Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons från Europaparlamentet
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 13 mars

EU avvisar USA:s nya tullhot

Tonläget hårdnar mellan EU och USA sedan USA på fredagen inlett nya utredningar mot bland annat Europa för påstådd överproduktion av varor. EU-kommissionen avvisar anklagelserna, rapporterar Direkt/Dagens Industri.

– Källorna till sådan överkapacitet är väl identifierade, och de finns inte i Europa, sade kommissionens talesperson Olof Gill.

Det amerikanska utspelet komplicerar samtidigt EU-parlamentets arbete med att godkänna ett tidigare handelsavtal mellan parterna.

Sverige inför utrikesministermöte: Stoppa Rysslands oljeintäkter

På måndagens utrikesmöte i Bryssel då situationen för Ukraina ska diskuteras väntas Sverige, enligt handlingarna, efterlysa mer effektiva åtgärder mot ryska skuggflottan och de ryska energiintäkterna. 

Utrikesministrarna ska också diskutera händelseutvecklingen i Mellanöstern och EU:s förbindelser i Medelhavsområdet. Då väntas Sverige kräva ytterligare sanktioner mot vissa israeliska ministrar med anledning av bosättarrörelsens olagliga aktioner mot palestinier på Västbanken. Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar kommer också delta för att diskutera gemensamma frågor.

EU-kommissionen vill undersöka ukrainsk oljeledning

EU-kommissionen meddelade på torsdagen att de vill skicka en grupp att undersöka en ukrainsk oljeledning som Ryssland förstört, skriver Politico. Ungern och Slovakien, som i december godkänt ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina, har tagit tillbaka sitt stöd och villkorar det med att Ukraina måste reparera oljeledningen, som transporterar billig rysk olja till de två länderna. 

FN-rapport kritiserar Ryssland för krigsförbrytelser i Ukraina

FN:s internationella undersökningskommission för Ukraina kritiserar Ryssland i en ny rapport för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i sin militära invasion av Ukraina. FN lyfter bland annat fram att Ryssland bevisligen och olagligt tvångsförflyttat 1205 ukrainska barn, begår sexuellt våld och kränker rätten till rättvisa rättegångar, genom att bevisning fabriceras och framtvingas med tortyr.  

Reduktionsplikten kan behöva höjas – bensinpriset riskerar att stiga

Sveriges nuvarande reduktionsplikt på tio procent för bensin och diesel räcker inte för att klara EU:s klimatkrav till 2030. Det uppger Sveriges Radio med hänvisning till regeringens utredare Svante Mandell.

Eftersom elektrifieringen går för långsamt och kraftigt minskad trafik bedöms för kostsamt, väntas mer inblandning av förnybara drivmedel bli nödvändigt – något som kan höja priserna vid pump.

Stockholmare förväntas lång livslängd

I Stockholmsregionen förväntades en person som föddes 2024 bli 85,0 år, visar ny data från Eurostat. Det placerar regionen på delad andra plats i EU tillsammans med de norditalienska grannregionerna Bolzano och Trento. Högst upp på listan återfinns Madrid där nyfödda förväntas bli 85,7 år. I andra änden, av de regioner som det finns uppgifter för, hamnar den fattiga bulgariska regionen Severozapaden där nyfödda i snitt väntas bli 73,9 år – en närmare 12 år kortare livslängd än Madridborna.

Tre stora dödsorsaker i EU

År 2023 dog närmare fem miljoner människor i EU, meddelar Eurostat. De tre främsta dödsorsakerna var hjärt- och kärlsjukdomar 33 procent, cancer 24 procent och luftvägssjukdomar 8 procent. Därutöver anges ytterligare sex mindre kategorier av dödsorsaker.

Åklagare anklagade fel person

Den belgiska åklagarmyndigheten medger, efter att Europaparlamentet bett dem dubbelkolla sina uppgifter, att den felaktigt anklagat den maltesiske socialdemokratiske Europaparlamentarikern Daniel Attard för att ha mottagit betalningar från den kinesiska teknikjätten Huawei, rapporterar Politico. Orsaken är att åklagarna förväxlade honom med en maltesisk affärsman med samma namn.  

Rumänien ska tillverka ukrainska drönare

Rumänien och Ukraina har ingått ett avtal om att gemensamt producera ukrainska försvarssystem, inklusive drönare. Det meddelades efter ett möte mellan ländernas presidenter i Bukarest på torsdagen, rapporterar Reuters. Avtalet syftar till att stärka båda ländernas försvarsindustrier. Nato-medlemmen Rumänien har tidigare fått sitt luftrum kränkt av ryska drönare.

Brittisk EU-offensiv möter motstånd

Storbritanniens finansminister Rachel Reeves lanserar nästa vecka en ny offensiv för ökat tillträde till EU:s inre marknad, skriver Financial Times. Målet är att söka tillgång sektor för sektor, en central del av Labours nya tillväxtstrategi. Planen möter dock motstånd. Flera EU-länder, med Frankrike i spetsen, anser att Storbritannien försöker välja ut enbart fördelar och kräver i gengäld brittiska bidrag till EU:s budget.

Notiser 12 mars

Lögner och krig i Orbáns valkamp för att sitta kvar

Sex, knark och gråtande barn – allt finns med när valkampen i Ungern blir allt hetare, rapporterar TT/GP. Premiärminister Viktor Orbán utmålar EU som fienden och får stöd från både Ryssland och USA. Bland annat hävdar regeringen, utan vidare bevisning, att både EU och Ukraina planerar att skicka ungrare som kanonmat till kriget i Ukraina. Valet i Ungern är den 12 april.

Jörgen Warborn friad – “var aldrig orolig”

Europaparlamentariker Jörgen Warborn (M) frias av parlamentets etikkommitté från anklagelser om påstådd påverkan från oljelobbygrupper och sitt dubbla engagemang som parlamentets föredragande och som ordförande för EPP-gruppens företagarförening SME Europe. Kommittén påpekar den “positiva effekt” som de anser uppstår när ledamöter engagerar i frivilliga aktiviteter och fungerar som en länk till medborgarna. De slår fast att Warborns “obetalda sidoverksamhet” i SME Europe inte utgör en intressekonflikt enligt artikel 3 kopplat till hans roll i utskottet för rättsliga frågor.

– Jag var aldrig orolig, men är såklart glad att kommittén avskrivit anklagelserna mot mig. Det visar att anklagelserna saknade grund och var politiskt motiverade, säger Jörgen Warborn i en kommentar till Europaportalen.

EU utökar konsumentskyddet vid paket- och charterresor

På torsdagen röstade EU-parlamentet med stor marginal ja till att ändra lagreglerna för ersättning vid inställda paket- och charterresor (537 för, 2 emot och 24 avstod). Parlamentet vill bland annat att resenärer ska kunna återfå sin betalning  istället för presentkort och att det inte ska tillkomma avgifter av avboka en resa ifall något extraordinärt inträffar som kan påverka resan avsevärt. Samtliga svenska Europaparlamentariker röstade ja till förslaget, förutom Sverigedemokraterna som lade ner sina röster.

– Dessa uppdaterade regler kommer att skydda konsumenterna när något går fel med deras paketresa. Vid extraordinära omständigheter som påverkar någon del av deras resa kommer resenärer att kunna avboka med full återbetalning, sade föredragande EU-politiker Alex Agius Saliba i ett uttalande.

USA inleder nya tullutredningar mot EU

USA har inlett nya handelsutredningar mot bland andra EU, Japan och Sydkorea. Syftet är att skapa en ny legal grund för tullar efter att landets högsta domstol underkänt tidigare åtgärder, uppger Financial Times. Enligt USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer, som presenterade utredningarna på onsdagen, är målet att få nya tullar mot EU på plats innan nuvarande tillfälliga avgifter löper ut. Han var skarpt kritisk mot Bryssel.
– EU har gjort ungefär noll procent av vad de skulle göra enligt vårt handelsavtal, sade Greer.

EU-topp överväger pristak på gas

EU-kommissionen överväger att införa ett pristak eller subventioner på naturgas för att dämpa de kraftigt stigande energipriserna. Det sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen, rapporterar Financial Times. Åtgärderna är en reaktion på de prischocker som kriget i Mellanöstern har orsakat. Förslaget är dock kontroversiellt. Kritiker varnar för att ett ingrepp i marknaden riskerar att öka efterfrågan och bli en tung börda för medlemsländernas offentliga finanser. Frågan väntas diskuteras på EU-ledarnas toppmöte nästa vecka.

EU-förfarande mot Sverige för dålig luft i norr

EU-kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot Sverige för att landet inte uppfyller EU:s regler om luftkvalitet. Gränsvärdena för skadliga partiklar, PM10, har överskridits i norra Sverige – särskilt i Östersund – under sju år i rad.

Luftkvalitetsplanerna i flera nordsvenska städer bedöms sakna tillräckliga åtgärder. Sverige har nu två månader på sig att svara. Svarar landet inte tillfredsställande kan kommissionen gå vidare till nästa steg mot en domstolsprocess. 

Detta är inte första gången Sverige får anmärkningar om dålig luftkvalitet. År 2011 dömdes Sverige i EU-domstolen för en för hög halt av skadliga partiklar i Stockholm, Göteborg och Mellansverige. Mellan 2013 och 2026 hade EU-kommissionen ett annat överträdelseärende mot Sveriges brister i vissa städers luftkvalitet. 

Ryssland förbereder budgetnedskärning på 10 procent

Rysslands regering förbereder en möjlig 10-procentig nedskärning av ”icke-känsliga” utgifter i årets budget för att hantera fallande intäkter, skriver Reuters med hänvisning till anonyma källor. Planerna, som rapporterades på onsdagen, undantar militära och sociala utgifter. Ett slutgiltigt beslut inväntar dock utvecklingen av oljepriset, som stigit kraftigt efter den uppblossade Iran-konflikten. Enligt källorna kan exempelvis nya väg- och byggprojekt komma att pausas.

Sex EU-länder vill ha gemensam finansinspektion

EU:s sex största ekonomier, med Tyskland och Frankrike i spetsen, vill centralisera tillsynen av stora börser till EU-nivå, skriver Financial Times. I ett brev till kommissionen föreslås att man på så vis ska stärka EU:s konkurrenskraft och kapitalmarknadsunion. Initiativet markerar en omsvängning för Tyskland men möter motstånd från mindre länder som Luxemburg och Irland som vill behålla nationell kontroll. Gruppen hoppas på en uppgörelse till sommaren 2026.

SD och S kräver ny remiss om lönedirektiv

Både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna kritiserar regeringens förslag för att genomföra EU:s direktiv mot lönediskriminering, rapporterar Sveriges Radio. Partierna kräver en ny remissrunda.

– Jag tycker att regeringen ska släppa prestigen lite här, sade arbetsmarknadsutskottets ordförande Magnus Persson (SD).

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) försvarar förslaget men meddelar att ikraftträdandet skjuts upp ett halvår, till januari 2027. Direktivet syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Rekordintresse för jobb i EU

Nära 175 000 personer har sökt jobb inom EU i en ny rekryteringsomgång, långt över de 60 000 som väntades, rapporterar /TTAftonbladet
"Antalet har överstigit alla förväntningar", konstaterar EU:s personalmyndighet (Epso). Intresset var störst i Italien med nästan 80 000 sökande, medan 1 806 ansökningar kom från Sverige. De sökande konkurrerar om 1 490 platser på en lista som väntas leda till 750 fasta anställningar.

Notiser 11 mars

Splittrat bland svenska parlamentariker om EU:s prioriteringar

EU-parlamentet enades på onsdagen om sina ekonomiska och sociala prioriteringar för 2026. De vill bland annat inte att medlemsstaternas ökade försvarsutgifter ska ske på bekostnad av andra EU-prioriteringar och långsiktigt finansieras av ökade skulder. EU-parlamentet röstade också för att ge EU:s sociala mål en mer central roll och att öka stödet till bekämpningen av barnfattigdom i medlemsländerna.

Bland de svenska Europaparlamentarikerna var det endast Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som röstade mot de ekonomiska prioriteringarna. Gällande de sociala prioriteringarna röstade S, MP och V för förslaget, medan M, C, L och SD röstade mot. 

EU vill stärka banden till Kanada

EU-parlamentet vill fördjupa EU:s samarbete med Kanada. De kräver bland annat att EU:s försvarspartnerskap med Kanada ska införas till fullo, öka samarbetet i Arktis och att alla länder ska ratificera handelsavtalet med Kanada. Samtliga svenska ledamöter röstade för förslaget.

– Kanada är kanske det mest europeiska landet utanför Europa. Och idag kan vi säga att det är mer europeiskt än någonsin, på grund av våra gemensamma strategiska intressen och de gemensamma utmaningar vi står inför, sade den tyske föredragande socialdemokraten Tobias Cremer. 

Ärftliga parlamentsplatser avskaffas i Storbritannien

Det fördemokratiska systemet med ärftliga platser i det brittiska  överhuset avskaffas slutligen, rapporterar Reuters. Det är sista steget i en längre process där över 600 ärftliga mandat ändrades 1999 och där återstående 92 ärftliga mandat nu avskaffas. Det brittiska överhuset anses, med sina 800 mestadels livstidsutnämnda ledamöter, vara det största av sitt slag i världen. Överhuset kan, till skillnad från det folkvalda underhuset, som mest fördröja ett lagförslag men inte stoppa det.

Rysk stödplan för att rädda Orbán

Ryssland har dragit i gång en kampanj för att hjälpa sin allierade premiärminister Viktor Orbán att vinna kommande parlamentsval i Ungern.
Den ungerska oppositionen rasar, rapporterar TT/GP.

Nordisk-baltisk plan ska rädda Ukraina

Nordiska och baltiska länder i EU uppges arbeta på en plan för att hålla Ukraina ekonomiskt vid liv så länge som Ungern blockerar EU:s nya stödplan, rapporterar TT/GP . Enligt källor till nyhetssajten Politico Europe diskuteras ett stöd på totalt cirka 300 miljarder kronor för att hålla Ukraina flytande under det första halvåret i år.

Frivillig ”chat control” förlängs

På onsdagen röstade EU-parlamentet (458 för 103 emot och 63 avstod) ja till att techföretag, till augusti 2027, frivilligt ska kunna skanna sitt innehåll efter material som innehåller sexuella övergrepp på barn, av kritiker kallat “chat control”. Däremot ska kontroller inte kunna innefatta krypterade tjänster, information om avsändare och mottagare och de ska endast omfatta material som företagen fått tips om.

Bland de svenska EU-parlamentarikerna röstade en majoritet för, endast Vänsterpartiet  röstade mot förslaget i slutomröstningen. Miljöpartiet lade ner sina röster, men anmälde sedan att de råkat rösta fel och avsåg att rösta för förslaget. Detta ändrar dock inte formellt de lagda rösterna. 

Texten är uppdaterad efter publicering med röstsiffror.

EU-utskott röstar om handelsavtal med USA

EU-parlamentets handelsutskott går vidare med en omröstning om en tulluppgörelse med USA, där  EU tar bort  tullar för USA medan USA inför tullar för EU. Beslutet togs på tisdagen efter flera förseningar, skriver TT/VK. Utskottet röstar den 19 mars om att bland annat ta bort EU-tullar på amerikanska industriprodukter och hummer.  Hela parlamentet väntas rösta om avtalet den 26 mars.

Polskt president-nej till försvarslån från EU

Polens president Karol Nawrocki meddelade i tisdags att han vägrar godkänna ett lagförslag som ger landet tillgång till EU-lån för försvaret på 44 miljarder euro, rapporterar AP. Polen skulle bli den största mottagaren av lånen. Enligt presidenten, som är allierad med oppositionspartiet PiS, skulle ett godkännande öka Polens beroende av EU och gynna europeisk industri på bekostnad av amerikansk. Beslutet är ett bakslag för premiärminister Donald Tusks regering och en del av en intern maktkamp.

Europas upprustning hotas av finansiering

Europas upprustning hotas av finansieringssvårigheter och ett sviktande väljarstöd för de uppoffringar som krävs. Det rapporterar Yle med hänvisning till en ny rapport från tankesmedjan CER. Hög statsskuld i flera länder tvingar fram impopulära val mellan nedskärningar och skattehöjningar. Rapporten varnar för att nedskärningar i offentliga tjänster riskerar att gynna populistiska partier. Lösningen föreslås vara effektivare upphandlingar och tydligare kommunikation om hotbilden.

EU-möte om energipriser

Statsminister Ulf Kristersson deltog i tisdags i ett digitalt EU-möte om de höga energipriserna, rapporterarTT/GP. Medan enighet finns om att sänka energiskatter är länderna splittrade i synen på EU:s system för utsläppshandel (ETS). Enligt Kristersson vill vissa länder försvaga systemet för att sänka kostnader, en linje som Sverige och de nordiska länderna motsätter sig för att värna klimatpolitiken.

EU hotar Venedigbiennalen med indraget stöd efter Rysslandsbeslut

EU-kommissionen fördömer Venedigbiennalens beslut att låta Ryssland återöppna sin nationella paviljong vid konstutställningen 2026. Kommissionen hotar nu att dra in sitt ekonomiska stöd om beslutet inte ändras, skriver EU-kommissionen i ett uttalande på tisdagen. Att ge Ryssland en plattform är oförenligt med EU:s svar på aggressionen mot Ukraina, menar två kommissionen.

Notiser 10 mars

EU-parlamentet kräver ökad öppenhet

EU-parlamentet vill stärka medborgarnas insyn och förtroende genom rättvisare, mer enhetliga och proaktiva regler för tillgång till EU-dokument. I en rapport som antogs med stor majoritet (602 röster för, nio emot) på torsdagen kräver ledamöterna en ambitiös revision av gällande insynslagar. Parlamentet vill även se att fler dokument, inklusive från möten bakom stängda dörrar, publiceras proaktivt och att medborgare ska kunna överklaga avslag på ett effektivt sätt.

– EU-kommissionen och ministerrådet måste göra mer för att möta medborgarnas förväntningar på transparens. När insynen begränsas blir det svårare för medborgare, journalister och Europaparlamentet att granska makten och ställa beslutsfattare till svars, sade den svenska socialdemokraten Evin Incir som arbetat med frågan i en kommentar.

Samtliga svenska partier stödde rapporten utom KD som var frånvarande. Texten har uppdaterats med röstresultatet.

Högerseger om skärpta utvisningsregler i EU

EU-parlamentets högergrupp EPP röstade på måndagen, med stöd från partigrupper längre ut på högerkanten, för en skärpt linje kring unionens regler för utvisningar. Det skriver TT/Aftonbladet. I en utskottsomröstning drev de igenom en tuffare hållning än förhandlarens ursprungliga förslag.

– I dag återvänder endast en av fem, vilket är en ohållbar situation, sade svenska ledamoten Tomas Tobé (M) om beslutet.

Nu väntar förhandlingar med ministerrådet om lagförslaget.

Polen bygger EU:s första drönarsköld

Polen bygger Europas mest avancerade drönarförsvar, "San", för 3,5 miljarder euro med EU-lån som svar på ryska luftrumskränkningar. Det skriver Financial Times. Initiativet är en reaktion på den höga kostnaden för att använda jaktrobotar mot billiga drönare. Systemet, som utvecklas av ett polsk-norskt konsortium, ska vara fullt operativt inom två år.

Zelenskyj: Ukraina redo för fredssamtal men USA ber om paus

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade på måndagen att landet är redo för nya USA-stödda fredssamtal när som helst, men att USA har bett om att skjuta upp ett möte. Anledningen är att USA:s fokus just nu ligger på konflikten med Iran, skriver Reuters. Enligt Zelenskyj försöker Ryssland manipulera krisen i Mellanöstern för att skapa en andra front i Rysslands krig mot Ukraina.

EU vill matcha arbetssökande och arbetsgivare

Med stor majoritet antog EU-parlamentet på tisdagen ett förslag, där centerpartisten Abir Al-Sahlani varit drivande, att EU ska inrätta en digital plattform, en så kallad talangreserv för arbetssökande utanför EU. Plattformen, som också måste godkännas av ministerrådet, är frivillig för medlemsländerna och ska matcha arbetssökande från övriga världen med arbetsgivare i EU inom bristyrken.

Enligt Abir Al-Sahlani har förslaget slagit två flugor i en smäll.

– Det är en vinst för europeiska företag som nu får ytterligare ett verktyg i sin strävan att hitta rätt talang och förbli konkurrenskraftiga. Och det är ett viktigt steg i att forma lagliga vägar inom Europas migrationspolitiska ramverk, sade hon i ett uttalande.

M, L, C och MP röstade för medan S, SD och V röstade emot förslaget.

Texten har uppdateras med röstresultatet.

Utstationerad arbetskraft ökade inom bygg och industri

Antalet utstationerade arbetstagare – alltså sådana som arbetar tillfälligt i ett annat land – i Sverige ökade till nära 75 000 under 2025, en uppgång med 6 400 personer. Ökningen drevs främst av bygg- och tillverkningsindustrin, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket. Flest arbetstagare kom från Tyskland, Polen och Litauen. Stora regionala skillnader syntes, där Norrbotten såg en kraftig ökning driven av industriprojekt medan Västerbottens län noterade en tydlig minskning. Registret syftar till att kontrollera arbetsvillkor och säkerställa rättvis konkurrens.

Nya siffror underminerar tysk återhämtning

Tysklands ekonomi fick en oväntat svag start på 2026, med fallande export och industriproduktion i januari. Detta sätter frågetecken för återhämtningen redan innan effekterna av nya energiprischocker, rapporterar Financial Times.

Data som publicerades på måndagen och tisdagen visar att exporten minskade med 2,3 procent och industriproduktionen föll för andra månaden i rad. Analytiker pekar på amerikanska tullar och konkurrens från Kina som orsaker. Den svaga starten, kombinerat med risken för högre styrräntor från ECB, dämpar optimismen för Europas största ekonomi.

EU lanserar strategi för ny kärnkraft

EU måste satsa på kärnkraft för att säkra billig el och stärka sin konkurrenskraft. Det sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen på tisdagen när hon lanserade en ny strategi för små modulära reaktorer (SMR). Paketet inkluderar enklare regler och en investeringsgaranti på 200 miljoner euro med målet att få tekniken i drift tidigt på 2030-talet. Att EU tidigare vänt kärnkraften ryggen var ett "strategiskt misstag", sade von der Leyen.

Ungern håller kvar ukrainsk banktransport

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har beordrat att en ukrainsk statlig banksändning mellan Österrike och Ukraina med kontanter och guld, värd cirka 82 miljoner dollar, ska hållas kvar. Enligt AP beslagtogs sändningen i Ungern i förra veckan med vad man menar är misstanke om penningtvätt, några bevis är dock inte presenterade. Orbán signerade i måndags ett dekret som beordrar en utredning av tillgångarnas ursprung samt eventuella kopplingar till "politiska organisationer". Ukraina kallar beslaget olagligt. Beslutet kommer en månad före det ungerska parlamentsvalet där Orbán, som ligger efter i flera opinionsundersökningar, utan vidare bevisning anklagat sin politiska motståndare för att ta emot pengar från Ukraina.

Toppolitiker "dejtar" för att rädda EU-allians

Ledarna för EU-parlamentets två största partigrupper, konservativa och kristdemokratiska EPP och socialdemokratiska S&D, har inlett en serie middagar för att reparera sin ansträngda allians, rapporterar Politico. Initiativet, med första mötet i Strasbourg i februari, är ett försök att hantera den spricka som uppstått efter att EPP allt oftare röstat med högerextrema partier. Enligt en socialdemokratisk ledamot är syftet att återbygga förtroendet och undvika "politiska olyckor" framöver. En ny middag planeras i april.

Ryssland vinnare på kriget i Iran

Kriget i Iran stärker Rysslands ekonomi och försvagar Ukrainas försvar, skriver TT/GP. Stigande oljepriser fyller på den ryska statskassan, som tidigare var hårt pressad av sanktioner. Kriget är en ekonomisk "vinstlott för Ryssland", sade Torbjörn Becker vid Handelshögskolan. Samtidigt dras USA:s fokus och militära resurser bort från Ukraina, som nu får färre av de kritiska Patriot-robotar man vädjat om, vilket försvårar försvaret mot Ryssland.

Tysk tar över som EU:s chefsåklagare

Tysken Andrés Ritter blir ny chef för Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo. Det beslutade ministerrådet på måndagen och bekräftades av EU-parlamentet på tisdagen. Eppo utreder brott mot EU:s budget, som bedrägeri och korruption, i de 24 deltagande länderna, däribland Sverige. Ritter, idag vice chefsåklagare, tillträder den 1 november för ett sjuårigt mandat och efterträder rumänskan Laura Codruța Kövesi.

Notiser 9 mars

Europa importerar nu mest vapen i hela världen

De europeiska länderna stod för en tredjedel av världens vapenimport under den senaste femårsperioden, rapporterar Yle.  De mer än tredubblade sin import av större vapen från 2016–2020 till 2021–2025, skriver Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri i en färsk rapport.

EU-sändebud vill ge ukrainare permanent skydd

EU:s sändebud för ukrainska flyktingar, Ylva Johansson, vill att medlemsländerna ger ukrainare ett mer permanent skydd, rapporterar Ekot. Det tillfälliga EU-skyddet för ukrainska flyktingar löper ut nästa år.

– Det är viktigt att se att många av de ukrainare som är här kommer att stanna, det kommer ta tid innan de kan återvända, sade Johansson till Ekot.

Barnfattigdom i Sverige ökar – trots EU-mål

På socialministrarnas Brysselmöte på måndagen vädjade de till EU-kommissionen och medlemsländerna att bistå med tillräcklig finansiering för en politik som minskar barnfattigdom. EU har sedan 2019 ett frivilligt mål att antalet fattiga ska minska med 15 miljoner till 2030, och att fem miljoner av dessa ska vara barn. Mellan 2019 och 2024 ökade däremot antalet fattiga barn i EU med över en miljon. 

I Sverige har barnfattigdomen ökat med nästan elva procent mellan 2024 och 2025 och ligger på nästan samma nivå som 2019. Se hur det går för sociala mål EU 2030. 

Sveriges tillväxt på EU-snittet

Sveriges ekonomi växte med 1,5 procent under 2025 vilket innebär en tillväxttakt helt i linje med genomsnittet för EU, enligt preliminära siffror från Eurostat.

Medan EU som helhet noterade en uppgång på 1,5 procent var spridningen stor bland medlemsländerna. I botten av den europeiska tillväxtligan hamnade Tyskland och Finland. Båda länderna noterade en blygsam ekonomisk ökning på endast 0,2 procent under hela förra året.

I den motsatta änden av skalan utmärker sig Irland och Malta som toppade tillväxten inom unionen. Den irländska ekonomin expanderade kraftigt med hela 12,3 procent, följt av Malta där bruttonationalprodukten ökade med 4 procent.

Zelenskyj: Elva länder har bett Ukraina om drönarhjälp

Elva länder har bett Ukraina om hjälp mot iranska drönaranfall. Det uppger president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar TT/GP.

”Vi har fått elva förfrågningar, från Irans grannländer, europeiska länder samt USA”, skriver han på X.

EU-stöd till 130 000 hjälpbehövande i Libanon

Ett gemensamt uttalande från kommissionsordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa på måndagen uttryckte djup oro över den regionala krisens inverkan på Libanon och behovet av skydd av civila. De utlovade även humanitär hjälp för att stödja cirka 130 000 personer i Libanon. En första flygning, arrangerad genom ReliefEU, är planerad till tisdagen.

von der Leyen anklagas för utrikespolitiskt maktövertramp

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen får hård intern kritik för att ha överskridit sina befogenheter. Det rapporterar Politico på måndagen. Enligt nio diplomater och tjänstemän har hon agerat utan mandat från EU-länderna, bland annat i hanteringen av Irankrisen. Kritiker menar att hon därmed underminerar utrikesrepresentant Kaja Kallas roll och skapar förvirring om vem som för EU:s talan. Kommissionen avvisar kritiken och hänvisar till von der Leyens utövande av politiskt ledarskap.

Rekordfå födslar i EU – Sverige över snittet

År 2024 föddes 1,34 barn per kvinna i EU, vilket är det lägsta antalet sedan mätningen började år 2001, enligt Eurostat. Bulgarien har flest födslar per kvinna i EU och Malta har minst. Sverige ligger över EU-genomsnittet med 1,43 barn. 

De gröna mot seger i tyskt nyckelval

Förbundskansler Friedrich Merz kristdemokrater (CDU) går mot en knapp förlust mot De gröna i söndagens viktiga delstatsval i Baden-Württemberg, rapporterar Financial Times. Enligt prognoser får De gröna 30,3 procent mot CDU:s 29,7 procent. Högerextrema AfD fördubblar nästan sitt stöd till 18,8 procent. Socialdemokratiska SPD fick endast 5,4 procent.

Fico hotar blockera Ukrainastöd efter en valförlust för Orbán

Slovakiens premiärminister Robert Fico hotar att ta över Ungerns roll och blockera ett EU-lån på 90 miljarder euro till Ukraina. Det sade han på söndagen, rapporterar The Kyiv Independent. Hotet är villkorat av att Ungerns premiärminister Viktor Orbán förlorar valet i april. Bakgrunden är en konflikt om oljeledningen Druzjba, där Slovakien och Ungern anklagar Ukraina för att stoppa leveranser. 
– Slovakien är redo att ta över stafettpinnen från Ungern om det blir nödvändigt, sade Fico.

Domare varnar: Belgien på väg att bli en narkostat

Högt uppsatta belgiska domare varnar för att landet riskerar att bli en narkostat till följd av den organiserade drogbrottsligheten. I en intervju med The Guardian sade appellationsrättens ordförande i Antwerpen att de enorma pengasummorna från kokainsmugglingen utgör en fara för samhällets stabilitet. Varningen följer på ett tidigare larm från en anonym domare om att maffiagrupper bildar en "parallell kraft" i samhället. Hot, våld och korruption plågar rättsväsendet som beskrivs som kraftigt underfinansierat.

Turkiet överväger F-16 på Cypern

Turkiet överväger att placera F-16-stridsflygplan på Cypern. Det uppgav en källa inom landets försvarsdepartement i lördags, rapporterar Reuters. Enligt källan är en möjlig utplacering en del av en plan för att garantera säkerheten för den turkcypriotiska utbrytarstaten i norr, mot bakgrund av att konflikter sprider sig i regionen. Turkiet ockuperar sedan 1974 norra delen av Cypern.

Notiser 7 mars

Ryssland dödade sju människor i bostadshus

Ryssland har dödat minst sju personer, varav två barn, efter att de attackerat ett bostadshus i Charkiv under natten till lördagen. Det uppger regionens guvernör Oleh Synehubov på Telegram, rapporterar Svt.

Notiser 6 mars

Island EU-röstar i augusti

Islands regering lade på fredagen fram ett formellt förslag om att hålla en folkomröstning om EU-förhandlingarna lördagen den 29 augusti, rapporterar Yle. Frågan som ställs blir om Island ska fortsätta förhandlingarna om EU-medlemskap, som inleddes 2009 men avbröts några år senare. När förhandlingarna är klara ska Island hålla en ny folkomröstning om resultatet, det vill säga om landet ska bli EU-medlem eller inte.

Zelenskyj ovillig att laga oljeledning till Ungern

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är ovillig att reparera den skadade oljeledningen Druzjba. Det sade han på torsdagen, rapporterar AP. Ledningen förser Ungern och Slovakien med rysk olja och har varit ur drift sedan slutet av januari efter en rysk attack. Beskedet fördjupar konflikten med Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som hotat med att blockera framtida EU-beslut till stöd för Ukraina om inte oljeflödet återupptas. Zelenskyj ifrågasatte varför Ukraina ska hjälpa till att leverera rysk olja.

Zelenskyj hotar Orbán efter blockerat EU-stöd

Tonläget mellan Ukraina och Ungern skärps efter att president Volodymy Zelenskyj hotat att ge premiärminister Viktor Orbáns adress till armén om inte Ungern drar tillbaka sitt veto mot ett EU-stöd på 90 miljarder euro. Kort därefter, på fredagen, anklagade Ukraina Ungern för att ha frihetsberövat sju bankanställda som passerade med en värdetransport genom landet, skriver Reuters. Ukraina kallade agerandet för statsterrorism och krävde att medborgarna omedelbart skulle friges. Orbán har tidigare sagt att han med "politiska och finansiella verktyg" ska agera mot Ukraina.

EU enas om namnregler för vegomat

Förhandlare för EU-länderna och EU-parlamentet har kommit överens om att förbjuda namn som ”stek”, ”bacon” och ”kyckling” på vegetariska helfabrikat. Samtidigt kommer det fortsatt vara tillåtet att kalla växtbaserade produkter för ”korv” och ”hamburgare”, skriver TT/GP.

– Att vegoburgaren får finnas kvar visar att sakargument och envis opinionsbildning lönar sig. Men att svartlista 31 andra ord skapar onödig byråkrati, omställningskostnader för växtbaserade företag, och riskerar att försvåra för konsumenter som vill välja djurvänligt, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt i ett uttalande på fredagen.  

EU och Kanada inleder förhandlingar om digitalhandel

EU och Kanada har inlett förhandlingar om ett nytt digitalt handelsavtal. Lanseringen skedde på torsdagen i Toronto och avtalet ska komplettera det befintliga frihandelsavtalet Ceta. Målet är att skapa tydligare regler för den digitala ekonomin, stärka konsumentskyddet och förbjuda omotiverade krav på datalokalisering.

– Om Ceta lade grunden bygger ett digitalt avtal nästa våning, sade handelskommissionär Maroš Šefčovič.

EU planerar nya regler för att undvika ett nytt Ungern

För att hindra att nya medlemsländer utvecklas som Ungern vill EU-kommissionen införa "långsiktiga skyddsklausuler" i framtida anslutningsfördrag, skriver Politico. Montenegro blir pilotfall och dess fördrag ska utgöra en mall för kandidatländer som Ukraina. Bland idéerna finns att tillfälligt kunna upphäva vetorätten vid brott mot rättsstatens principer. Enligt diplomater är Frankrike dock tveksamt till att gå vidare med planerna inför sitt kommande presidentval 2027.

Fler kvinnor i EU:s parlament och regeringar

Andelen kvinnor i EU:s nationella parlament nådde 33,6 procent under 2025, en ökning på 5,4 procentenheter på tio år. Det visar ny statistik som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på torsdagen. Även i medlemsländernas regeringar ökade andelen kvinnor, till 31,9 procent, en ökning på 4,2 procentenheter. Sverige placerar sig i toppen med 44,8 procent kvinnliga ledamöter i riksdagen och har uppnått jämställdhet i regeringen (50 procent). Lägst andel kvinnliga parlamentariker hade Cypern, Ungern och Rumänien.

Kreml: Kärnvapen i Finland ett hot mot Ryssland

Ryssland ser Finlands planer på att slopa kärnvapenförbudet som ett potentiellt hot och lovar att vidta åtgärder, rapporterar TT/GP. President Alexander Stubb uppger att lagändringen handlar om säkerhet.

Hormuzblockad hotar EU:s energiimport

En blockad av Hormuzsundet skulle slå hårt mot EU:s import av olja och gas, visar en ny analys från Ifo-institutet och Econpol Europe, rapporterar Affärsvärlden. Unionen importerar 6,2 procent av sin råolja och 8,7 procent av sin flytande naturgas (LNG) via den kritiska farleden.

Samtal om Ukraina ställs in på grund av Irankriget

Planerade samtal mellan Ukraina och Ryssland skjuts upp till följd av kriget i Iran. Det uppger Sveriges Radio med hänvisning till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Samtalen var planerade att hållas i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten – ett land som de senaste dagarna drabbats av iranska attacker. 

Tjeckiens premiärminister undgår rättegång för EU-bedrägeri

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš kommer inte att ställas inför rätta för misstänkt EU-bedrägeri. Landets parlament röstade på torsdagen nej till att häva hans åtalsimmunitet, enligt tyska nyhetsbyrån DPA. Beslutet, som drevs igenom av regeringskoalitionen, mötte skarp kritik från oppositionen som anklagar regeringen för att undergräva rättsstaten. Fallet gäller misstänkt bedrägeri med EU-bidrag på flera miljoner för anläggningen som kallas Storkboet. Utredningen har pågått i över tio år.

EU straffar Georgien efter ny kritiserad lag

EU-kommissionen drar in visumfriheten för georgiska diplomater. Åtgärden är en direkt följd av att Georgien i onsdags antog en ny lag som begränsar civilsamhället. Lagen är ett brott mot landets EU-åtaganden och gör att Georgien fjärmar sig från ett framtida möjligt medlemskap. Enligt kommissionen innebär agerandet att Georgien nu endast är ett kandidatland till namnet.

USA lättar tillfälligt på sanktioner för indiska köp av rysk olja

USA inför ett 30-dagars undantag från sanktionerna för att låta Indien köpa rysk olja, skriver Financial Times. Beskedet på torsdagen är en helomvändning och en reaktion på skenande oljepriser efter den upptrappade konflikten i Mellanöstern, som stört leveranserna. USA:s tidigare sanktioner var ett svar på Ukrainakriget.

Notiser 5 mars

Frankrike backar upp Spanien mot USA:s handelshot – vädjar om EU-enighet

Efter att den amerikanska presidenten Donald Trump på tisdagen hotat att stoppa all handel med Spanien för att USA inte tillåts använda spanska baser i kriget mot Iran har Frankrike ställt sig på Spaniens sida. Enligt Politico ringde den franske presidenten Emmanuel Macron upp Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på onsdagen och sade att EU måste sluta leden för att försvara Spanien om Trump gör allvar i handelshotet. Även i frågan om huruvida USA:s attacker mot Iran går mot internationell rätt och FN-stadgan gav Frankrike Spanien sitt stöd: Att attackerna sker “utanför internationell rätt” och att Frankrike “inte kan godkänna dem”. 

Enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning angav 8 av 10 spanjorer att Trump utgör ett hot mot världsfreden.

Svenskt förslag: ändra FN:s flyktingkonvention

Sverige har tagit initiativ till att ändra FN:s flyktingkonvention för att underlätta utvisningar av personer som begått våldtäkt. Vid migrationsministrarnas Brysselmöte på torsdagen sade migrationsminister Johan Forsell (M) att han upplever stöd från många andra ministrar, och att han efter mötet ska börja samla underskrifter. 

– Nu är tiden inne att göra det [ändra konventionen] för att vi ser att det har fått stötande konsekvenser i Sverige, sade han.

EU-utskott vill stoppa tillfällig "chat control" – oklar konsekvens

På våren 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. Det skulle ersätta en tillfällig lag i samma syfte. Båda lagarna har fått omfattande kritik och kallas av kritiker för chat control 1 respektive 2 låter tjänsteleverantörer som Facebook och Google skanna privata mejl och chattar i jakt på barnporr och grooming. Förslaget har stött på motstånd både i EU-parlamentet, som enades om en helt omdanad versionav förslaget i slutet av 2023, och av EU-länderna i ministerrådet som först i slutet av 2025 lyckade nå en förhandlingsposition. Under tiden lagstiftningsförhandlingarna pågått har den tillfälliga lagen förlängts. Men i en omröstning i EU-parlamentets ansvariga utskott tidigare i veckan röstade 38 ledamöter mot och 28 för en ytterligare förlängning. De tre närvarande svenskarna Ecin Incir (S), Charlie Weimers (SD) och Abir Al-Sahlani (C) röstade för en förlängning.

Hela parlamentet ska ta ställning till förlängningen på onsdag i nästa vecka. Den tillfälliga lagen löper ut den 2 april. Vad som skulle hända om den inte förlängs är ännu oklart. EU-länderna har sedan tidigare ställt sig bakom en förlängning av den tillfälliga lagen för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.

Ny jämställdhetsplan: bekämpa sexuella “deepfakes” i EU

För att öka jämställdheten mellan män och kvinnor föreslog EU-kommissionen på torsdagen en ny jämställdhetsstrategi för 2026-2030. Bland annat vill de olika former av våld och mobbing på nätet och vidta åtgärder mot ofrivilliga sexuella AI-bilder av kvinnor. Ett annat fokus ligger på att förbättra kvinnors sjuk- och hälsovård.

Heléne Fritzon (S), som är medlem i Europaparlamentets kvinnoutskott, håller med EU-kommissionen om att arbetet mot våld mot kvinnor bör prioriteras av EU. Hon tycker också att aborträtt och kvinnors säkerhet, i synnerhet i krigssituationer, är bland de viktigaste frågorna för kvinnor idag.

– Säkerhet och trygghet är ramen för kvinnors möjlighet att forma ett gott liv, sade hon till Europaportalen på onsdagen. 

EU-topp anklagar Iran för att sprida krig

EU:s toppdiplomat anklagar Iran för att medvetet sprida kriget i Mellanöstern för att så kaos. Det sade utrikesrepresentant Kaja Kallas på torsdagen inför ett informellt krismöte mellan EU-ländernas utrikesministrar och representanter från Gulfstaterna. Enligt Kallas används samma iranska drönare i Mellanöstern som i Ukraina och hon föreslog att ukrainsk expertis inom drönarbekämpning skulle kunna hjälpa Gulfstaterna. Den nya konflikten riskerar också att omdirigera militärt stöd från Ukraina och höja oljepriset, vilket gynnar Ryssland, varnade Kallas.

Ukraina återtar mark från Ryssland

För första gången sedan 2023 har Ukraina återtagit mer mark än man förlorat, vilket signalerar att Rysslands vinteroffensiv har stoppats. Det skriver Expressen med hänvisning till flera bedömare. Enligt den finska analysgruppen Black Bird Group gjorde Ukraina en nettoökning på 37 kvadratkilometer under februari. Framryckningarna har främst skett i Zaporizjzja-regionen och bedöms störa ryska planer på en våroffensiv, enligt en analys från tankesmedjan ISW som publicerades i tisdags.

FN:s migrationschef: Europa förbereder sig för ny flyktingvåg

EU-länder förbereder sig på en möjlig ny flyktingvåg från Mellanöstern på grund av det eskalerande kriget, rapporterar Financial Times. Enligt Amy Pope, chef för FN:s migrationsorgan IOM, vill EU undvika en repris av krisen 2015–2016 med en mer proaktiv strategi. Hon sade att rörelserna ännu är små och främst sker inom länder som Iran och Libanon. Ett utdraget konfliktscenario riskerar dock att ändra på det, varnar Pope.

Migrationsministern: “ingen upprepning av flyktingkrisen”

Inför torsdagens migrationsmöte i Bryssel sade migrationsminister Johan Forssell (M) att han vill undvika en upprepning av de flyktingströmmarna som kom till Europa 2015. Istället för att flyktingar kommer till EU tycker han att Sverige och EU borde bistå med bland annat nödproviant, säkra zoner och tillfälliga bostäder på plats om det skulle bli aktuellt. Bland EU:s migrationsministrar ser han ingen akut oro för en stor flyktingvåg.

– Vi ser inga stora människorörelser, men saker kan ju förändras väldigt fort och det gjorde det 2015 också. Man ska inte vara alarmistisk men det gäller att vara förberedda, sade Forssell efter att ha träffat de andra ministrarna.

Klyftan på EU:s arbetsmarknad minskar långsamt

Sysselsättningsklyftan mellan kvinnor och män i EU landade på 10,0 procentenheter för 2024, enligt en sammanställning från Eurostat. Det är en minskning med endast 1,1 procentenheter på tio år. Sysselsättningsklyftan är skillnaden i hur stor andel män respektive kvinnor som är har ett arbete. Skillnaderna inom unionen är stora: Italien har den största klyftan (19,4 procentenheter) och Finland den minsta (0,7 procentenheter). I Sverige var den 4 procentenheter. Siffrorna visar också att kvinnor är kraftigt överrepresenterade i deltidsarbete och tillfälliga kontrakt. 

Europaportalen har sammanställt omfattade data kring arbetslöshet och sysselsättning i Sverige och EU, se grafer och tabeller.

EU-paket för hamnar och sjöfart – tre syften

EU-kommissionen lanserade på onsdagen nya strategier för att stärka Europas hamnar, sjöfart och varvsindustri. Syftet är att öka konkurrenskraften, säkerheten och påskynda den gröna omställningen. Bland åtgärderna finns planer på bakgrundskontroller av hamnarbetare för att stoppa organiserad brottslighet, en ny allians för högteknologiskt fartygsbygge samt riktlinjer för att hantera utländskt ägande i EU:s hamnar. Strategierna ska även stärka sektorns militära dimension och motståndskraft.

Rekordmånga varningar för farliga produkter i EU

Antalet varningar för farliga produkter på EU:s inre marknad nådde en ny rekordnivå 2025 med 4 671 larm. Det är en ökning med 13 procent från året innan, skriver EU-kommissionen i sin årsrapport för varningssystemet Safety Gate som lades fram på torsdagen. Kosmetika med förbjudna kemikalier, leksaker och elektrisk utrustning toppade listan. Kommissionen menar att ökningen beror på ett effektivare system för marknadskontroll, stärkt av ny lagstiftning.

Stockholm näst högst andel elbilar i EU

Andelen elbilar i Stockholmsregionen har växt kraftigt mellan 2020 och 2024, från två procent av alla bilar till drygt 14 procent, meddelar Eurostat. Det placerar Stockholmsregionen på andra plats i EU efter den nederländska regionen Flevoland som har högst andel elbilar i EU:22 procent. Västsverige med sju procent elbilar går in på plats 13 bland EU:s 244 regioner.

Ny energikris hotar EU efter rusande gaspris

Kriget i Mellanöstern driver upp Europas gaspriser och väcker oro för en ny energikris. Priserna har stigit med 53 procent sedan i fredags efter produktionsstopp i Qatar och störningar i Hormuzsundet, skriver Financial Times. Konkurrensen om flytande naturgas (LNG) hårdnar samtidigt som EU:s gaslager är på rekordlåga nivåer, under 30 procent. Nivåerna i bland annat Sverige beskrivs som särskilt låga. En LNG-tanker på väg till Frankrike har redan omdirigerats till Asien för att möta efterfrågan där.

Svenska aktörer kan förvalta ny EU-fond

Riskkapitaljätten EQT,  Northzone och Atomico är bland de nominerade att förvalta EU:s nya teknikfond Scaleup Europe Fund och beslut väntas i april. Det rapporterar Dagens Industri med hänvisning till Bloomberg. Fonden, som siktar på fem miljarder euro, ska investera i strategisk teknik som AI. 

Svenska Gripen patrullerar Island för Nato

Sex svenska Jas 39 Gripen-plan patrullerar för första gången Islands luftrum inom ramen för Nato-insatsen Arctic Sentry. Uppdraget syftar till att stärka alliansens närvaro i Arktis som ett svar på ökad rysk militär aktivitet i regionen, rapporterade Reuters på onsdagen. Insatsen ses även som en signal till USA om Natos engagemang för områdets säkerhet. 

Riksdagen invänder mot EU:s energiplaner

En enig riksdag beslutade i onsdags att invända mot EU-kommissionens förslag om energiinfrastruktur. Förslaget strider , enligt riksdagen, mot subsidiaritetsprincipen. Kritiken gäller främst planer på att centralisera styrningen av elnät och användningen av nationella "flaskhalsintäkter". Riksdagen menar att dessa frågor bäst hanteras på nationell nivå för att möta svenska behov. Ett motiverat yttrande har skickats till EU-kommissionen. 

Sveriges riksdag är det parlament som oftast invänder mot nya EU-förslag men får ytterst sällan genomslag för sin invändningar då andra parlament inte gör samma bedömning, se sammanställning för alla parlament i EU.

Ungern får krigsfångar av tacksamt Ryssland

Ryssland friger två ungerska krigsfångar med ungersk-ukrainska medborgarskap efter att utrikesminister Péter Szijjártó nyligen besökt Moskva, skriver TT/GP. Frigivningen sker på begäran av premiärminister Viktor Orbán inför parlamentsvalet den 12 april. President Vladimir Putin tackade Ungern och kallade dess Ukrainapolitik för principfast. Ungern blockerar för närvarande ett stort EU-stöd till det krigshärjade Ukraina samt ett nytt sanktionspaket mot det anfallande Ryssland.

Notiser 4 mars

Storbritannien riskerar en förlorad generation

Medan andra länder sett en minskning av andelen ungdomar som varken arbetar, praktiserar eller studerar, så kallade NEET:ar, är nivåerna i Storbritannien de högsta på mycket länge, rapporterar Bloomberg. Närmare en miljon unga ingår i gruppen jämfört med knappt 700 000 personer efter bankkrisen 2011. Enligt en nyligen genomförd statlig utredning måste åtgärder enligt EU-modell vidtas skyndsamt innan det är för sent. Om Storbritannien skulle bli lika framgångsrikt som Nederländerna med att hålla ner antalet NEET:ar skulle landet, enligt utredningen, spara 86 miljarder pund, motsvarande 1 060 miljarder kronor. Efter Nederländerna har Sverige lägst andel NEET:ar i EU.

Ny rapport: Ökade anmälningar om hot mot journalister

Under 2025 slog europeiska journalister larm om hot mot pressfriheten 344 gånger, vilket är en 29-procentig ökning från året innan, enligt Europarådets årliga pressfrihetsrapport. De länder med flest anmälningar är Ryssland, Turkiet och Georgien. Den 31 december 2025 hölls 148 journalister i fängsligt förvar över hela Europa och 51 mord på journalister var fortfarande olösta. Förra året stiftade EU lagar om pressfrihet som inte ratificerats av alla medlemsländer, vilket Europarådet råder dem att göra. Europarådet tycker också att EU bör göra frivilliga riktlinjer för att skydda journalister obligatoriska och öka det ekonomiska mediestödet. 

Oppositionen kräver EU-hjälp för strandade svenskar

Centerpartiet och Socialdemokraterna kräver att regeringen använder EU:s civilskyddsmekanism för att evakuera de tusentals svenskar som är strandade utomlands, skriver Omni. Enligt S framfördes kravet redan i måndags. Mekanismen innebär att medlemsländer kan få ersättning för kostnader för evakueringsflyg, något som Italien, Österrike och Slovakien redan har begärt. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) sade dock till SVT att det är svårt att hjälpa till när luftrummet är stängt.

Rapport: Ungerns ryska olja finansierar Orbáns regim

Ungerns fortsatta köp av billig rysk olja är ett politiskt beslut för att finansiera Viktor Orbáns regim, inte för att sänka konsumentpriser. Det framgår av en ny rapport som SVT Nyheter rapporterar om på tisdagen. Övervinster från det statliga oljebolaget MOL, delvis ägt av Orbán-kopplade stiftelser, ska enligt rapporten finansiera propaganda inför parlamentsvalet den 12 april. Ungerska bränslepriser har samtidigt varit högre än i grannländer trots att de köper dyrare, icke-rysk olja.

Starmers EU-plan saknar riktning enligt utskott

Premiärminister Keir Starmers försök att närma sig EU lider av "brist på riktning", varnar ett tvärpolitiskt brittiskt parlamentsutskott. I en skarp rapport på onsdagen, som Financial Times rapporterar om, anklagas regeringen för hemlighetsmakeri och efterlyser en tydlig strategisk vision. Kritiken kommer trots att regeringen hoppas nå ett avtal med EU i sommar om bland annat handelshinder och rörlighet för unga. 
– Det känns som att vi är på en resa utan ett tydligt mål, sade utskottets ordförande Emily Thornberry.

Stöd till Ukraina på Östersjömöte i Warszawa

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) träffar på onsdagen sina nordiska och baltiska kollegor i Warszawa för att stärka stödet till Ukraina. Mötet hålls inom ramen för Östersjöstaternas råd (CBSS). På dagordningen står Ukrainas EU-process, säkerhetsgarantier och förberedelser inför Natos toppmöte i juli. Mötet är en fortsättning på ett initiativ att reformera CBSS till ett säkerhetspolitiskt forum efter Rysslands utträde 2022.

Trump hotar stoppa all handel med Spanien

USA:s president Donald Trump hotar att stoppa all handel med Spanien, rapporterar Reuters. Uttalandet kom efter att Spanien nekat USA att använda militärbaser för uppdrag mot Iran. Trump kritiserade även Spaniens låga försvarssatsningar inom Nato.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez var den enda EU-ledaren som i helgen, med hänvisning till internationell rätt, öppet fördömde de amerikanska och israeliska attackerna mot Iran inklusive Irans agerande.

AfD utesluter ledamot efter korruptionsbråk

Det tyska högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD) har uteslutit ledamoten Jan Wenzel Schmidt från sin parlamentsgrupp i förbundsdagen. Beslutet fattades på tisdagen, rapporterar DPA, efter att Schmidt offentligt anklagat partikollegor för svågerpolitik och korruption.

Enligt partiledningen, ledd av Alice Weidel och Tino Chrupalla, agerade Schmidt i hämndsyfte efter att ha förlorat en intern maktstrid. Schmidt, som själv anklagas för att ha utnyttjat sin post för privata affärer med bland annat Kina, kallar uteslutningen "felaktig".

Notiser 3 mars

Irankriget kan ge ny flyktingvåg till EU

EU:s asylmyndighet (EUAA) varnar för att kriget i Iran kan skapa en flyktingström ”som saknar motstycke”. Enligt TT/GP bedömde EUAA i en rapport redan före krigsutbrottet i lördags att en förflyttning av bara tio procent av Irans befolkning skulle mäta sig med de största flyktingkriserna i modern tid. Frågan är på agendan när EU:s migrationsministrar möts i Bryssel på torsdag.

EU pressar Ukraina om skadad oljeledning

EU uppmanar Ukraina att tillåta en inspektion av oljeledningen Druzjba, som skadades i en rysk attack i januari, rapporterar Financial Times. Ungern och Slovakien, som får rysk olja via ledningen, anklagar Ukraina för att överdriva skadorna. Som påtryckning blockerar Ungern ett EU-stöd på 90 miljarder euro – ett lån landet redan godkänt. Ukraina nekar tillträde av säkerhetsskäl och en högt uppsatt tjänsteman ifrågasätter varför man ska reparera en ledning som gynnar Rysslands vänner.

EU-länder stärker Cyperns försvar efter attack

Frankrike och Grekland skickar luftvärnssystem och örlogsfartyg till Cypern. Det sker efter en drönarattack på måndagen mot den brittiska Akrotiri-basen på ön, skriver Reuters. Attacken, som cypriotiska källor misstänker utfördes av Iranstödda Hizbollah, har dragit in EU-landet i den upptrappade konflikten i regionen. Grekland har även skickat fyra F-16-plan till ön.

EU-kommissionen krishanterar Irankriget – stöttar evakuering

EU-kommissionen meddelade på måndagen att de ska stötta medlemsländerna att evakuera sina medborgare från Iran och andra Mellanösternländer som drabbats av kriget. De vill även stärka sin övervakning av Hormuzsundet och Röda havet samt öka samarbetet med flygbolag, rederier och nationella myndigheter. Kommissionen ska också inrätta en arbetsgrupp för att bevaka energipriserna och -tillgångarna och öka samarbetet med Europol för att bevaka möjliga säkerhetsrisker på hemmaplan.

Nya avtal – EU uppdaterar sitt samarbete med Schweiz

För att “modernisera och fördjupa” EU:s relation till Schweiz, skrev EU-kommissionen på nya avtal med landet på måndagen. Avtalen ger Schweiz bland annat tillgång till EU:s energimarknad, anpassar standarder för livsmedel och medicinsk utrustning för att förenkla handel och inför ett ekonomiskt bidrag från Schweiz till EU:s sammanhållning. Även gamla avtal, som ger Schweiz tillträde till den inre marknaden för transporter och fri rörlighet, har uppdaterats.

Zelenskyj: Ukraina redo för EU-samtal

Ukraina kommer inom några dagar att ha slutfört de tekniska förberedelserna för att inleda medlemskapsförhandlingar med EU. Det sade president Volodymyr Zelenskyj på måndagen, enligt Reuters. Samtidigt pressar han EU:s ledare att enas om ett konkret datum för landets inträde. Processen för att formellt öppna förhandlingarna har hittills blockerats av Ungern som vägrat ge det enhälliga godkännande som krävs.

EU-myndighet: Föroreningar kopplas till psykisk ohälsa

Exponering för luftföroreningar, buller och kemikalier har ett samband med ökad risk för depression och ångest. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som publicerades på tisdagen. Även om ett direkt orsakssamband ännu inte är bevisat, menar byrån att rönen stärker argumenten för EU:s handlingsplan för nollförorening. Långvarig exponering för små partiklar i luften (PM 2,5) pekas ut som en riskfaktor för depression.

Inflationen i euroområdet nära mål

Årsinflationen i euroområdet ökade till 1,9 procent i februari, från 1,7 procent i januari. Det visar en preliminär uppskattning som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. Tjänstepriserna är den främsta drivkraften bakom uppgången. Samtidigt fortsätter energipriserna att sjunka men i en långsammare takt än månaden innan. Även den underliggande inflationen, rensad för energi- och livsmedelspriser, steg till 2,4 procent. Europeiska centralbanken eftersträvar en inflation på 2 procent.

Notiser 2 mars

Något fler kvinnor blir chefer i EU – Sverige i topp

Andelen kvinnliga chefer i EU uppgick till 35,2 procent 2024, en ökning från 31,8 procent 2014. Det visar siffror från Eurostat på måndagen. Sverige hade med 44,4 procent den högsta andelen kvinnliga chefer i unionen, medan Cypern hade den lägsta med 25,3 procent. Statistiken, som publiceras inför internationella kvinnodagen, visar även att andelen kvinnor är högre bland yngre chefer än bland äldre.

EU-satsning på haven med nytt övervakningssystem

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efterlyser en internationell allians för att stärka global havsövervakning. Under ett tal på måndagen presenterade hon det nya initiativet OceanEye. EU bidrar med 50 miljoner euro för att samla in data om havens tillstånd, klimatets påverkan på haven, stärka havsbaserad ekonomi och öka sjösäkerheten. Målet är ett fullt fungerande europeiskt system för havsövervakning till år 2030.

Stubb: USA har fel bild av Ukrainas chanser

Finlands president Alexander Stubb menar att USA felaktigt tror att Ryssland vinner kriget i Ukraina. Det sade han i en intervju med SVT Agenda på söndagen. Enligt Stubb måste Europa aktivt motverka den bilden, särskilt gentemot Donald Trump, för att stärka Ukrainas förhandlingsposition. 
– Så att amerikanerna förstår att Ryssland inte håller på att vinna det här kriget, sade presidenten. 
Han bedömer samtidigt att ett fredsavtal är långt borta på grund av Rysslands hållning.

Ryssland dödade fem ukrainare i ny attack

Minst fem personer har dödats i ryska anfall i Ukraina natten mot måndagen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar TT/GP.

Italien utmanar EU om utsläppskostnad

Italiens regering vill sänka elpriserna genom att frikoppla kostnaden för EU:s utsläppsrätter från prissättningen, rapporterar Financial Times. Förslaget, som syftar till att stärka industrins konkurrenskraft, innebär att staten ersätter gaskraftverk för deras utsläppskostnader. Kritiker varnar för att detta undergräver EU:s klimatsystem och gynnar fossil energi. Förslaget kräver godkännande från EU-kommissionen.

Krisen i Mellanöstern hotar Ukrainas fredssamtal

Tid och plats för nästa omgång fredssamtal mellan Ukraina, USA och Ryssland är osäkra. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i lördags, rapporterar Reuters. Orsaken är det försämrade säkerhetsläget i Mellanöstern, som påverkar Förenade Arabemiraten där mötet var planerat att hållas i början av mars.

Italien missar EU:s budgetmål för 2025

Italiens budgetunderskott för 2025 blev 3,1 procent av BNP, strax över EU:s gränsvärde på tre procent. Det rapporterar Reuters med hänvisning till siffror från Italiens statistikbyrå ISTAT som publicerades på måndagen. Bakslaget för premiärminister Giorgia Melonis regering innebär att landet blir kvar i EU:s förfarande för alltför stora underskott. Detta omöjliggör en tidig utgång ur förfarandet som skulle gett större utgiftsutrymme, bland annat för försvaret. Även statsskulden, den näst högsta i eurozonen, steg mer än väntat.

Belgien beslagtar rysk oljetanker

Belgiska specialstyrkor bordade på söndagen en rysk oljetanker från den så kallade ”skuggflottan”, rapporterar TT/GP. Fartyget förs nu till Zeebrygge för att tas i beslag som ett led i att upprätthålla sanktionerna mot Ryssland. Insatsen är ett resultat av ett samarbete mellan G7 och de nordisk-baltiska länderna.

– Så länge Ryssland fortsätter sitt aggressionskrig mot Ukraina kommer vi fortsätta agera, sade Belgiens utrikesminister Maxime Prévot om tillslaget.

Kirgizistan hotar stämma EU om sanktioner

Kirgizistan hotar att dra EU inför domstol om blocket inför sanktioner mot landet, skriver Financial Times. Åtgärden är ett svar på ett förslag från EU-kommissionen som anklagar kirgiziska företag för att hjälpa Ryssland kringgå sanktioner genom att återexportera varor med militär användning. Enligt minister Daniyar Amangeldiev har EU inte gett landet tydliga regler att följa. 
– Om ett sådant beslut fattas är vi redo att bestrida det i domstol, sade han. 
Fallet är det första stora testet av EU:s nya verktyg för att stoppa sanktionsflykt.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret