgen höjde tullarna för Kanada, Mexiko och Kina och uttalade hot om att införa tullar mot EU. Även de ledande marknaderna i Europa och Asien föll tydligt.

Samtidigt får Trumps utspel den amerikanska dollarn att stärkas och en dollar kostar på måndagen 11,23 kronor vilket om det står sig över tid kan fördyra amerikansk export.

Börserna i USA vände också ner vid öppningen, enligt Bloomberg.

Inflationen i eurozonen steg oväntat i januari

Priserna i euroområdet steg med 2,5 procent i januari jämfört med samma månad förra året, enligt preliminära siffror från statistikmyndigheten Eurostat på måndagen. Det är en högre siffra än väntat och en ökning från december då inflationen låg på 2,4 procent. Analytiker hade enligt Financial Times räknat med en inflation på 2,4 procent även i januari. Av euroländerna var inflationen högst Kroatien på 5,0 procent och lägst på Irland med 1,5 procent.

Jätteprotest mot tysk högervridning

Över 160 000 demonstranter samlades på olika platser i centrala Berlin på söndagen för att visa sin avsky över det konservativa CDU:s högervridning sedan partiet sökt stöd hos extremhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AFD) för skärpt asyllagstiftning, uppger TT/SVT.

Minst 14 döda i ryska attacker mot Poltava

I Ukraina stiger dödssiffran efter gårdagens ryska flygattack mot ett flerfamiljshus i Poltava och uppgår nu till 14 döda, rapporterar Ekot. Samtidigt rapporteras att fyra människor dödats i en attack mot en internatskola i staden Sudzja i den ryska Kurskregionen.

Georgiska oppositionsledare gripna

Två av Georgiens mest kända oppositionsledare greps på söndagen under en demonstration mot styrande partiet Georgisk dröm och premiärminister Irakli Kobachidze, rapporterar nyhetsbyrån AFP/TT/SVT.

EU:s budgetchef på Europaturné – börjar i Norden

EU:s budgetkommissionär Piotr Serafin inleder en omfattande rundresa i Europa med första stopp i Danmark och Sverige. Syftet är att samla in synpunkter inför EU:s kommande flerårsbudget för åren 2028–2034 där ett första förslag väntas till sommaren. I Danmark besöker han försvarsindustriföretaget Terma i Søborg, som vunnit EU:s första försvarsinsdustriprogram. Han ska även träffa den danska regeringen, folketingsledamöter och företagsrepresentanter i Köpenhamn. I Sverige går resan till Lund för att besöka forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). Anläggningen, som fortfarande byggs, ska bli en samlingspunkt för forskare inom områden som nanomaterial, supraledare, hälsa och miljöteknik. Rundresan fortsätter under de kommande månaderna för att samla in idéer till EU:s nya fleråriga budgetram.

Drönarattack – ryska flyg inställda

Flera flygplatser i Astrachanregionen i Ryssland har ställt in avgångar efter att Ukraina natten mot måndag genomfört drönarangrepp mot energifaciliteter, rapporterar Reuters/TT/SVT. Kiev har sedan tidigare meddelat att angreppen inne på ryskt territorium sker i syfte att förstöra den infrastruktur som understödjer Putins krigföring.

EU stöttar ryska och belarusiska journalister i exil

EU-kommissionen har utlyst ett nytt stödpaket värt närmare 3 miljoner euro för att hjälpa oberoende journalister från Ryssland och Belarus som arbetar i exil inom EU. Stödet, som presenterades i dag måndag, ska användas till att skapa en gemensam europeisk plattform för mediecentrum. Under 2024 har uppskattningsvis 1 500 journalister och redaktioner från de båda länderna tvingats fly till EU-länder. Målet är att dessa ska kunna fortsätta producera och sprida nyheter utan att utsättas för påtryckningar.

Sociala medier klarade test inför tyskt val

De stora sociala medieplattformarna har genomgått ett stresstest i Bonn för att säkerställa säkerheten inför det kommande tyska nyvalet. Google (YouTube), LinkedIn, Microsoft, Snapchat, TikTok och X deltog i testet som genomfördes i fredags av Tysklands digitala samordnare BNetzA tillsammans med EU-kommissionen, skriver Euractiv. Plattformarna fick hantera påhittade scenarier baserade på tidigare försök till valmanipulation, som till exempel deepfakes och falska konton. Även om resultatet var positivt väcker testets frivilliga natur och avsaknaden av sanktioner frågor om dess faktiska effektivitet inför valet den 23 februari.

Belgien får ny regering efter åtta månaders förhandlingar

Efter nästan åtta månaders samtal svärs Belgien i dag måndag en ny federal regering in. För första gången blir en politiker från det högernationalistiska partiet N-VA, som sitter i samma EU-partigrupp som Sverigedemokraterna, landets premiärminister. Bart De Wever, som grundade partiet och varit borgmästare i Antwerpen sedan 2013, tar över ledarskapet. Koalitionen består av fem partier: högernationalistiska N-VA, kristdemokratiska CD&V, liberala MR, socialliberala Les engagés och socialdemokratiska Vooruit.

Polen på väg att godkänna samkönade partnerskap

Efter att länge ha rankats som sämst i EU för HBTQI-personers rättigheter, står Polen inför en historisk förändring. Under 2025 väntas landets parlament rösta igenom en ny lag som tillåter samkönade partnerskap, rapporterar TV4 Nyheterna. Även om den nya lagen inte ger samma rättigheter som för heterosexuella par, ses den som ett viktigt steg framåt i det traditionellt konservativa landet.

Starmer till Scholz: Vill nystarta EU-relationen

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tog emot den tyske förbundskanslern Olaf Scholz till sitt lantställe på söndagen.
Förhoppningen är att "nystarta" relationen med EU, meddelade Starmer vid träffen på anrika Chequers, skriver TT/GP.

Notiser 1 februari

Trump lovar tullar mot EU – “absolut, absolut”

Ett massivt handelskrig hägrar efter att USA:s president Donald Trump på fredagskvällen meddelade att han "absolut" kommer att införa tullar på varor från EU, rapporterar Politico.

– Ska jag införa tullar på Europeiska unionen? Vill du ha det sanningsenliga svaret eller ska jag ge dig ett politiskt svar? Absolut, absolut, sade han till reportrar i Vita huset. Ännu finns dock inga kända konkreta tullplaner mot EU från amerikansk sida. 

Enligt Trump inför USA från i dag 1 februari 25 procents tullar på varor som importeras från Kanada och Mexico och 10 procents tullar på kinesiska varor.

 

Notiser 31 januari

EU går mot strängare migrationspolitik – lättare utvisa personer utan asylskäl

Fler länder i EU vill ha hårdare regler för invandring och utvisning, skriver TT/Aftonbladet. Efter en dödlig knivattack i Tyskland förra veckan har debatten blivit ännu mer intensiv. Friedrich Merz från kristdemokratisk CDU, som väntas bli ny tysk ledare efter valet i februari, lovar strängare regler. EU planerar nya regler för att skicka tillbaka fler personer som inte får stanna. Ett förslag kommer den 11 mars. 

Flera länder, bland dem Sverige, vill ha särskilda platser utanför EU där personer som ska utvisas kan vänta. Polen och Danmark, som leder EU:s ministerråd under 2025, stödjer en striktare politik och vill göra det lättare att skicka tillbaka människor till så kallade säkra länder.

Svenska utsläpp ökade under tredje kvartalet

Svenska företag och hushåll släppte ut 6,4 procent mer växthusgaser tredje kvartalet 2024 än samma tid föregående år, enligt SCB. Det rapporterar Ekot. Utsläppen ökar främst från åkerier, jordbruk, byggbranschen och personbilar.

Fransk budget går mot omröstning efter politisk uppgörelse

En majoritet i grupp den franska parlamentsledamöter enades på fredagen om landets försenade budget för 2025, skriver Le Figaro. Uppgörelsen nåddes mellan president Macrons anhängare och det konservativa partiet Republikanerna, med vissa eftergifter till socialisterna. Budgeten ska nu röstas igenom i senaten och nationalförsamlingen under kommande vecka. Högerextrema Nationell samling hotar dock med misstroendevotum.

Italien blockerar Deepseek i väntan på besked

Italiens dataskyddsmyndighet blockerar sedan onsdagen den kinesiska AI-appen Deepseek för italienska användare, rapporterar Reuters. Myndighetens beslut kom efter att Deepseek lämnat information som "ansågs vara totalt otillräcklig". De vill  särskilt veta vilka personuppgifter som samlas in, från vilka källor, för vilka ändamål, på vilken rättslig grund och om de lagras i Kina.

Zelenskyj tackar Sverige största stödpaketet hittills

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade på torsdagen Sverige för landets hittills största stödpaket till Ukraina. Paketet är värt 13,5 miljarder kronor.
"Vi är mycket tacksamma för att denna militära hjälp möter den ukrainska arméns akuta behov och bidrar till att stärka vår försvarsförmåga", twittrade Zelenskyj.

Merkel kritiserar egna partiet för att ta stöd av AfD

I Tyskland har valtemperaturen stigit rejält efter den historiska omröstningen i förbundsdagen när CDU för första gången tog aktivt stöd av högernationalistiska AfD, uppger Ekot. CDU:s agerande får bland annat skarp kritik av partiets förra förbundskansler Angela Merkel som sällan annars blandar sig dagens politik.

Rekordstort intresse för europeiska statsobligationer

Eurozonens länder upplevde ett enormt intresse för sina statsobligationer i januari 2025. Investerare lade order på över 810 miljarder euro för obligationer värda 73 miljarder euro - en efterfrågan som var 11 gånger större än utbudet. Detta är den högsta noteringen någonsin, enligt nyhetsbyrån Reuters. Efterfrågan förklaras delvis av högre räntor och förmånliga villkor för investerare. Särskilt Frankrike stack ut med rekordhög efterfrågan på sina obligationer efter att landets marknad skakats av ett extraval 2024.

Notiser 30 januari

EU:s ekonomi står stilla – stagnation i euroländerna

EU:s statistikbyrå Eurostat meddelade på torsdagen med hänvisning till preliminära siffror att ekonomin i euroområdet stod stilla under årets sista kvartal 2024, medan EU som helhet växte med 0,1 procent jämfört med kvartalet innan. Detta är en nedgång från tredje kvartalet då både EU och euroområdet växte med 0,4 procent. I Sverige var tillväxten också beskedlig på 0,2 procent under fjolårets tre sista månader. Tysklands ekonomi krympt med 0,2 procent och Frankrikes med 0,1 procent.

ECB sänker räntan för femte gången på ett halvår

Europeiska centralbanken, ECB, sänkte på torsdagen sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter. Den viktigaste styrräntan, inlåningsräntan, ligger därmed på 2,75 procent. Beslutet kommer efter att nya siffror visat att eurozonens ekonomi stod helt stilla under årets sista kvartal 2024. Sänkningen är den femte sedan sommaren 2024 och tar räntan till den lägsta nivån sedan början av 2023. ECB räknar med en svag tillväxt på 1,1 procent under 2025, jämfört med 0,7 procent förra året. Inflationen i eurozonen har sjunkit kraftigt från toppnoteringen på 10,6 procent 2022 till 2,4 procent i december 2024.

EPP avvisar högerextrem aktion mot EU:s klimatpolitik

I ett brev på tisdagen till den stora konservativa EPP-gruppen, där bland andra M och KD ingår, och till ytterhögerpartierna ECR och ESN vädjade den franske högerextrema ledaren Jordan Bardella från gruppen Patrioter för Europa, PfE, om en gemensam aktion, rapporterar Politico. Syftet är att organisera en EU-parlamentsdebatt om ett symboliskt "tillfälligt upphävande av Gröna given”, EU:s klimatpolitik, följt av en omröstning. Tillsammans har de fyra partigrupperna, om de skulle enas, en majoritet i parlamentet på 53 procent av rösterna. Men EPP avvisade förslaget. EPP:s kritik mot EU:s klimatpolitik är inte i närheten av vad Bardella föreslår, uppgav Peter Liese, EPP-gruppens talesperson i miljö- och klimatfrågor.

Facken oroas för Sveriges EU-tankesmedja

LO, TCO och Saco är oroliga för att Sveriges statliga tankesmedja för Europapolitiska frågor, Sieps, som förser politiker och allmänhet med analyser, underlag och seminarier  i olika EU-frågor ska läggas ner eller bli en osjälvständig del av annan myndighet. Ett utredningsförslag väntas på fredagen.  

“De kommande åren behöver vi diskutera flera viktiga EU-frågor, till exempel den kommande budgeten, industripolitiken, försvaret, klimatet, utvidgningen, klimatutmaningarna och inte minst demokratin. I dessa diskussioner behövs Sieps … som kan bidra till en ökad EU-kunskap på hemmaplan”, skriver företrädare för facken i ett debattinlägg på Altinget.

Bilindustrin utlovas handlingsplan som ska lyfta branschen

Företagsledare och arbetsmarknadens parter mötte på torsdagen kommissionsordförande Ursula von der Leyen för samtal om hur EU:s bilindustri bör utvecklas och vad unionen kan bidra med. 

– Den europeiska bilindustrin befinner sig i ett avgörande ögonblick och vi erkänner de utmaningar den står inför. Det är därför vi agerar snabbt för att ta itu med dem, sade Ursula von der Leyen i ett uttalande. 

Till den 5 mars utlovar kommissionen en “omfattande handlingsplan” så att “vår industri kan frodas i Europa och konkurrera framgångsrikt på den globala scenen”. Områden som anges är bland annat elbilar, teknisk och digital innovation, kompetens och sociala frågor.

Bilindustrin i EU sysselsätter direkt och indirekt över 13 miljoner löntagare och bidrar med en biljon euro till EU:s samlade BNP, motsvarande nästan två svenska BNP. 

Het debatt om Mercosuravtalet

Europaparlamentets jordbruksutskott gick hårt åt jordbruks- och livsmedelskommissionären Chrisophe Hansen och handelskommissionären Maroš Šefčovič, i torsdagens debatt om det kommande frihandelsavtalet med Mercosourländerna.

Kritiker påpekade att en stor andel av de växtskyddsmedel och tillväxthormoner som används i de latinamerikanska länderna är förbjudna i EU. Mercosur-bönder kan därför producera ur billigare förhållanden, vilket ledamöter menar är en konkurrensnackdel för bönderna i EU. 

Kommissionärerna lyfte fram de ekonomiska fördelarna med avtalet och den stödgaranti för småbönder som föreslås utjämna konkurrensnackdelar. De lovade också ökad tillsyn och kontroll på de importerade produkterna. 

Innan Mercosouravtalet kan träda i kraft måste det godkännas av ministerrådet, Europaparlamentet och eventuellt även medlemsländernas parlament.

EU:s första utsläppsfria byggarbetsplats blev en förskola i Östersund

När Storfjällets förskola i Torvalla byggdes användes nästan bara eldrivna maskiner för att minska klimatpåverkan, rapporterar SVT. Resultatet visar att koldioxidutsläppen blev 77,7 ton mindre jämfört med om konventionella maskiner skulle ha använts. Men smakar det så kostar det. Merkostnaden blev 4 miljoner kronor.

Drogbekämpning enar i fransk politik – ministrar "tuffa mot brott" toppar opinionsmätningar

Sällan har en fråga som kampen mot narkotikahandel skapat en sådan konsensus inom fransk politik, rapporterar Euractiv inför att det franska parlamentet väntas anta nya lagar mot narkotikabrottsligheten. Enligt uppgift har tillgången på ett allt renare kokain ökat markant sedan 2011 samtidigt som andelen missbrukare ökat kraftigt. Den konservativa inrikesministern Bruno Retailleau och konservativa justitieministern Gérald Darmanin som är "tuffa mot brott" toppar opinionsmätningarna.

EU överväger att återuppta rysk gasimport

Flera EU-länder diskuterar möjligheten att åter börja köpa rysk gas via rörledningar som en del i en möjlig fredsuppgörelse med Ryssland, enligt Financial Times. Förslaget, som stöds av bland annat Tyskland och Ungern, ses som ett sätt att sänka Europas höga energipriser och locka Moskva till förhandlingsbordet. Men det finns stark kritik mot idén. "Det är galenskap. Hur dumma kan vi vara som ens tänker på det som ett alternativ?", sade en anonym diplomat. Före kriget kom cirka 40 procent av EU:s gas från Ryssland. Under 2024 har denna siffra sjunkit till omkring 10 procent.

EU-länder vill stoppa utländsk påverkan på val

Tolv EU-länder, däribland Tyskland och Frankrike, har bett EU-kommissionen att använda sina befogenheter för att skydda europeiska val från utländsk påverkan, rapporterar Reuters. I ett gemensamt brev uppmanar länderna kommissionen att skapa en särskild EU-enhet för att motverka utländsk informationsmanipulation.
"De ökande hoten från utländsk inblandning och störande ingripanden i offentliga debatter under viktiga valtillfällen är en direkt utmaning mot vår stabilitet och självständighet", står det i brevet.
Enligt EU-diplomater handlar det främst om påverkan från Ryssland och Kina. Tyskland, som har val den 23 februari, har redan bildat en arbetsgrupp för att förhindra utländsk påverkan.

Norska Senterpartiet lämnar regeringen efter konflikt om EU-regler

I dag torsdag meddelade Senterpartiet i Norge att de lämnar regeringssamarbetet med Arbeiderpartiet. Orsaken är en tvist om EU:s energidirektiv, skriver TT/GP. Senterpartiet anser att direktiven minskar landets kontroll över energin, medan statsminister Jonas Gahr Støre menar att de behövs för säkerheten. Trots att Senterpartiet nu lämnar kommer Arbeiderpartiet fortsätta styra ensamma fram till valet i september, men i minoritet. Detta gör det svårare att få igenom politiska beslut.

Regeringen pausar skatteavtal med Ryssland: ”Ska göra ont”

Regeringen vill göra det svårare för företag i Ryssland att handla med företag i Sverige och beslutar under torsdagen att pausa skatteavtalet med Ryssland, enligt Ekot.

– Vi ökar nu trycket vad gäller den ekonomiska krigföringen och Putins krigskassa. Det är väldigt viktigt för att de helt enkelt ska försvagas, sade finansminister Elisabeth Svantesson.

Tyskland begränsar invandringen

Den tyska förbundsdagen har antagit ett förslag om att införa tuffare regler för invandring, uppger TT/SVT. Förslaget lades fram av den konservativa oppositionen CDU-CSU och stöddes av bland andra Alternativ för Tyskland (AfD), vilket bröt ett långvarigt tabu om samarbete med det högerextrema partiet.

Tyska regeringen kapar ekonomisk prognos

Tillväxten i den tyska ekonomin landar på blygsamma 0,3 procent i år, enligt en ny prognos från den tyska regeringen, skriver TT/SvD. Det är en rejäl kapning. Den förra prognosen hade en bnp-tillväxt på 1,1 procent 2025. Inte heller nästa år väntas någon vidare återhämtning. 2026 antas tillväxten stanna på 1,1 procent, ner från tidigare bedömning på 1,6 procent.

Grönländare säger nej till USA:s köpplaner

En ny undersökning visar att en stor majoritet av grönländarna inte vill att USA ska köpa Grönland. Hela 85 procent vill stanna kvar som en del av Danmark, medan endast 6 procent vill tillhöra USA, skriver Financial Times. Detta framgår av en opinionsundersökning som genomfördes förra veckan av företaget Verian. USA:s president Trump har upprepade gånger visat intresse för att köpa världens största ö och har nyligen sagt att USA kommer att "få" Grönland. Som svar har Danmark och Grönland denna vecka presenterat ökade militära satsningar i området, bland annat med tre nya fartyg och två drönare.

Protester i Serbien kan fortsätta trots premiärministerns avhopp

I Serbien kan det bli nyval efter att stora protester tvingat premiärminister Miloš Vučević att avgå, rapporterar Ekot. Demonstranterna kräver rättvisa efter att taket på en tågstation rasade in november och 15 personer dog – men det är oklart om protesterna nu kommer ge sig.

Notiser 29 januari

Förslag: Svenska fångar kan skickas till andra EU-länder

Svenska fångar kan skickas till andra EU- och EES-länder för att avtjäna sitt straff, det föreslås i den utredning som presenterades på onsdagen och som gjorts på regeringens uppdrag, rapporterar Ekot. Enligt utredaren Mattias Wahlstedt är det rättsligt möjligt att hyra anstaltsplatser utomlands, med tre förutsättningar, bland annat att valet av länder görs med omsorg. Fackförbundet Seko ställer sig kritiska till förslaget och förbundets ordförande ser det som ett första steg mot en privatisering av Kriminalvården.

Miljardstöd till Jordanien från EU

EU stöttar Jordanien med ett finansierings- och investeringspaket på tre miljarder euro – drygt 34 miljarder svenska kronor – för åren 2025-27, rapporterar TT/GP.

Uppgift: EU och USA överens att pressa Ryssland

EU:s utrikeschef Kaja Kallas och USA:s utrikesminister Marco Rubio enades i ett telefonsamtal på tisdagen om behovet av att hålla maximal press på Ryssland för en hållbar fred i Ukraina, enligt en EU-tjänsteman, rapporterar Bloomberg.

EU öppnar för bankunion mellan intresserade länder

EU:s finanskommissionär, portugisiskan socialdemokraten Maria Luis Albuquerque, säger i en intervju i Bloomberg, att hon kan tänka sig att de medlemsländer som vill tillsammans kan gå före och bilda en kapitalmarknadsunion – ett förslag som legat still på EU:s förhandlingsbord i tio år. Förra året var frågan uppe på flera EU-toppmöten utan resultat.

En av poängerna med en gemensam bankunion är att det sannolikt är lättare att få ett lån till investeringar på en stor kapitalmarknad än på 27 mindre och olika marknader. 

– Det finns för närvarande cirka elva biljoner euro på bankkonton [i EU]. Även om en liten del av det beloppet kan sättas in på kapitalmarknaderna, gör det en enorm skillnad för våra företags förmåga att få det kapital de behöver, sade Albuquerque. 

Att några EU-länder går före och resten kanske kommer senare har tidigare använts som modell för att bland annat skapa Schengenområdet och EU:s åklagarmyndighet EPPO. I det senare gick Sverige med som en av de sista länderna 2024. 

Zelenskyj: Projekt pausas efter USA:s stödstopp

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att flera humanitära projekt i det svårt krigshärjade landet har pausat sin verksamhet på grund av att USA har stoppat utländskt stöd, rapporterar TT/GP. Ukraina kommer att ersätta pengarna där det är möjligt.

Situationen är dock oklar sedan USA:s nya utrikesminister Marco Rubio utfärdar fler undantag från president Donald Trumps tidigare genomgripande stopp för utbetalningar av utländskt bistånd.

Italiens premiärminister Meloni utreds för brott

Italiens premiärminister Giorgia Meloni utreds för förskingring och medhjälp till brott, rapporterar TT/GP.  Bland annat misstänks hon för inblandningen i ett olagligt  frisläppandet av en militant libysk ledare som greps i Turin sedan Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdat en arresteringsorder mot honom. Den ICC-misstänkte har flytt till Libyen.

Bedrägerier mot EU-bidrag avslöjat i Rumänien

EU:s särskilda byrå mot bedrägerier, OLAF, meddelade på onsdagen att de tidigare avslöjat bedrägerier mot 30 EU-finansierade projekt i Rumänien. OLAF har därför föreslagit EU-kommissionen att de återkräver motsvarande sex miljoner kronor. Den europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, har åtalat huvudmannen i härvan.

Notiser 28 januari

EU-kommissionär: Rättsstatsprincipen gäller för alla

Medlemsländernas EU-ministrar diskuterade, utifrån EU-kommissionens rapport, på tisdagen rättsstatsläget i Ungern, Portugal, Rumänien och Slovenien. Kommissionen påpekade att Ungern fortfarande bryter mot rättstatsprincipen. 

– Alla medlemsstater, inklusive Ungern, måste följa rättsstatsprincipen. Vi är redo att stödja dem i detta arbete, sade Michael McGrath kommissionär för demokrati, rättvisa, rättsstatsprincipen och konsumentskydd. 

Serbiens premiärminister avgår efter protester

Serbiens premiärminister Miloš Vučević lämnade på tisdagen sin post efter omfattande demonstrationer mot korruption i landet, uppger Reuters. Protesterna startade när taket på en tågstation i staden Novi Sad rasade samman och 15 personer omkom.

– Jag valde detta steg för att minska spänningarna, sade Vučević på en presskonferens.

Demonstrationerna, som främst leds av studenter, har spridit sig från Novi Sad till huvudstaden Belgrad. Tusentals människor har deltagit i protesterna som riktar sig mot president Aleksandar Vučićs regering. Även ministrar för byggnad, transport och infrastruktur har avgått efter olyckan.

Tyska kristdemokrater tappar väljare efter utspel om migration

Det konservativa partiet CDU och dess ledare Friedrich Merz tappar stöd i opinionen efter att ha föreslagit hårdare tag mot irreguljär migration med stöd från högerpartiet AfD, skriver Reuters. I en ny undersökning från Forsa som publicerades på tisdagen har CDU:s väljarstöd sjunkit med tre procentenheter från 31 till 28 procent, medan AfD ökat från 19 till 21 procent. Merz hade tidigare lovat att inga förslag skulle läggas fram i parlamentet som behövde AfD:s stöd.

Danmark satsar miljarder på försvaret i Arktis

Danmark planerar att stärka sin militära närvaro i Arktis och Nordatlanten. Detta meddelade försvarsminister Troels Lund Poulsen under en presskonferens på måndagen, enligt SVT. Satsningen omfattar närmare 15 miljarder danska kronor. Pengarna ska användas till tre nya fartyg som ska ersätta äldre båtar, samt två nya drönare för bättre övervakning av området. Dessutom vill Danmark få fler unga från Grönland att delta i den arktiska grundutbildningen.

Italien skickar åter migranter till Albanien

Italiens premiärminister Giorgia Meloni gör ett nytt försök att genomföra sin omstridda plan att placera migranter i särskilda center i Albanien. Ett italienskt marinfartyg med 49 personer väntas anlända till Albanien på tisdag, efter att Italiens högsta domstol gett klartecken, skriver Financial Times.
Anläggningen, som kostat minst 60 miljoner euro att bygga och 650 miljoner euro att driva under fem år, har tidigare stoppats av domstolar. Centren ska kunna ta emot upp till 3 000 personer medan deras asylärenden behandlas.

EU planerar lätta på Syriensanktioner

EU:s medlemsländer har kommit överens om en plan för att stegvis ta bort sanktionerna mot Syrien efter att Assadregimen har fallit. EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade i Bryssel på måndagen att länderna har gjort upp en plan för detta, skriver TT/GP.
– Det här kommer att hjälpa landet att komma på fötter igen. Vi siktar på att röra oss fort, men är också redo att ta steg tillbaka om situationen blir värre, sade hon.
Kallas förklarade att energiområdet kan bli ett av de första där sanktioner lyfts, men betonade att sanktioner kring vapen och vapenhandel kommer att vara kvar.

Storbritannien och EU i domstol om fiskekonflikt

En tvist om fiskerättigheter efter brexit har lett Storbritannien och EU till domstol i Haag. Fallet handlar om Storbritanniens förbud mot fiske av tobisfiskar i Nordsjön, vilket särskilt drabbar danska fiskare, rapporterar Reuters. Medan Storbritannien hävdar att förbudet är nödvändigt för att skydda arten och dess roll i havets näringskedja, menar EU att förbudet bryter mot handelsavtalet mellan parterna.

Tre experter ska nu avgöra tvisten, med beslut väntat i slutet av april. Även om de ekonomiska konsekvenserna är små – omkring 45 miljoner pund för utländska fartyg – kan fallet försvåra de brittiska planerna på förbättrade relationer med EU.

EU återupptar Gazainsats

EU-länderna är redo att återuppta sin gränsövervakningsinsats i Rafah vid gränsen mellan Gaza och Egypten.

– Nyöppningen av gränsövergången gör det möjligt att föra ut skadade individer för vård, konstaterar EU:s utrikeschef Kaja Kallas på en presskonferens i Bryssel efter måndagens beslut, uppger TT/Aftonbladet.
Planen är att återuppta arbetet redan från början av februari.

Notiser 27 januari

Ukraina redo att hjälpa Ungern och Slovakien med gas

I lördags sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att han är villig att skriva under på ett avtal om att pumpa azerbajdzjansk gas till Ungern och Slovakien, förutsatt att Kreml inte tjänade på arrangemanget, rapporterar Politico

– Vi kommer inte att förlänga transiteringen av rysk gas, sade han innan avtalet med Ryssland gick ut vid årsskiftet. "Vi kommer inte att tillåta dem att tjäna ytterligare miljarder på vårt blod."

Ungern hotade i fredags att stoppa EU-ländernas sanktioner om inte Ukraina släpper fram rysk gas till landet. 

Även Turkiet har vinkat om möjligheten att hjälpa Ungern i gasfrågan.

Slovakiens populistregering nära förlora majoritet – 100 000 i protest

Slovakiens regering leds på osäker mark efter att fyra parlamentsledamöter från regeringspartiet Hlas hotat med röstbojkott. Premiärminister Robert Ficos breda populistiska koalition har därmed bara 75 röster i parlamentet med 150 platser, rapporterar Bloomberg. Samtidigt demonstrerade omkring 100 000 människor i fredags mot regeringens Rysslandsvänliga politik, varav 60 000 i huvudstaden Bratislava. Oppositionsledaren Michal Šimečka menar att regeringen håller på att falla samman och att nyval är enda lösningen. Fico, som kom till makten 2023 med löftet att stoppa militärt stöd till Ukraina, utesluter inte nyval om koalitionen förlorar sin majoritet men anser att det inte är bästa lösningen.

Fartyg beslagtaget efter misstänkt kabelsabotage i Östersjön

Ett fartyg har beslagtagits efter att en datakabel mellan Gotland och lettiska Ventspils skadades tidigt på söndagen, uppger Yle. Händelsen utreds som misstänkt grovt sabotage av svenska säkerhetspolisen. Det Maltaregistrerade fartyget Vezhen, som lämnade rysk hamn i fredags, ligger nu ankrat utanför Karlskrona. Kabeln tillhör Lettlands statliga radio- och tv-central LVRTC. Skadan har enligt LVRTC troligen orsakats av yttre påverkan. Nato deltar i utredningen med fartyg och flygplan i området. Händelsen inträffade under en pågående Nato-operation i Östersjön, som startades efter en tidigare kabelskada mellan Finland och Estland.

EU-ledare varnar för ökad antisemitism på minnesdagen för Förintelsen

På 80-årsdagen av befrielsen av Auschwitz-Birkenau uttrycker Europeiska rådets medlemmar i dag den 27 januari – Förintelsens minnesdag – stark oro över det växande judehatet i Europa. Enligt ett uttalande från Europeiska rådet, som samlar medlemsländernas stats- eller regeringschefer, ligger antalet hatbrott mot judar nu på den högsta nivån sedan andra världskriget. Under förintelsen mördades sex miljoner judar, varav 1,1 miljoner i Auschwitz.

"Det som skedde då får aldrig ske igen", skriver Europeiska rådet i uttalandet.

EU ger akut stödpaket till frysande moldaver

EU går in med ett akut stödpaket på 30 miljoner euro till EU-kandidatlandet Moldavien efter att Rysslands gasleverantör Gazprom brutit sitt kontrakt och stoppat sina leveranser till utbrytarregionen Transnistrien som står Ryssland nära. Stödet ska hjälpa de hundratusentals invånare som sedan den 1 januari 2025 står utan värme och el under vintern.

– I denna kalla vinter står mer än 350 000 invånare i Transnistrien i mörker och kyla eftersom Ryssland bestämt sig för att stoppa gasleveranserna, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Stödpaketet ska finansiera inköp och transport av naturgas fram till 10 februari 2025. EU undersöker även möjligheten att leverera kol från Ukraina. Ett bredare stödpaket för hela Moldavien planeras också för att minska krisens sociala följder.

Nordiska ledare diskuterade säkerhet hemma hos Frederiksen

Danmarks statsminister Mette Frederiksen bjöd hem sina nordiska kollegor på middag på söndagskvällen efter att de fyra hållit ett viktigt säkerhetsmöte, rapporterar Danmarks Radio. Tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Finlands president Alexander Stubb och Sveriges statsminister Ulf Kristersson ska hon ha diskuterat den amerikanske presidenten Donald Trumps hot att ta över Grönland.

– Vi har på vårt möte i dag diskuterat vårt regionala försvars- och säkerhetssamarbete. Vi delar situationens allvar, sade Frederiksen.

Merz vill stänga Tysklands gränser efter knivdåd

Efter flera våldsamma attacker i Tyskland planerar Friedrich Merz, favorit att bli nästa förbundskansler, att införa permanenta gränskontroller, skriver Financial Times. Detta meddelade han i fredags efter att en asylsökande från Afghanistan på onsdagen dödat två personer i bayerska Aschaffenburg. Merz kristdemokratiska parti CDU vill förbjuda asylsökande och snabba på utvisningar. Han kallar EU:s migrationspolitik "dysfunktionell" och menar att – Tyskland måste därför använda sin rätt att låta nationell lag gå före.
Attacken i Aschaffenburg följer på två andra våldsdåd: I december körde en saudisk läkare in i en julmarknad i Magdeburg och dödade sex personer. I augusti knivhögg en syrier tre personer till döds i Solingen.

EU och Bosnien-Hercegovina i nytt gränssamarbete

EU:s ministerråd godkände idag ett avtal som gör det möjligt för EU:s gränsmyndighet Frontex att arbeta i Bosnien-Hercegovina. Samarbetet innebär att Frontex och bosniska gränsvakter kan genomföra gemensamma insatser i landet.

Avtalet ger Frontex möjlighet att hjälpa Bosnien-Hercegovina med att hantera flyktingströmmar, bekämpa olaglig invandring och gränsöverskridande brottslighet. Sedan 2019 har Frontex rätt att utföra gränskontroller och registrera personer i länder utanför EU.

Liknande avtal har redan slutits med Serbien, Nordmakedonien och Montenegro. Innan avtalet kan börja gälla måste det godkännas av EU-parlamentet.

Baltiska länder höjer försvarsutgifterna kraftigt

Litauen och Estland blir först i Nato med att lova öka sina försvarsutgifter till över 5 procent av BNP. Detta efter att USA:s president Donald Trump föreslagit ett Natomål på fem procent. Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys sade till Financial Times att landet planerar spendera 5-6 procent på försvaret från nästa år till 2030, en fördubbling från dagens nivå. Estlands premiärminister Kristen Michal meddelade att även hans land siktar på 5 procent, upp från nuvarande 3,7 procent. Länderna ska finansiera ökningen genom lån och nedskärningar i offentlig sektor, men kritiker menar att planerna saknar trovärdighet.

Tesla stämmer EU för tullar på elbilar

Tesla har tagit EU till domstol efter att unionen infört extra tullar på elbilar från Kina, rapporterar Financial Times Biltillverkaren följer därmed efter BMW och flera kinesiska företag som redan lämnat in stämningar. I oktober införde EU en särskild tull på 7,8 procent för Tesla och upp till 35,3 procent för andra företag, utöver den vanliga importtullen på 10 procent med motiveringen att de kinesiska tillverkarna gynnas av stora statliga stöd som europeiska tillverkare inte får. 
Detta är den senaste konflikten mellan EU och Teslas ägare Elon Musk, som är samarbetspartner till USA:s president Donald Trump. Musk har tidigare kritiserat EU:s teknologiregler och stöttat högerextrema krafter i Tyskland.

Musk: "bevara tysk kultur" – "skydda det tyska folket"

Den amerikanska superoligarken Elon Musk gick på lördagen all-in i den tyska valrörelsen för att stödja AfD-ledaren, högerextremisten Alice Weidel, rapporterar Politico. Inför sina anhängare vid ett kampanjevenemang via videolänk sade Musk att Alice Weidel var "det bästa hoppet för Tyskland" och uppmanade dem att "bevara tysk kultur" och "skydda det tyska folket". I en uppenbar hänvisning till landets nazistiska historia, tillade Musk: "Barn ska inte göra sig skyldiga till sina föräldrars synder, än mindre sina farfars- och morföräldrar."

Italien skickar tillbaka migranter

Italien har skickat tillbaka 49 migranter till Albanien som försökt ta sig in i landet. Vid två tidigare tillfällen har åtgärderna, som anses kontroversiella, stoppats men den här gången fördes personerna till två för ändamålet uppbyggda asyl- och migrationscentraler i Tirana, skriver TT/SvD.

Notiser 25 januari

Inget EU-beslut om fortsatta sanktioner – Ungern obstruerar

Inte heller på fredagen ville Ungern godkänna en förlängning av EU:s sanktioner mot Ryssland för deras olagliga krig i Ukraina, rapporterar Politico. Ungern som ofta står på Rysslands sida i Ukrainakonflikten kräver att gasen, som slutade flöda till Ungern efter att ett leveransavtal mellan Ukraina och Ryssland gick ut vid årsskiftet, ska återkomma. Ukraina menar dock att Ungern enkelt kan ersätta gasen med annan om de vill. Om Ungern inte godkänner en förnyelse av EU:s sanktioner mot Ryssland senast kommande fredag upphör de att gälla, något som sannolikt skulle betecknas som en mycket stor framgång för Putin.

Notiser 24 januari

EU tar upp konkurrensen med USA och Kina

EU-kommissionen antas kommande onsdag under namnet konkurrenskraftskompassen presentera en femårsplan för att ta upp konkurrensen med USA och Kina, erfar Bloomberg. Bland annat väntas kommissionen föreslå en ny byrå för avancerade forskningsprojekt efter amerikansk modell. I förslaget ingår även byggandet av en ny superdatorinfrastruktur för artificiell intelligens.

I planerna, som ska realisera flera Mario Draghis förslag, ingår att minska reglering, förbättra tillgången till finansiering, sänka energikostnader och minska beroenden kopplade till kritiska material. Dokumentet tar dock inte upp den svåraste frågan – hur man hittar de 800 miljarder euro per år som enligt Draghi behövs för att genomföra planerna.

Svenska klimatmål ska synkas med EU – oppositionen kritisk

Sveriges etappmål för klimatet ska utvärderas så de stämmer bättre med EU:s, vill regeringen och Sverigedemokraterna rapporterar Ekot. Oppositionen: ”Bättre skärpa klimatpolitiken än att se över målen”.

Oro i EU – Musk styr ensam över viktig militär teknik

Elon Musk har nästan 7000 satelliter i omlopp kring jorden som kan användas till militär kommunikation – och som han kan stänga eller begränsa när han vill, vilket också skett. Nu väcks europeiska farhågor kring Musks dominans inom den globala satellitsektorn rapporterar SvD. 

Företagsledarnas varning: Europas konkurrenskraft halkar efter USA

Europa halkar efter USA ekonomiskt och EU är inte tillräckligt konkurrenskraftigt, varnar flera företagsledare och politiker under Världsekonomiskt forum i Davos, rapporterar Ekot. 

– Det finns jättemycket potential i att lätta regelbördan, säger Anna Borg som är vd på Vattenfall. Även statsminister Ulf Kristersson (M) håller med om att det krävs färre regler.

Soldatbrist i Ukraina – tusentals omplaceras från flygvapnet

I Ukraina har flera tusen soldater inom flygvapnet omplacerats till armén, rapporterar Ekot. Detta för att stärka upp för personalbristen vid fronten. Flera inom det ukrainska försvaret uttrycker oro när bland annat flygtekniker, specialister inom luftvärn utan några större förberedelser blir marksoldater.

EU-parlamentet fördömer Belarus kommande fuskval

I en resolution som antogs på onsdagen uppmanar Europaparlamentet EU att avfärda det så kallade presidentvalet i Belarus på söndag som olagligt. Parlamentet vill även stärka EU:s sanktioner mot Belarus.

Heta EU-frågan som hotar norska regeringen

Den öppna konflikten i den norska regeringskoalitionen växer, rapporterar TT/GP. Tvistefrågan om EU:s fjärde energipaket hotar att spräcka samarbetet mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet. Socialdemokraterna vill anta EU-reglerna före det norska valet medan Centerpartiet inte vill det.

Notiser 23 januari

Skärpta regler för EU-medborgare i Sverige utreds

Regeringen vill utreda hur myndigheterna kan få bättre kontroll över de EU-medborgare och medborgare från Norge, Island och Liechtenstein som befinner sig i Sverige, rapporterar Ekot. De som är i landet i mer än tre månader skall enligt Tidöpartierna, som reglerna var fram till 2014, vara skyldiga att registrera sig och visa upp att de har rätt att vistas i Sverige.

Nu får en utredare i uppdrag att ta fram förslag på lagstiftning, bland annat vilka sanktioner som ska gälla för den som låter bli att registrera sig. 

Donald Tusk: EU måste beväpna sig

EU måste beväpna sig för att "överleva" i en allt mer osäker global ordning, sade Polens premiärminister Donald Tusk på onsdagen i ett tal till Europaparlamentet, rapporterar Bloomberg. Polen, som under första halvåret är EU:s ordförandeland, uppmanade unionen att hjälpa medlemsländerna att finansiera en ökning av försvarsutgifterna. Bland andra Finland och Danmark har i sammanhanget öppnat för nya gemensamma EU-lån. 

–  Det finns inget alternativ – Europa måste börja försvara sig och därför måste det börja spendera europeiska pengar på försvar, sade Donald Tusk. Polen spenderar mest på försvaret i Nato – 4,1 procent av BNP, motsvarande för Sverige är 2,1 procent.

För första gången i EU: Solenergi slår kolenergi

Enligt data från klimattankesmedjan Ember ökade solelproduktionen i EU med cirka 22 procent förra året till cirka 304 terawattimmar samtidigt som el från kolkraft sjönk med nästan 16 procent till drygt 269 terawattimmar. För femton år sedan var solenergin en betydelselös energikälla jämfört med kolenergin.

Forskare har hjälp av en energisimuleringsmodell jämfört framtiden för 22 olika energitekniker i världen. Sammanställningen visar att solenergi sannolikt kommer att dominera den globala energiproduktionen 2050.

Tre svenskar i nya EU-utskott – försvar, folkhälsa och demokratiförsvar

Fyra nya utskott i Europaparlamentet tillsattes på torsdagen med ledamöter. Två svenska ledamöter, Alice Teodorescu Måwe (KD) och Jessica Polfjärd (M) valdes till utskotten för respektive säkerhet- och försvar och folkhälsa. Tomas Tobé (M) valdes till tillfälliga utskottet för  demokratiförsvar. Det fjärde utskottet, som också är ett tillfälligt utskott, om bostadskrisen i EU, tillsattes utan svenska ledamöter. 

Tyskland och Frankrike vill förbättra samarbete: Trump en utmaning

På onsdagen träffades Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Paris för att fira 62-årsdagen av det tysk-franska samarbetsavtalet, rapporterar Ekot. Mötet handlade också att samarbetet måste bli bättre efter att Trump tillträtt som president i USA. Frankrike och Tyskland har på grund av tradition och storlek nyckelroller i EU men samarbetet länderna emellan har hackat under Macron och Scholz.

Många skadade i rysk terrorattack mot Zaporizjzja

Minst 16 personer, varav fyra ukrainska räddningsarbetare, har enligt ukrainska myndigheter skadats i ryska robotattacker mot Zaporizjzja under natten till torsdag, rapporterar TT/GP.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
Annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret